Raimea

Raimea
Reisfeld in der Aldeia Webaba, Raimea (Juni 2021)
Daten
Fläche75,13 km²[1]
Einwohnerzahl2.450 (2022)[2]
Chefe de SucoJanuario Gomes Nahak
(Wahl 2016)
AldeiasEinwohner (2015)[1]
Beilaco1199
Loro883
Uma Claran587
Webaba775
Der Suco Raimea
Beilaco A (Osttimor)
Beilaco A
Koordinaten: 9° 12′ S, 125° 29′ O

Raimea (Raimera, Raemean, Raimean) ist ein osttimoresischer Suco im Verwaltungsamt Zumalai (Gemeinde Cova Lima). Der Name bedeutet übersetzt „Lehm“.[3]

Geographie

Raimea
OrtePosition[4]Höhe
Audian9° 11′ 53″ S, 125° 27′ 14″ O82 m
Bebora9° 11′ 16″ S, 125° 30′ 6″ O?
Beilaco A9° 11′ 51″ S, 125° 29′ 3″ O82 m
Beilaco B9° 12′ 1″ S, 125° 29′ 5″ O82 m
Fatukao9° 10′ 25″ S, 125° 27′ 13″ O157 m
Hare Cain9° 11′ 1″ S, 125° 29′ 15″ O145 m
Heli Key9° 10′ 52″ S, 125° 28′ 59″ O?
Holitol9° 11′ 16″ S, 125° 29′ 51″ O115 m
Leonti9° 10′ 47″ S, 125° 28′ 31″ O138 m
Lepokanua9° 8′ 54″ S, 125° 27′ 33″ O232 m
Loro9° 12′ 41″ S, 125° 27′ 44″ O63 m
Mape9° 9′ 18″ S, 125° 27′ 13″ O199 m
Naguidal9° 8′ 40″ S, 125° 27′ 32″ O244 m
Oebata9° 11′ 19″ S, 125° 30′ 59″ O106 m
Oerbora9° 11′ 17″ S, 125° 30′ 10″ O115 m
Oeulitai9° 11′ 20″ S, 125° 30′ 36″ O114 m
Raifila9° 10′ 41″ S, 125° 28′ 7″ O166 m
Raimea9° 12′ 42″ S, 125° 27′ 44″ O63 m
Uma Claran9° 12′ 49″ S, 125° 27′ 41″ O45 m
Zobete9° 9′ 56″ S, 125° 26′ 57″ O180 m
Reisfeld vor der Pflanzung in der Aldeia Webaba, Raimea (Sept. 2021)

Vor der Gebietsreform 2015 hatte Raimea eine Fläche von 97,60 km².[5] Nun sind es 75,13 km².[1] Raimea liegt an der Südküste Timors an der Timorsee. Westlich befinden sich der Suco Tashilin und nordwestlich Zulo und Lour. Im Osten grenzt Raimea an die Gemeinde Ainaro mit seinen Sucos Cassa (Verwaltungsamt Ainaro) und Leolima (Verwaltungsamt Hato-Udo). Durch den Westen des Sucos fließt der Fluss Mola. Kurz vor seiner Mündung folgt er der Grenze zu Tashilin. Der Belulik fließt zunächst entlang der Grenze zu Leolima, bevor er in Raimea den Lagoa Oebaba durchfließt und schließlich in die Timorsee mündet.[6]

Quer durch den Suco führt die südliche Küstenstraße, eine der wichtigsten Verkehrswege des Landes. An ihr liegen die Dörfer Zobete, Fatukao, Raifila, Leonti, Heli Key, Hare Cain (Harekain), Holitol, Oerbora, Oeulitai (Oeulitia), Bebora und Oebata (Oebaba, Oebaha). Südlich davon liegen die Orte Beilaco A (Beilako A), Beilaco B (Beilako B), Audian (Tetum für „dornenfreier Bambus“),[7] Uma Claran (Umaklaran), Raimea und Loro. Zobete gehört, genauso wie Mape (Bunak für „Fischadler“),[7] Lepokanua und Naguidal (Nagidal) im Nordwesten des Sucos, zum Siedlungszentrum Zumalai.[6] Grundschulen gibt es in Naguidal, Zobete, Hare Cain, Oebata, Beilaco (Escola Primaria Catolica Beilaco)[8] und Loro. Der Ort Raimea liegt im Westen des Sucos, nahe dem Ort Loro. Das Siedlungszentrum Zumalai verfügt außerdem über ein kommunales Gesundheitszentrum, einen Hubschrauberlandeplatz und zwei Schulen zur Vorbereitung auf die Sekundärstufe. Eine weitere Prä-Sekundärschule gibt es in Beilaco, ebenso eine medizinische Station. In Loro befindet sich zudem ein Hubschrauberlandeplatz für Notfälle.[9]

Im Suco befinden sich die vier Aldeias Beilaco, Loro, Uma Claran und Webaba (Oebaba).[10]

Einwohner

Maiseernte in Raimea

Im Suco leben 2.450 Einwohner (2022), davon sind 1.224 Männer und 1.226 Frauen. Im Suco gibt es 646 Haushalte.[2] Über 55 % der Einwohner geben Bunak als ihre Muttersprache an. Knapp 24 % sprechen Kemak, knapp 12 % Tetum Terik, etwa 5 % Tetum Prasa und eine kleine Minderheit Mambai.[11]

Geschichte

Raimea war eines der traditionellen Reiche Timors, die von einem Liurai regiert wurden. Es erscheint auf einer Liste von Afonso de Castro, einem ehemaligen Gouverneur von Portugiesisch-Timor, der im Jahre 1868 47 Reiche aufführte.[12][13] Bei der Rebellion von Manufahi (1911 bis 1912) verbündete sich Raimea mit den gegen die portugiesischen Kolonialmacht aufbegehrenden Boaventura, Liurai von Manufahi. Nach dessen Niederlage wurde das Gebiet des Reiches Raimea von Gouverneur Filomeno da Câmara de Melo Cabral direkt der Kolonialregierung unterstellt, um darauf Plantagen zu errichten.[14]

Aufgrund von Überschwemmungen des Flusses Mola im April 2010 mussten mindestens 168 Familien in Raimea in Notzelten untergebracht werden.[15]

Politik

Bei den Wahlen von 2004/2005 wurde Mateus zum Chefe de Suco gewählt.[16] Bei den Wahlen 2009 gewann Jorge Ferreira[17] und 2016 Januario Gomes Nahak.[18]

Weblinks

Commons: Raimea – Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien

Einzelnachweise

  1. a b c Direcção-Geral de Estatística: Ergebnisse der Volkszählung von 2015, abgerufen am 23. November 2016.
  2. a b Institutu Nasionál Estatístika Timor-Leste: Final Main Report Census 2022, abgerufen am 18. Mai 2022.
  3. Maria Tschanz: Wörterbuch Deutsch-Tetum, Tetum-Deutsch.
  4. Atlanten der zwölf Gemeinden und der Sonderverwaltungsregion Osttimors, Stand 2019 (Direcção-Geral de Estatística DGE).
  5. Direcção Nacional de Estatística: Population Distribution by Administrative Areas Volume 2 English (Memento vom 5. Januar 2017 im Internet Archive) (Zensus 2010; PDF; 22,6 MB)
  6. a b Timor-Leste GIS-Portal (Memento vom 30. Juni 2007 im Internet Archive)
  7. a b Geoffrey Hull: The placenames of East Timor, in: Placenames Australia (ANPS): Newsletter of the Australian National Placenames Survey, Juni 2006, S. 6 & 7, (Memento vom 14. Februar 2017 im Internet Archive) abgerufen am 28. September 2014.
  8. Liste der Wahllokale zu den Parlamentswahlen in Osttimor 2007 (PDF-Datei; 118 kB)
  9. UNMIT: Timor-Leste District Atlas version02, August 2008 (Memento vom 3. Dezember 2011 im Internet Archive) (PDF-Datei; 438 kB)
  10. Jornal da Républica mit dem Diploma Ministerial n.° 199/09 (Memento vom 3. Februar 2010 im Internet Archive) (portugiesisch; PDF-Datei; 315 kB)
  11. Ergebnisse des Zensus 2010 für den Suco Raimea (tetum; PDF-Datei; 7,95 MB)
  12. TIMOR LORO SAE, Um pouco de história (Memento vom 13. November 2001 im Internet Archive)
  13. East Timor – PORTUGUESE DEPENDENCY OF EAST TIMOR (Memento vom 21. Februar 2004 im Internet Archive)
  14. History of Timor (Memento vom 24. März 2009 im Internet Archive) – Technische Universität Lissabon (PDF-Datei; 805 kB)
  15. Radio Televisaun Timor Leste, 28. April 2010, 168 families forced to live under emergency tents by flooding (Memento vom 6. Mai 2010 im Internet Archive)
  16. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2004/2005 – Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  17. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2009 – Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  18. Jornal da República: Lista Naran Xefe Suku Eleito 2016, 2. Dezember 2016, abgerufen am 17. Juni 2020.

f1 Karte mit allen Koordinaten: OSM | WikiMap

Auf dieser Seite verwendete Medien

2021-06-21 Aldeia Webaba, Raimea.jpg
MAP LANSA PRIMEIRA EPOKA KOILETA HARE NAKROMA HEKTARES 80 IHA ZUMALAI

Zumalai - Ministériu Agríkultura no Peskas (MAP) liu hosi Diresaun Nasionál Agríkultura e Hortikultura, hamutuk ho Korpu Diplomatiku sira no autoridade lokál iha Covalima, kolleta hare Nakroma hektares 80 ne’ebé mak utiliza adubus Organiku Poc Nasa, Super Nasa no Hormonik iha Demo-area ba Primeira epoka iha area Oebaba Suku Raimea Postu Administrativu Zumalai Munisípiu Covalima. Iha loron sesta,18 Juñu 2021. Iha intervista Ministru MAP, Pedro dos Reis hateten katak, kolleta hare ba natar hektares 80 uza adubus POC Nasa, Super Nasa no Hormonik iha Demo-area ba primeira epoka ho totál 80 hektares, ida ne’e sai ezemplu para neneik ba neneik hanorin ita nia inan aman agrikultór sira tenke hatoman an hodi utiliza adubus POC Nasa, Super Nasa no Hormonik iha Demo-area ba futuru. “MAP ho nia Diresaun tomak ami nia servisu halo aproximasaun ho diresaun servisu Agrikultura munisipiu sira oinsa para atu hasa’e produsaun, “komunika malu para kuda rai atu nune’e ita nia osan ne’ebe governu preve la bele sai ba rai liur maibe fila fali mai ita.” Governante ne’e hatutan atu hasa’e produsaun para hakarak atinje seguransa aihan iha rai laran atu resolve presija infraestrutura ou fasilidade sasan sira tenke kompleta. Iha fatin hanesan, Embaixadór Brazil iha Timor Leste Mauricio de Assis hateten, ha’u sente ondradu teb-tebes wainhira hetan konvite hosi Ministru MAP, atu mai hakbesik liu iha area Agrikultura no atu koñese liu iha area Agrikultura ninian. “Uluk Brazil inporta hahan mak barak liu maibe ikus ne’e Brazil sai hanesan esportadór ida ne’ebé boot liu-liu ba Kafé, fore keli, nomós ba produtu agrikultóres seluk nian nomós hanesan Maior esportadór ba iha Nasaun sira seluk” Tenik Embaixador Brazil Mauricio de Assis Iha sorin seluk Diretór Agrikultura Munisípiu Covalima Zefrino Guterres Amaral informa katak, ohin ita halo kolleta hare ne’ebé maka implementa uza adubus POC Nasa, Super Nasa no Hormonik iha area irigasaun Kay Rala Xanana Gusmão, iha tinan ida ne’e ita implementa luan area hektares 80 iha tinan kotuk implementa hektares 40 ba tinan ida ne’e ita kolleta hare hektare 80, kolleta hotu ona. Diretor Zefrino ne’e haktuir, iha situasaun klima iha tinan ida ne’e oin seluk oituan, Agrikultór sira hadau malu de’it ho klima entaun oportunidade ne’ebé mak iha atu kolleta no kolleta dadaun e programa demo area ne’e maka ita sei iha hela ofisializa kuaze natar halo kolleta hotu ona. “tinan ida ne’e agora dadaun iha area kultivu ita iha area irigasaun 1624 hektares ita bele konta katak atinze ona 71% husi kobre area hamutuk 2.272 ne’ebe mak kapasidade irigasaun fornese bee ba natar e mudansa ne’e neneik maibe esforsu inan aman agrikultór hamutuk ho tekniku sira iha inisiativa hakarak duni loke natar”. Tenik Diretor Zefrino Zefrino haktuir, totál area kultivu iha Munisípiu Covalima natar ba tinan ida ne’e hamutuk 2772,38 hektares, iha Postu Administrativu Zumalai iha 2000 mil hektares progresu ne’ebé mak makaas ami mós infrenta difikuldade ne’ebé maka ita iha esperansa ne’ebé boot atu hetan rezultadu diak. maibé dalaruma mota mai sobu tia balu, hanesan hodi banihira akontese iha fulan Marsu ita kuaze iha ne’e 38 hektares maka estraga tia no natar balu rai henek sei butuk hela iha laran.

Serimonia Kolleta hare Jerál ne'e hetan partisipasaun maximu hosi Ministru Agrikultura no Peskas hamutuk ho korpu diplomatiku sira no autoridade lokál iha Covalima, Embaixador Brazil iha Timor-Leste, Embaixadór Japaun Embaixadór Indonesia iha Timor-Leste, Director Country WFP, Diretora Jerál Agrikultura, Administradór Munisipiu, Administrador Postu Zumalai, Komandante Jeral PNTL Munisipiu ho Ekipa, funcionário MAP Munisipiu Covalima no grupu Agrikultores iha area oebaba suku Raimea no hetan seguransa maximu husi PNTL Munisipiu no Postu Administrativu Zumalai. (Reno)
2021-09-27 Aldeia Webaba, Raimea.jpg
Lansamento Kuda Hare Tuir PAD Iha Munisipio Covalima

Covalima - Ministériu Agríkultura e Peskas (MAP) liu husi Dirasaun Nasional Estensaun Agrikola (DNEA), Departementu Formasaun e Kapasitasaun Estensaun Agrikola hala’o Eskola kampu agrikultór hodi halo lansamentu kuda hare tuir sistema Pratika Agríkultura diak (PAD) uza Adubus Organiku Nasa. Objetivu eskola kampo agríkultór ne’e atu sira bele aprende hamutuk oinsa kuda hare ho sistema PAD utiliza adubus Poc Nasa tuir ninia lalaok ne’ebe iha, hateten Xefe Departementu Formasaun no Kapasitasaun Estensaun Agrikola, Rui Pereira hafoin remata lansamentu kuda hare iha loron Sexta (24/09), iha suku Raimea, Aldeia Oebaba SP II Posto Administrativu Zumalai, Munisípiu Covalima. Nia hatutan, atividade eskola kampo ne’e atu hanorin agrikultór sira ne’ebe envolve iha grupo atu bele aprende hamutuk hahu husi preparasaun rai, selesaun fini, viveirus, kuda hare, aplika Adubus Poc Nasa tuir ninia etapa hodi nune’e sira bele komprende bainhira sira kuda hare. “Primeiru ita mai halo identifikasaun fatin no sosializasaun ba grupo agrikultór sira, Etapa segundo ita fo treinamentu ba agrikultór sira oinsa utiliza adubus organiku Poc Nasa, atividade ida agora ne’ e tama ona ba etapa terseiru (3). Iha etapa terseiru ne’e konvida mos husi Dirasaun Nasional Peskiza Estatistika (DNPE), Departementu Solo e Nutrisaun das Plantas, atu bele fo espikasaun detallu liu ba agrikultór sira kona ba Sistema Pratika Agrikultura Diak.” Esplika Rui Nia mos husu ba agrikultór sira ne’ebe la envolve iha grupo, bele aprende tutan fali husi sira ne’ebe mak implementa ona aktividade ida ne’e, espera katak to’o tempo ida agrikultór sira hotu bele tuir ona rekomendasaun ne’ebe MAP rekomenda ona. Iha fatin hanesan Xefe Departamentu Solo e Nutrisaun das Plantas, Celestino Luis Moreira hateten katak, programa ida ne’e diak tebes ba agrikultór sira hodi hare kona-ba rai, bele hatene oinsa uza adubus Nasa no bele hatene kuda hare tuir sistema pratika agríkultura diak. Nune’e mos Kordenador Estensionista Posto Administrativo Zumalai David da Cruz haktuir katak, atividade ne’e hala’o iha fulan Setembru nia laran, grupo sira hahu preparasaun rai, selesaun fini, oinsa aplika adubus organika Poc Nasa no kapasitasaun ba grupo agrikultor sira no ikus liu maka preparasaun fali ba eskola kampu oinsa kuda hare tuir sistema prartika agrikultura diak (PAD). “Atividade eskola kampo ida ne’e importante tebes ba ita nia grupo agrikultor sira liu-liu ba grupo ne’ebe mak aplika ona adubus Poc Nasa. Hakarak rekomenda nafatin ba iha Departementu Formasaun no Kapasitasaun Estensaun Agrikola, atu kapasita nafatin ita nia agrikultor atu bele komprende diak liu tan saida mak adubus Poc Nasa no PAD.” Tenik David Nia akresenta, atividade tuir mai sei kontinua nafatin halo aproximasaun ba grupo agrikultór sira atu nune’e aktividade ne’e bele lao ba oin nafatin to’o atinzi mehi ne’ebe maka iha. Benefisiariu ne’ebe involve iha eskola kampo ne’e hamutuk 75 no tuir planu atu estebelese iha hektare rua (2) maibe tanba lutu diak nune’e implemeta deit iha hektare ida (1). Entretantu Agrikultór Anibal Braganca hato’o nia sentimentu kontente ho programa eskola kampu ne’e tanba lori programa foun ba sira atu hatene oinsa preparasuan rai, hoban fini ho adubus harmonik no oinsa halo viveirus. Nia mos husu atu kontinua nafatin atividade eskola kampo ne’e, atu nune’e bele aumenta liu tan sira nia kapasidade iha kuda hare nian. Hakarak rekomenda ba parte kompetente liu-liu ba MAP oinsa atu hare mota ne’ebe sobu hotu ami nia plantas no natar lubuk ida mak oras ne’e labele utiliza nune’e bele normaliza mota ne’e bele lao tuir nia dalan, karik agora mak la normaliza tempu udan tun natar sira ne’e mota sei sobu hotu.

Atividade Eskola kampu ne’e hetan partisipasaun masimu husi grupo agrikultór, estensionista, tekniku implementador Departementu formasaun no kapasitasaun estensaun agrikola no Diretor nasional estensaun agrikola, Diretor servisu agrikultura munisípiu Covalima ho nia Staff tomak. (Reno)
2020-09-14 Raimea.jpg
MAP Kolleta Batar hektares 42 Iha Zumalai

Covalima- Ministériu Agríkultura e Peskas liu hosi Diresaun Nasionál Agríkultura Hortikultura e Estensaun (DHNE) kolleta batar ba epoka daruak nian hamutuk 42 hektares iha Suku Raimea Posto Administrativu Zumalai. Serimonia kolleta batar ne’e ofisialmente marka prezensa husi Ministro Agíikultura e Peskas MAP Pedro dos Reis, Deputadu Komisaun D Antóninho Bianco nomos Autoridade Lokál hosi Posto Aministrativu Zumalai rasik. Serimonia be’e hala’o iha loron Kinta-feira (10/09) iha Suku Raimea. Tuir Ministro MAP Pedro dos Reis hateten katak, aktividade kolleta batar ne’e hamutuk 42 hektares no nia rezultadu hamutuk 3 toneladas. “Ami mós dadaun haree hela oinsa atu prosesu tama ba iha merkadoria, ami sei orienta ita nia- inan aman sira bele kuda produsaun ne’e halo barak, tanba governu mós iha hanoin atu loke industria ki’ik ruma, liu-liu ba aihan Manu no ikan nian. Atu dezenvolve diak liu tan Ami mós koko servisu hamutuk ho tekniku no estrutura tomak, no konsege edentifika ona fatin potensial sira iha teritoriu Timor laran, liu-liu konaba batar no hare. Ita espera katak iha tinan 2021 to 2023 MAP mós bele halo buat ruma.” tenik Ministro MAP Iha fatin hanesan Presidenti komisaun D paralemntu nasionál, Antoninho Bianco hatutan katak, hanesan reprezenta povu sente preokupa tebes ho ita -nia produsaun rai laran ne’e tanba la sufsiente atu fornese ba ita -nian rasik, tanba ne’e mak ita- nia osan barak sempre sai ba liur. Ita mós tenta atu labele depedente ba produdasaun sira hosi rai liur. Nia hatutan, foin kuda mak iha 200 hektares maíbe ohin ha’u rona 42 hektares mak iha ne’e, previzaun iha tinan kotuk ne’e dehan 1000 mil hektares mak atu kuda iha covalima tuir dadus mak ministeriu agrikultura fo ami, uluk 56 mil hektares 603 potensial para atu kuda batar nian mak ne’e, agora ita foin mak 3000 ital ohin dehan kada hektares ne’e epoka daruak 3.6 toneladas ita toma kedas nia produtu halo labra hotu kedas ha’u hanoin ita la pendente ona produsaun hosi rai liur, tanba ita halo industria kona ba sosis ruma.

Tuir informasaun ne’ebé mak ami rona katak, iha  kompañia balun hakarak halo sosis liga ba manu sira ne’ebe mak hakiak  manu nia  aihan mak la ses hosi batar ne’e depois sira transforma fali ba batar u’ut hodi bele fó hahan ba animal ikan mós bele, ne’ebé signifika katak ita produs la sufisiente lalika hakfodak produsan de’it bele mós timor laran tomak produs tan ita  -nia osan ne’ebé  iha ne’e sirkula iha rai laran tanba ita halo industria ita produs barak.

Ita mós bele Transforma batar ba fali aihan seluk ne’e bele fó nutrisaun diak ba ita nia saude, seitór hotu-hotu tenki lao hamutuk ne’e mk bolu dezenvolvimentu integradu, neduni ohin loron ha’u louva MAP maske ho orsamentu covod 19 bele produs ho hektares 42 maibé ita espera katak iha OGE 2021 MAP sei bele produs batar ho hektares boot e ita –nia nasaun sei la depende hosi rai liur. Salienta Nian Entretantu xefe grupu Holbelak, Duarte das Neves haktuir katak, luan hektares 42 ne’e ami loke ho tratór bo’ot, ohin loron ami senti kontenti tebes tanba Ministro MAP bele mai kolleta batar iha fatin ida ne’e, ami kontinua husu nafatin apoiu ba Ministériu maka hanesan makina dulas batar nian ida atu bele ajuda ami. (E”J) Bele hare iha ami nia website http://maf.gov.tl/tl/notisia/467-map-kolleta-batar-hektares-42-iha-zumalai Fotografia/Media.Gab.M/MAP

Autor/E"J/INFO-MAP
Raimea suco.png
Landkarte des Sucos Raimea