Zulo

Zulo
Tara-Bandu-Zeremonie in Zulo
Daten
Fläche34,20 km²[1]
Einwohnerzahl3.077 (2022)[2]
Chefe de SucoJoão Lopes de Carvalho
(Wahl 2016)
AldeiasEinwohner (2015)[1]
Lale282
Leogol978
Obuc Mil375
Zulo Tas1233
Der Suco Zulo
Zulokota (Osttimor)
Zulokota
Koordinaten: 9° 9′ S, 125° 27′ O

Zulo ist ein osttimoresischer Suco im Verwaltungsamt Zumalai (Gemeinde Cova Lima). „Zulo“ ist das Bunak-Wort für „Zibetkatze“.[3]

Der Ort Zulo liegt im Suco Lepo.

Geographie

Zulo
OrtePosition[4]Höhe
Dilukede9° 10′ S, 125° 27′ O199 m
Maliseran9° 10′ S, 125° 27′ O169 m
Zulokota9° 9′ S, 125° 27′ O210 m
Zumalai9° 9′ S, 125° 27′ O199 m
Zulo Tas9° 7′ S, 125° 25′ O311 m

Zulo befindet sich im Zentrum des Verwaltungsamtes Zulo. Er hat eine Fläche von 34,20 km²[1] und teilt sich in die vier Aldeias Lale, Leogol, Obuc Mil und Zulo Tas.[5]

Im Westen grenzt Zulo an den Suco Fatuleto, im Norden an den Suco Mape, im Nordosten an den Suco Lour, im Südosten an den Suco Raimea und eine Exklave von Fatuleto und im Süden an den Suco Tashilin und eine Exklave von Lour. Eine weitere Exklave von Fatuleto befindet sich im Südosten von Zulo.[6] Hier durchquert der Fluss Mola. Sein Zufluss Fatoro bildet den Großteil der Nordgrenze von Zulo.[7]

Im Nordwesten liegt das Dorf Zulo Tas (Zulo Tas, Zulotos). Am Mola liegt Zumalai, der Hauptort des Verwaltungsamts. Er ist Teil eines geschlossenen Siedlungszentrums, der aus mehrere Ortsteilen besteht. Diese sind Zulokota (Zulo Stadt), Dilukede und Maliseran.[6] Der Südteil vom Ort Zumalai befindet sich in der Exklave von Fatuleto. In Zumalai treffen drei überregionale Straßen aufeinander: Vom Westen her aus Suai, vom Osten aus Hato-Udo mit Abzweigung weiter nach Ainaro im Nordosten und vom Norden aus eine Straße, die sich später nach Bobonaro und nach Atsabe aufspaltet.[8]

Einwohner

Staatssekretär Carvalho zu Besuch in Zulo

Im Suco leben 3.077 Einwohner (2022), davon sind 1.582 Männer und 1.495 Frauen. Im Suco gibt es 805 Haushalte.[2] Über 70 % der Einwohner geben Bunak als ihre Muttersprache an. Fast 26 % sprechen Tetum Prasa, über 1 % Tetum Terik und kleine Minderheiten Kemak oder Habun.[9]

Politik

Chefe de Suco João Lopes de Carvalho (2022)

Bei den Wahlen von 2004/2005 wurde Vitorino zum Chefe de Suco gewählt.[10] Bei den Wahlen 2009 gewann Afonso dos Santos Talo Mau[11] und 2016 João Lopes de Carvalho.[12]

Weblinks

Commons: Zulo – Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien

Einzelnachweise

  1. a b c Direcção-Geral de Estatística: Ergebnisse der Volkszählung von 2015 (Memento desOriginals vom 23. September 2019 im Internet Archive)  Info: Der Archivlink wurde automatisch eingesetzt und noch nicht geprüft. Bitte prüfe Original- und Archivlink gemäß Anleitung und entferne dann diesen Hinweis.@1@2Vorlage:Webachiv/IABot/www.statistics.gov.tl, abgerufen am 23. November 2016.
  2. a b Institutu Nasionál Estatístika Timor-Leste: Final Main Report Census 2022, abgerufen am 18. Mai 2022.
  3. Geoffrey Hull: The placenames of East Timor, in: Placenames Australia (ANPS): Newsletter of the Australian National Placenames Survey, Juni 2006, S. 6 & 7, (Memento vom 14. Februar 2017 im Internet Archive) abgerufen am 28. September 2014.
  4. Atlanten der zwölf Gemeinden und der Sonderverwaltungsregion Osttimors, Stand 2019 (Direcção-Geral de Estatística DGE).
  5. Jornal da Républica mit dem Diploma Ministerial n.° 199/09 (Memento vom 3. Februar 2010 im Internet Archive) (portugiesisch; PDF; 323 kB)
  6. a b Direcção-Geral de Estatística: Atlas der Gemeinde Cova Lima, abgerufen am 9. Juni 2022.
  7. Timor-Leste GIS-Portal (Memento vom 30. Juni 2007 im Internet Archive)
  8. UNMIT: Timor-Leste District Atlas version02, August 2008 (Memento vom 3. Dezember 2011 im Internet Archive) (PDF; 449 kB)
  9. Ergebnisse des Zensus 2010 für den Suco Zulo (tetum; PDF; 8,3 MB)
  10. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2004/2005 - Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  11. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2009 - Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  12. Jornal da República: Lista Naran Xefe Suku Eleito 2016, 2. Dezember 2016, abgerufen am 17. Juni 2020.

f1 Karte mit allen Koordinaten: OSM | WikiMap

Auf dieser Seite verwendete Medien

2022-06-05 João Lopes de Carvalho, CdS Zulo.jpg
Secretaria de Estado Ambiente, kooperasaun ho UNDP iha programa Cross Cuting Capacity Development-CCCD, celebra loron internacional ba ambiente Hamutuk ho Populasaun Suku Zulo -Covalima

Ohin Mundo celebra tinan 50 establecemento United Nation Environmental Program, iha nebe Asembleia Geral ONU desidi loron 5 de Junho ne nudar loron Internasional ba Ambiente. Secretaria de Estado Ambiente, liu husi kooperasaun ho UNDP iha programa Cross Cuting Capacity Development-CCCD, celebra loron internacional ba ambiente nebe monu iha loron 5/06/2022 iha Suco Zulo, Posto Zumalai, Municipio Covalima, liu husi apoio komunidade no Lideransa lokal sira revitaliza tara bandu hodi protege ambiente. Iha Intervensaun SEA Hateten,Atividade ida ne'e iha korelasaun forte ho tema internacional ba ambiente tinan ida ne mak One Planet. " ita hotu ho cidadaun mundial iha deit planeta ida. Nune, dalan sustenta ita hotu iha planeta ida ne no ita nia futuru jerasaun sira, mak nasaun hotu tenke kontribui ba habali ambiente planera rai. Tara bandu nudar matenek lokal no etika ambiental mak beiala sira tau iha pratika hodi hamosu harmonia entre ema ho ema, entre ema ho natureza no ema/ cidadaun ho estado. Saudasoens ambiental ba povu doben Timor Leste" dehan SEA iha Intervensaun Serimonia tara bandu Refere halao mos Asintura ba lei tara bandu nia husi Xefe suku no Aldeia PNTL no represente Artemarsial no Aprova husi Sekretaria Estadu Ambiente Demetrio do Amaral de Carvalho

Serimonia komemorsaun loron internasional ba Ambiente Partisipa husi Representante koperasaun iha Programa CCCD ,Administardor Posto Zumalai, Xefe Suku Zulo ho nia Estrutura Suku,Representante Artemarsial,Diretor Geral Ambiente, Diretor Nasional Biodiversidade, PNTL
Zulo suco.png
Landkarte des Sucos Zulo
2022-06-05 Zulo.jpg
Secretaria de Estado Ambiente, kooperasaun ho UNDP iha programa Cross Cuting Capacity Development-CCCD, celebra loron internacional ba ambiente Hamutuk ho Populasaun Suku Zulo -Covalima

Ohin Mundo celebra tinan 50 establecemento United Nation Environmental Program, iha nebe Asembleia Geral ONU desidi loron 5 de Junho ne nudar loron Internasional ba Ambiente. Secretaria de Estado Ambiente, liu husi kooperasaun ho UNDP iha programa Cross Cuting Capacity Development-CCCD, celebra loron internacional ba ambiente nebe monu iha loron 5/06/2022 iha Suco Zulo, Posto Zumalai, Municipio Covalima, liu husi apoio komunidade no Lideransa lokal sira revitaliza tara bandu hodi protege ambiente. Iha Intervensaun SEA Hateten,Atividade ida ne'e iha korelasaun forte ho tema internacional ba ambiente tinan ida ne mak One Planet. " ita hotu ho cidadaun mundial iha deit planeta ida. Nune, dalan sustenta ita hotu iha planeta ida ne no ita nia futuru jerasaun sira, mak nasaun hotu tenke kontribui ba habali ambiente planera rai. Tara bandu nudar matenek lokal no etika ambiental mak beiala sira tau iha pratika hodi hamosu harmonia entre ema ho ema, entre ema ho natureza no ema/ cidadaun ho estado. Saudasoens ambiental ba povu doben Timor Leste" dehan SEA iha Intervensaun Serimonia tara bandu Refere halao mos Asintura ba lei tara bandu nia husi Xefe suku no Aldeia PNTL no represente Artemarsial no Aprova husi Sekretaria Estadu Ambiente Demetrio do Amaral de Carvalho

Serimonia komemorsaun loron internasional ba Ambiente Partisipa husi Representante koperasaun iha Programa CCCD ,Administardor Posto Zumalai, Xefe Suku Zulo ho nia Estrutura Suku, Representante Artemarsial,Diretor Geral Ambiente, Diretor Nasional Biodiversidade, PNTL
2022-06-05 Demétrio do Amaral de Carvalho in Zulo.jpg
Secretaria de Estado Ambiente, kooperasaun ho UNDP iha programa Cross Cuting Capacity Development-CCCD, celebra loron internacional ba ambiente Hamutuk ho Populasaun Suku Zulo -Covalima

Ohin Mundo celebra tinan 50 establecemento United Nation Environmental Program, iha nebe Asembleia Geral ONU desidi loron 5 de Junho ne nudar loron Internasional ba Ambiente. Secretaria de Estado Ambiente, liu husi kooperasaun ho UNDP iha programa Cross Cuting Capacity Development-CCCD, celebra loron internacional ba ambiente nebe monu iha loron 5/06/2022 iha Suco Zulo, Posto Zumalai, Municipio Covalima, liu husi apoio komunidade no Lideransa lokal sira revitaliza tara bandu hodi protege ambiente. Iha Intervensaun SEA Hateten,Atividade ida ne'e iha korelasaun forte ho tema internacional ba ambiente tinan ida ne mak One Planet. " ita hotu ho cidadaun mundial iha deit planeta ida. Nune, dalan sustenta ita hotu iha planeta ida ne no ita nia futuru jerasaun sira, mak nasaun hotu tenke kontribui ba habali ambiente planera rai. Tara bandu nudar matenek lokal no etika ambiental mak beiala sira tau iha pratika hodi hamosu harmonia entre ema ho ema, entre ema ho natureza no ema/ cidadaun ho estado. Saudasoens ambiental ba povu doben Timor Leste" dehan SEA iha Intervensaun Serimonia tara bandu Refere halao mos Asintura ba lei tara bandu nia husi Xefe suku no Aldeia PNTL no represente Artemarsial no Aprova husi Sekretaria Estadu Ambiente Demetrio do Amaral de Carvalho

Serimonia komemorsaun loron internasional ba Ambiente Partisipa husi Representante koperasaun iha Programa CCCD ,Administardor Posto Zumalai, Xefe Suku Zulo ho nia Estrutura Suku,Representante Artemarsial,Diretor Geral Ambiente, Diretor Nasional Biodiversidade, PNTL