Saelari

Saelari
Daten
Fläche30,65 km²[1]
Einwohnerzahl2.404 (2022)[2]
Chefe de SucoMateus Cardoso
(Wahl 2016)
AldeiasEinwohner (2015)[1]
Bubuloma220
Lari-Ledana467
Lari Sula206
Lari Tau200
Lau Hare354
Riadae96
Saelari402
Samalolo213
Terubala281
Der Suco Saelari
Saelari (Osttimor)
Saelari
Koordinaten: 8° 29′ S, 126° 42′ O

Saelari ist ein osttimoresischer Suco im Verwaltungsamt Laga (Gemeinde Baucau).

Geographie

Saelari
OrtePosition[3]Höhe
Bubuloma8° 29′ 5″ S, 126° 41′ 17″ O464 m
Lari-Ledana8° 28′ 36″ S, 126° 42′ 31″ O354 m
Lau Hare8° 29′ 35″ S, 126° 41′ 15″ O456 m
Riadae8° 29′ 6″ S, 126° 41′ 29″ O464 m
Saelari8° 29′ 0″ S, 126° 41′ 55″ O382 m
Samalolo8° 29′ 24″ S, 126° 41′ 0″ O553 m
Terobala8° 29′ 27″ S, 126° 41′ 13″ O553 m
Lalulai8° 29′ 57″ S, 126° 40′ 42″ O553 m
In Saelari (2020)

Saelari liegt im Osten des Verwaltungsamts Laga. Nordwestlich liegt der Suco Samalari und südlich der Suco Sagadate. Im Osten grenzt Saelari an die Gemeinde Lautém mit den Sucos Ililai (Verwaltungsamt Lautém) und Afabubu (Verwaltungsamt Luro). Entlang der Grenze zu Afabubu fließt der Liqueliu, ein Nebenfluss des Dasidara.[4][5] Saelari hat eine Fläche von 30,65 km²[1] und teilt sich in die neun Aldeias Bubuloma, Lari-Ledana, Lari Sula, Lari Tau, Lau Hare, Riadae, Saelari, Samalolo und Terubala.[6]

Alle größeren Ortschaften liegen im Nordwesten des Sucos. Der größte ist Saelari, auf einer Meereshöhe von 382 m. Hier befindet sich die Grundschule des Sucos, die Escola Primaria Catolica Saelari.[7] Weitere Dörfer sind Riadae, Bubuloma (Buboloma), Samalolo (Samalalu, Samalalo), Lau Hare, Terobala und Lari-Ledana (Lariledana).[4][5]

Einwohner

Mädchen in Saelari in Tracht (2022)

In Saelari leben 2.404 Einwohner (2022), davon sind 1.218 Männer und 1.186 Frauen. Im Suco gibt es 420 Haushalte.[2] Etwa 95 % der Einwohner geben Makasae als ihre Muttersprache an. Die restlichen 5 % sprechen Tetum Prasa.[8]

Geschichte

Ende 1979 gab es in Saelari ein indonesisches Lager für Osttimoresen, die zur besseren Kontrolle von den Besatzern umgesiedelt werden sollten.[9]

Politik

Bei den Wahlen von 2004/2005 wurde Francisco Ximenes zum Chefe de Suco gewählt.[10] Bei den Wahlen 2009 gewann Mateus Cardoso[11] und wurde 2016 in seinem Amt bestätigt.[12]

Persönlichkeiten

Weblinks

Commons: Saelari – Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien

Einzelnachweise

  1. a b c Direcção-Geral de Estatística: Ergebnisse der Volkszählung von 2015, abgerufen am 23. November 2016.
  2. a b Institutu Nasionál Estatístika Timor-Leste: Final Main Report Census 2022, abgerufen am 18. Mai 2022.
  3. Atlanten der zwölf Gemeinden und der Sonderverwaltungsregion Osttimors, Stand 2019 (Direcção-Geral de Estatística DGE).
  4. a b Timor-Leste GIS-Portal (Memento vom 30. Juni 2007 im Internet Archive)
  5. a b UNMIT: Timor-Leste District Atlas version02, August 2008 (Memento vom 3. Dezember 2011 im Internet Archive) (PDF; 499 kB)
  6. Jornal da Républica mit dem Diploma Ministerial n.° 199/09 (Memento vom 3. Februar 2010 im Internet Archive) (portugiesisch; PDF; 323 kB)
  7. Liste der Wahllokale zu den Parlamentswahlen in Osttimor 2007 (PDF-Datei; 118 kB)
  8. Ergebnisse des Zensus 2010 für den Suco Saelari (tetum; PDF; 8,6 MB)
  9. „Chapter 7.3 Forced Displacement and Famine“ (Memento vom 28. November 2015 im Internet Archive) (PDF; 1,3 MB) aus dem „Chega!“-Report der CAVR (englisch)
  10. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2004/2005 - Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  11. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2009 - Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  12. Jornal da República: Lista Naran Xefe Suku Eleito 2016, 2. Dezember 2016@1@2Vorlage:Toter Link/www.mj.gov.tl (Seite nicht mehr abrufbar, festgestellt im Januar 2023. Suche in Webarchiven), abgerufen am 17. Juni 2020.

f1 Karte mit allen Koordinaten: OSM | WikiMap

Auf dieser Seite verwendete Medien

2020-07-25 Saelari.jpg
Saelari, Laga, Baucau, Osttimor
2022-09-03 Saelari 3.jpg
Governu hala’o diálogu ho komunidade iha suku Saelari

Baucau, 02 fulan-setembru 2022 – VIII Governu Konstitusionál, liu hosi Ministériu ba Asuntus Parlamentares no Komunikasaun Sosiál (MAPKOMS) halo diálogu komunitáriu iha suku Saelari, postu administrativu Laga, munisípiu Baucau. Diálogu komunitáriu ne’e hanesan atividade ida iha programa Governu iha Povu nia Le’et “Naroman ba Suku” ho nia objetivu atu lori Governu hakbesik aan ba povu hodi rona sira nia preokupasaun, difikuldade, obstákulu no problema sira iha baze, liu-liu iha área rurál sira atu bele fó resposta direta no indireta ka enkamiña ba parte ne’ebé relevante. Programa ida ne’e kompostu hosi atividade haat hanesan diálogu komunitáriu, harii sentru informasaun suku rurál ida, vídeo konferénsia entre komunidade ho Xefe Governu ka membru sira no harii biblioteka komunitáriu atu komunidade sira bele partisipa ka goza ba dezenvolvimentu nasionál ne’e. Ministru MAPKOMS hatete “sentru ba dezenvolvimentu mak ema, tuir programa prioridade VIII Governu Konstitusionál nian ne’ebé lidera hosi Jenerál Taur Matan Ruak, nune’e ami mai atu ko’alia ho ema, hodi bele tau atensaun másimu nune’e kontribui ba dezenvolvimentu rai ida ne’e”, governante ne’e, mós hakle’an liu tán katak “ami mai atu rona direta ita-bo’ot sira nia problema no fó solusaun imediatu, karik labele, ami lori ba nasionál hodi fó solusaun tuir mai”. Iha biban ne’e, responsável másimu MAPKOMS fó mós oportunidade ba membru governu prezente hanesan Ministru Edukasaun, Juventude no Desportu (MEJD), Armindo Maia, hodi ko’alia kona-ba programa edukasaun nian ne’ebé mak sei harii ka hadi’a eskola hamutuk 550 iha tinan 2022 to’o mandatu remata, bolsa estudu ba mellor estudante, solusiona profesór voluntáriu no kontratadu nia problema no merenda eskolár. Ministru ba Asuntus Kombatentes no Libertasaun Nasionál (MAKL), Júlio Sarmento “Meta Mali”, ko’alia kona-ba hahú hakoi mate-ruin funu na’in sira, fó bolsa estudu ba veteranu oan sira, foka mós ba saúde lutadór sira no apoiu nafatin subsídiu ba veterenu sira. Fó tempu mós ba Vise-Ministru Administrasaun Estatál (V-MAE), Lino de Jesus Torezão, ne’ebé ko’alia kona-ba Uma Kbiit Laek ho tipu rua, regulál no plus iha tinan ne’e, Programa Nasionál Dezenvolvimentu Suku (PNDS) no Programa Mão de Obra do Posto Administrativo (PMOPA) no seluk tán ba komunidade sira atu bele hatene programa Governu nian. Iha diálogu ne’e komunidade sira hato’o sira nia lamentasaun kona-ba juventude iha suku ne’e teste ba F-FDTL no PNTL laiha ida mak selesionadu, problema kona-ba infrastrutura eskolár ne’ebé balun ho kondisaun grave ona hanesan Eskola Bázika Filiál Desagua no Lalabou, fasilita médiku ba suku ne’e no husu mós atu kria rezervadu bee fatin ba natar sira ne’ebé abandonadu kauza bee la sufisiente, reprezentante joventude balun husu mós kona-ba fundu atu haki’ak no kapasitasaun ba sira. Relasiona ba asuntu hirak ne’e membru governu sira rejista no fó solusaun kedas ba asuntu balun no seluk sei lori mai konsidera iha planu asaun tuir mai. Iha ámbitu ne’e, V-MAE inaugura mós sede suku Saelari nian ne’ebé mak finaliza ona nia konstrusaun no prontu atu utiliza tuir nesesidade administrasaun nian. Iha sorin seluk, Deputadu prezente lori Membru Governu hirak ne’e no ekipa ba vizita kampu treinu milísia iha tinan 1977 no 1978 iha horik fatin L7 nian Ira-Afa. Atividade ne’e partisipa husi membru Governu nain haat, reprezentante Sekretáriu Estadu Kooperativa (SEKoop) hosi Xefe Gabinete SEKoop. Partisipa mós hosi Deputadu Cornélio Gama “L7”, Prezidente Konsellu Imprensa, reprezentante Prezidente Autoridade Munisípiu Baucau hosi nia Xefe Gabinete, reprezentante Institusaun Estadu Nasionál no Munisipál sira, Administradór Postu Laga, Amu Pároku Laga, responsável sira iha divizaun liña ministeriál balun. No hetan partisipasaun másimu tebes hosi komunidade suku Saelari no suku viziñu sira.

MEDIA_MAPKOMS
2022-09-03 Saelari 4.jpg
Governu hala’o diálogu ho komunidade iha suku Saelari

Baucau, 02 fulan-setembru 2022 – VIII Governu Konstitusionál, liu hosi Ministériu ba Asuntus Parlamentares no Komunikasaun Sosiál (MAPKOMS) halo diálogu komunitáriu iha suku Saelari, postu administrativu Laga, munisípiu Baucau. Diálogu komunitáriu ne’e hanesan atividade ida iha programa Governu iha Povu nia Le’et “Naroman ba Suku” ho nia objetivu atu lori Governu hakbesik aan ba povu hodi rona sira nia preokupasaun, difikuldade, obstákulu no problema sira iha baze, liu-liu iha área rurál sira atu bele fó resposta direta no indireta ka enkamiña ba parte ne’ebé relevante. Programa ida ne’e kompostu hosi atividade haat hanesan diálogu komunitáriu, harii sentru informasaun suku rurál ida, vídeo konferénsia entre komunidade ho Xefe Governu ka membru sira no harii biblioteka komunitáriu atu komunidade sira bele partisipa ka goza ba dezenvolvimentu nasionál ne’e. Ministru MAPKOMS hatete “sentru ba dezenvolvimentu mak ema, tuir programa prioridade VIII Governu Konstitusionál nian ne’ebé lidera hosi Jenerál Taur Matan Ruak, nune’e ami mai atu ko’alia ho ema, hodi bele tau atensaun másimu nune’e kontribui ba dezenvolvimentu rai ida ne’e”, governante ne’e, mós hakle’an liu tán katak “ami mai atu rona direta ita-bo’ot sira nia problema no fó solusaun imediatu, karik labele, ami lori ba nasionál hodi fó solusaun tuir mai”. Iha biban ne’e, responsável másimu MAPKOMS fó mós oportunidade ba membru governu prezente hanesan Ministru Edukasaun, Juventude no Desportu (MEJD), Armindo Maia, hodi ko’alia kona-ba programa edukasaun nian ne’ebé mak sei harii ka hadi’a eskola hamutuk 550 iha tinan 2022 to’o mandatu remata, bolsa estudu ba mellor estudante, solusiona profesór voluntáriu no kontratadu nia problema no merenda eskolár. Ministru ba Asuntus Kombatentes no Libertasaun Nasionál (MAKL), Júlio Sarmento “Meta Mali”, ko’alia kona-ba hahú hakoi mate-ruin funu na’in sira, fó bolsa estudu ba veteranu oan sira, foka mós ba saúde lutadór sira no apoiu nafatin subsídiu ba veterenu sira. Fó tempu mós ba Vise-Ministru Administrasaun Estatál (V-MAE), Lino de Jesus Torezão, ne’ebé ko’alia kona-ba Uma Kbiit Laek ho tipu rua, regulál no plus iha tinan ne’e, Programa Nasionál Dezenvolvimentu Suku (PNDS) no Programa Mão de Obra do Posto Administrativo (PMOPA) no seluk tán ba komunidade sira atu bele hatene programa Governu nian. Iha diálogu ne’e komunidade sira hato’o sira nia lamentasaun kona-ba juventude iha suku ne’e teste ba F-FDTL no PNTL laiha ida mak selesionadu, problema kona-ba infrastrutura eskolár ne’ebé balun ho kondisaun grave ona hanesan Eskola Bázika Filiál Desagua no Lalabou, fasilita médiku ba suku ne’e no husu mós atu kria rezervadu bee fatin ba natar sira ne’ebé abandonadu kauza bee la sufisiente, reprezentante joventude balun husu mós kona-ba fundu atu haki’ak no kapasitasaun ba sira. Relasiona ba asuntu hirak ne’e membru governu sira rejista no fó solusaun kedas ba asuntu balun no seluk sei lori mai konsidera iha planu asaun tuir mai. Iha ámbitu ne’e, V-MAE inaugura mós sede suku Saelari nian ne’ebé mak finaliza ona nia konstrusaun no prontu atu utiliza tuir nesesidade administrasaun nian. Iha sorin seluk, Deputadu prezente lori Membru Governu hirak ne’e no ekipa ba vizita kampu treinu milísia iha tinan 1977 no 1978 iha horik fatin L7 nian Ira-Afa. Atividade ne’e partisipa husi membru Governu nain haat, reprezentante Sekretáriu Estadu Kooperativa (SEKoop) hosi Xefe Gabinete SEKoop. Partisipa mós hosi Deputadu Cornélio Gama “L7”, Prezidente Konsellu Imprensa, reprezentante Prezidente Autoridade Munisípiu Baucau hosi nia Xefe Gabinete, reprezentante Institusaun Estadu Nasionál no Munisipál sira, Administradór Postu Laga, Amu Pároku Laga, responsável sira iha divizaun liña ministeriál balun. No hetan partisipasaun másimu tebes hosi komunidade suku Saelari no suku viziñu sira.

MEDIA_MAPKOMS
2022-09-03 Mateus Cardoso, CdS Saelari.jpg
Mateus Cardoso, Xefe Suku Saelari
Saelari suco.png
Landkarte des Sucos Saelari
2022-09-02 Sede Suco Saelari.jpg
Sitz des Sucos Saelari