Quelicai (Verwaltungsamt)

Verwaltungsamt Quelicai
Hütte in Quelicai mit dem Matebian im Hintergrund
(c) Isabel Nolasco, CC BY-SA 4.0
VerwaltungssitzQuelicai (Lacoliu)
Fläche214,15 km²[1]
Einwohnerzahl18.444 (2022)[2]
SucosEinwohner (2022)[2]
Abafala842
Abo1.118
Afaçá1.380
Baguia1.584
Bualale498
Guruça1.940
Lacoliu1.148
Laisorolai de Baixo862
Laisorolai de Cima865
Lelalai1.277
Letemumo2.424
Macalaco1.137
Maluro799
Namanei1.549
Uaitame1.021
Übersichtskarte
Quelicai
Quelicai (Verwaltungsamt) (Osttimor)

Quelicai ist ein osttimoresisches Verwaltungsamt (portugiesisch Posto Administrativo) in der Gemeinde Baucau. Verwaltungssitz ist Quelicai im Suco Lacoliu.[3]

Geographie

Im Suco Lelalai

Das Verwaltungsamt Quelicai liegt im Süden der Gemeinde Baucau. Bis 2014 wurden die Verwaltungsämter noch als Subdistrikte bezeichnet. Im Nordwesten grenzt er an das Verwaltungsamt Baucau, im Norden an Laga, im Osten an den Verwaltungsamt Baguia und im Süden und Südwesten an die Gemeinde Viqueque. Nah der Grenze zu Baguia liegt der Matebian (2316 m), der höchste Berg der Gemeinde Baucau.

Quelicai hat eine Fläche von 214,15 km²[1] und teilt sich in die 15 Sucos Abafala, Abo, Afaçá (Afasa), Baguia, Bualale, Guruça (Gurusa), Lacoliu (Locoliu), Laisorolai de Baixo (Laisorulai de Baixo), Laisorolai de Cima (Laisorulai de Cima), Lelalai, Letemumo (Letemuno), Macalaco, Maluro, Namanei und Uaitame (Waitame). Am 1. Januar 2024 sollen von Quelicai die neuen Verwaltungsämter Quelicai Antigo (Alt-Quelicai) mit 80 km² und 6.600 Einwohnern und Matebian, ebenfalls mit 80 km² und 4.300 Einwohnern abgetrennt werden.[4] Der erste Stein des Sitzes des Verwaltungsamtes Quelicai Antigo wurde am 15. Juni 2023 in Afaçá[5] und des Sitzes des Verwaltungsamtes Matebian am 16. Juni in Laisorolai de Cima gelegt.[6]

Einwohner

Feierlichkeiten in Quelicai (2022)

Im Verwaltungsamt leben 18.444 Einwohner (2022), davon sind 9.342 Männer und 9.102 Frauen. In Quelicai gibt es 3.760 Haushalte.[2] Die größte Sprachgruppe bilden die Sprecher der Nationalsprache Makasae. Der Altersdurchschnitt beträgt 18,9 Jahre (2010,[8] 2004: 18,9 Jahre[9]).

Geschichte

1903 und 1912 scheiterten Aufstände Quelicais gegen die portugiesischen Kolonialherren.[10]

Aquiles Freitas Soares, der Liurai von Letemumo war eine führende Persönlichkeit im Abwehrkampf gegen die indonesischen Invasoren. Aufgrund von internen Spannungen wurde er aber bei Vemasse, zusammen mit anderen Männern seines Comando da Luta Boru-Quere von der FRETILIN zwischen Dezember 1976 und Januar 1977 hingerichtet.[11][12][13]

Der Matebian und seine Umgebung waren das letzte große Widerstandszentrum der FALINTIL (base de apoio) gegen die Indonesier. Ab 1977 wurden evakuierte Zivilisten in neuen Dörfern um den Matebian nach ihrer Herkunft angesiedelt. Sie kamen aus Tequinaumata, Samalari, Boleha, Guruça, Afaçá, Namanei, Benamauc, Camea und Fatuahi. Im Oktober 1978 begannen die indonesischen Angriffe auf die Basis. Am 22. November wurde die FALINTIL von den Invasoren überrannt. Noch heute kann man Höhlen besichtigen, die den Widerstandskämpfern als Unterschlupf dienten.[12]

Flüchtlinge in Osttimor nach den Parlamentswahlen 2007.[14]

Ende 1979 befand sich in der Stadt Quelicai ein indonesisches Lager für Osttimoresen, die zur besseren Kontrolle von den Besatzern umgesiedelt werden sollten. Zwischen 1979 und 1981 wurden 205 Familien der Orte Quelicai, Quelicai in Afaçá, Afaçá, Guruça, Abafala, Uaitame und Bualale durch die Indonesier über das Lager in eine neue Siedlung namens Mulia in Laga zwangsumgesiedelt. Man befürchtete, die Dörfer, die nah an den Wäldern lagen, könnten die FALINTIL unterstützen. Die alten Wohnhäuser wurden nach der Räumung niedergebrannt, Felder zerstört und das Vieh getötet. Mehrere Bewohner wurden verletzt. Unter schwerer Bewachung wurden die Einwohner auf Lastwagen nach Mulia gebracht.[12]

Beisetzung der sterblichen Überreste von 507 Personen auf dem Jardim dos Herois von Dubuai (Suco Lelalai)

In den 1980er Jahren wurde Quelicai von der indonesischen Armee im Kampf gegen die FALINTIL bombardiert und mehrfach durchkämmt, was zu Toten unter den Einwohnern führte. Am 31. Mai 1997 geriet ein indonesischer Sicherheitstransport in Quelicai in einen Hinterhalt. Männer in indonesischer Militäruniform stoppten den Lastwagen mit 28 Polizisten und Soldaten. Als der Lastwagen hielt, wurde eine Handgranate auf die Ladefläche geworfen. Ein Fass mit Treibstoff, das sich dort befand, explodierte. 17 Indonesier wurden getötet.[15][16] Bei der indonesischen Militäraktion, die darauf folgte, wurden 114 Einwohner verhaftet. Während der Gewalttaten rund um das Unabhängigkeitsreferendum von 1999 kam Quelicai vergleichsweise glimpflich davon. Pro-indonesische Milizionäre brannten nur einige Häuser nieder.

Bei Unruhen im Ort Quelicai 2001 gab es Tote.[17]

Nachdem Xanana Gusmão am 8. August 2007 infolge der Parlamentswahlen 2007 den Auftrag zur Regierungsbildung erhalten hatte, randalierten enttäuschte FRETILIN-Anhänger auch in Quelicai. 520 Menschen flohen aus ihren Häusern und versammelten sich am Matebian.[14]

Ende Juni/Anfang Juli 2011 verhaftete die Polizei im damaligen Subdistrikt mehrere Dutzend Mitglieder einer Bande in einer großangelegten Aktion. 50 Personen wurden vor Gericht gestellt. Ihnen werden Diebstähle und Vergewaltigungen, vor allem in Laisorolai und den Nachbar-Sucos vorgeworfen.[18]

Politik

Administrator des Subdistrikts/Verwaltungsamts
BildNameAmtszeit
Lino Fortuzoum Mai 2012[19]
Pelazio Ximenes Beloum 2015

Der Administrator des Verwaltungsamts wird von der Zentralregierung in Dili ernannt. 2015 war dies Pelazio Ximenes Belo.[20]

Wirtschaft

64 % der Haushalte bauen Maniok an, 53 % Kokosnüsse, 64 % Mais, 44 % Reis, 20 % Kaffee und 44 % Gemüse.[21] Am Matebian befinden sich größere Mengen an Manganerzen, außerdem fand man in Quelicai ein Phosphatvorkommen.[22]

Söhne und Töchter

Weblinks

Commons: Quelicai – Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien

Einzelnachweise

  1. a b Direcção-Geral de Estatística: Ergebnisse der Volkszählung von 2015, abgerufen am 23. November 2016.
  2. a b c Institutu Nasionál Estatístika Timor-Leste: Final Main Report Census 2022, abgerufen am 18. Mai 2022.
  3. Jornal da República: Diploma Ministerial n.o 24/2014 de 24 de Julho – Orgânica dos Postos Administrativos (Memento vom 4. März 2016 im Internet Archive)
  4. Premierminister Osttimors: Reunião do Conselho de Ministros de 15 de março de 2023, 15. März 2023, abgerufen am 8. Juni 2023.
  5. Ministério da Administração Estatal, República Democrática de Timor-Leste: VISE-MINISTRU ADMINISTRASAUN ESTATAL HALA'O LANSAMENTU FATUK DA'HULUK BA POSTU ADMINISTRATIVU FOUN "P.A QUELECAI ANTIGU" MUNISIPIU BAUCAU, 18. Juni 2023, abgerufen am 19. Juni 2023.
  6. Ministério da Administração Estatal, República Democrática de Timor-Leste: VISE-MINISTRU ADMINISTRASAUN ESTATAL HALA'O LANSAMENTU FATUK DA'HULUK POSTU ADMINISTRATIVU FOUN MATEBIAN MUNISIPIU BAUCAU, 18. Juni 2023, abgerufen am 19. Juni 2023.
  7. a b Seeds of Life
  8. Direcção Nacional de Estatística: 2010 Census Wall Chart (English) (Memento vom 12. August 2011 im Internet Archive) (PDF; 2,5 MB)
  9. Direcção Nacional de Estatística: Census of Population and Housing Atlas 2004 (Memento vom 13. November 2012 im Internet Archive) (PDF; 13,3 MB)
  10. History of Timor – Technische Universität Lissabon (Memento vom 24. März 2009 im Internet Archive) (PDF; 805 kB)
  11. Monika Schlicher: Osttimor stellt sich seiner Vergangenheit (Memento vom 7. November 2017 im Internet Archive), missio 2005, ISSN 1618-6222 (PDF; 304 kB)
  12. a b c „Chapter 7.3 Forced Displacement and Famine“ (Memento vom 28. November 2015 im Internet Archive) (PDF; 1,2 MB) aus dem „Chega!“-Report der CAVR (englisch)
  13. „Chapter 7.2 Unlawful Killings and Enforced Disappearances“ (Memento vom 25. März 2016 im Internet Archive) (PDF; 2,3 MB) aus dem „Chega!“-Report der CAVR (englisch)
  14. a b Internal Displacement Monitoring Centre (Memento vom 24. September 2011 im Internet Archive) (PDF; 464 kB)
  15. Ernest Chamberlain: The Struggle in Iliomar: Resistance in rural East Timor Iliomar Sub-District, S. 121, 2017, abgerufen am 6. November 2018.
  16. (INDONESIA-L) HRW/ASIA – East Timor Guerrilla Attacks : East Timor Guerrilla Attacks vom 4. Juni 1997 (Memento vom 19. September 2006 im Internet Archive)
  17. Fundasaun Mahein: Victims of Independence, aufgerufen am 26. Mai 2012
  18. Suara Timor Lorosae, 3. Juli 2011, Operation 88 in Quelikai now in second phase
  19. Radio Timor-Leste: Seven houses destroyed in Baucau, 16. Mai 2012
  20. Ministério da Administração Estatal: Administração Municipal (Memento vom 1. Juni 2016 im Internet Archive)
  21. Direcção Nacional de Estatística: Suco Report Volume 4 (englisch) (Memento vom 9. April 2015 im Internet Archive) (PDF; 9,4 MB)
  22. Ministry of State Administration & Territorial Management, Timor-Leste: Baucau District profile (Memento vom 28. März 2009 im Internet Archive) (PDF; 269 kB)

Koordinaten: 8° 36′ S, 126° 34′ O

Auf dieser Seite verwendete Medien

Population Displacements 2007 East Timor.png
Autor/Urheber: , Lizenz: CC BY-SA 2.5
Internal Displaced People (IDP) in East Timor, 14 August 2007, caused by civil unrest related to the announcement of the new government
Coat of Arms of Baucau.jpg
Wappen der Gemeinde Baucau
Quelicai-Pelazio Ximenes Belo.jpg
Pelazio Ximenes Belo, Administrator des Subdistrikts Quelicai
Look to Matebian from p.a. Quelicai.jpg
(c) Isabel Nolasco, CC BY-SA 4.0
Hütte in Quelicai mit dem Matebian im Hintergrund
2022-12-13 Quelicai posto administrativo.jpg
𝐏𝐫𝐢𝐦𝐞𝐢𝐫𝐮 𝐌𝐢𝐧𝐢𝐬𝐭𝐫𝐮 𝐓𝐚𝐮𝐫 𝐌𝐚𝐭𝐚𝐧 𝐑𝐮𝐚𝐤 𝐊𝐨𝐧𝐭𝐞𝐧𝐭𝐞 𝐋𝐚𝐧𝐬𝐚 𝐄𝐬𝐭𝐫𝐚𝐝𝐚 𝐊𝐞𝐥𝐢𝐤𝐚𝐢 𝐛𝐚 𝐍𝐚𝐡𝐚𝐫𝐞𝐤𝐚 𝐎𝐬𝐬𝐮

𝐊𝐞𝐥𝐢𝐤𝐚𝐢, 𝐥𝐨𝐫𝐨𝐧 𝟎𝟗 𝐟𝐮𝐥𝐚𝐧 𝐧𝐨𝐯𝐞𝐦𝐛𝐫𝐮 𝐭𝐢𝐧𝐚𝐧 𝟐𝟎𝟐𝟐 — Sua Eselénsia Primeiru-Ministru Taur Matan Ruak, ho kontente akompaña hosi Ministru Obras Públikas Abel Pires da Silva, Ministru Finansas Rui Augusto Gomes, Ministru Petróleu no Minerais Víctor da Conceição Soares, Vise-Ministru Obras Públikas Nicolau Lino Freitas Belo, no Vise-Ministru Komérsiu no Indústria Domingos Lopes Antunes, no Deputadu Parlamentu Nasionál, Autoridade Munisípiu Baukau, Autoridade Lokál Postu Administrativu Kelikai, Veteranu sira hamutuk ho komunidade sira hala'o lansamentu ba rehabilitasaun Estrada trosu hosi Uaika, Kelikai (Baukau) ba to'o Nahareka, Ossu (Vikeke) ho naruk kilometru 22.7. Obra ne’e sei kaer husi Kompañia Internasional China Choging Internasionál Contruction corporation(CICO) ho montante Orsamentu miliun $16 no duransaun fulan 18. Iha Intervensaun Xefe Governu hatoo nia sentimentu kontente tanba bele hamutuk ho komunidade no autoridade lokál no Membru Parlamentu Nasionál hala’o lansamentu ba Estrada ne’ebé mak komunidade sira hein tinan barak ona. “Ha’u kontente mai hamutuk ho ita boot sira halo lansamentu primeira pedra ba kontinuasaun Estrada Uaiaka ba Nakareka Ossu, ne’e pasu importante boot loos ba Kelikai lokraik ami sei hahú fali Laga ba Baguia, maibe ba Kelikai ha’u iha projektu boot tolu ba ita boot sira, ida ha’u hakarak fó estatutu ba ita boot sira einvez Kelikai ida de’it, ba postu tolu ha’u hatene ha’u nia Ministru mai ko’alia ho ita boot sira, para hare’e ida ne’e ha’u espera ita boot sira nia mehi ida ké naruk kleur bele akontese, ne’e la fasíl hanesan Prezidente Autoridade ohin ko’alia kuandu ita aumenta postu ita aumenta dapur, ita aumenta dapur ita aumenta bikan aumenta sanan, maibe Governu desididu para avansa ho ida ne’e karik apoiu Nai Deputadu Parlamentu Nasionál nian ida ne’e sei akontese, entaun eleva ita boot sira nia estatutu mosu ba tolu organiza malu di'ak, ajuda malu di’ak i serbisu makas liu para ita boot sira nia Postu, Suku bele dezenvolve an ne’e primeiru, segundu mak ita boot sira nia Estrada ida ne’e liga Ossu, primeira faze sei to’o de’it iha Nahareka mas tuir mai sei ba Ossu ne’e ajuda ita boot sira hanesan Estrada alterantiva ida ba Vikeke", dehan Xefe Governu iha Intervensaun. Xefe Ezekutivu ne’e husu tan ba Ministru Obras Públikas lalais hare’e tan Estrada Lelalai ba Wailili hodi tau iha konsiderasaun tanba iha potensialidade ba aréa turizmu foho Matebian. “Ha’u hakarak Ministru Obras Públikas no Vise-Ministru lalais hare'e Lelalai ba Wailili, imi lakoi liu hosi ne’e, liu hosi ne’ebá besik liu entaun fó obsaun ba imi fó dalan ba imi ba mai lais lori imi nia sasan lais ne’e projektu tolu espera la hotu iha ha’u nia tempu mai sei kontinua serbisu nafatin para obra sira ne’e la’o di'ak tanba hanesan Senór Administradór ohin dehan, Senór Vise-Ministru Obras Públikas ohin dehan ita-nia riku mak Foho Matebian fatin ne’ebé atrai ema mai vizita hare'e furak mas para ida ne’e Estrada tenke di’ak, ita iha turizmu Relijioju sé ita boot sira ba iha foho leten ne’ebá ema hakarak ba maibe ita-nia Estrada tenke di'ak, sira ba mai lalais hela iha ne'e sa'e neneik ba toba iha leten, tanba ne’e parabéns ba Kelikai oan sira”. Iha oportunidade ida ne’e husu Kelikai oan kontribui hodi bele aselera Estrada ne’e lais tanba esperensia iha fatin balun hetan impedimentu husi komunidade tanba de'it rai no ai-horis sira la realiza to’o ohin loron. “Ha’u hakarak hatutun Senór Prezidente Autoridade ohin ko’alia ita boot sira kontribui ai-horis oan ruma, fatuk ruma kona tos, kona be dalan ruma favór ida kontribui hanesan ita boot sira hatene ita iha Timor iha suku 452, Estrada ne’e kona de'it suku hira ne’e hatudu katak iha fatin seluk hamriik hein, hanesan ita boot sira hare'e Estrada iha Ermera ba Hatubeliku ne’e ha’u seidauk ba Primeiru-Ministru koalia ona maibe to’o agora seidauk halo tanba saída ida ne’ebá nia kafé ida ne’ebá nia toos iha ne’ebá entaun dada narúk ita lakon liu-liu imi mak lakon, ami mai tinan ida dala ida, dalaruma la mai tan, imi loron-loron depois imi fó sala ami ka fó sala ba imi nia an, entaun kontribui ne’e importante tebtebes ba ita boot sira uluk”. Xefe ezekutivu dehan projektu ho kontratu fulan 18 baihira komunidade kontribui sei hotu tuir tempu hodi ajuda tulun komunidade hadia moris no haruka oan sira ba eskola atu hadia Timor nia moris.

“Ita boot sira iha fulan 18 ba projektu ne'e hotu tinan ida fulan neen sei imi ajuda sira kontribui lais ne’e di'ak liutan, sé imi demora hanesan ita-nia Uaiaka mai ne’e ha’u sei Prezidente sai tan tiha tama ona ba Primeiru-Ministru foin hotu maibe la’o la lao, ké la ké, dudu la dudu, dada la dada, rungu-ranga hela hotu komunidade inan-aman sira ajuda hotu parabéns Kelikai oan sira i espera ho kontribuisaun ita boot sira nian Estrada oan ne’e di'ak para imi bele la’o ba mai halo imi nia negósiu, halo imi nia bisnis, oan sira ba eskola, hadia ita-nia moris, nasaun nia moris ne’e importante loos sei ita boot sira hare'e Postu Administrativu ne’ebé Riku iha Timor ne’e iha rua, ida mak Kelikai, ida mak Atsabe, Atsabe iha Suku ida naran Atara karreta besik rihun ida, iha ne’e iha Kelikai-Maluro iha mós karreta barak mas Estrada hanesan sira nia sedauk di'ak, uluk ha’u Prezidente haruka dudu tiha de’it, imi nian espera katak di'ak uluk entaun pergunta mak ne’e, Estrada di'ak imi bele dezenvolve imi nia moris, imi hanoin took kuandu Estrada di’ak ne’e halai makas liutan ne’e ho ida ne'e parabéns ba ita boot sira”.
Quelicai pa.png
Karte des Verwaltungsamtes Quelicai
2019-07-12 Lelalai.jpg
Key words in 2019;

Work hard, work harder and work hardest (servisu maka'as, servisu maka'as liu no servisu maka'as liu tan)

Despite of working in the rice field (paddy harvest), some groups are still focusing on Suco Office construction. These two heavy works will be completed at the same time in the near future🙏🙏🙏
Temperature 2000 QUELICAI.jpg
Autor/Urheber: Seeds of life, Lizenz: CC BY-SA 3.0
Jahresdurchschnittstemperatur im Subdistrikt Quelicai (2000).
2022-09-30 Jardim dos Herois Dubuwai, Quelicai 5.jpg
Kelikai, Sesta-feira, loron 30 setembru 2022, Xefe Gabinete Primeiru-Ministru (CG-PM), Dr. Azevedo Lourenço da Costa Marçal partisipa iha serimónia funerál ba urnas saudozu sira ne'ebé lori sira-nia vida hodi sosa ba Timoroan sira-nia liberdade liuhosi harii nasaun Repúblika Demokrátika Timor-Leste.

Restus mortais ne'ebé halot iha Jardim dos Herois Dubuwai, Kelikai ne'e prosesu rekolamentu hahú hosi tinan 2013 to'o 2022. Iha prosesu ne'e ekipa rekolamentu konsege rekolla saudozu na'in 507, nune'e halot ona urnas 481 iha Jardim dos Herois Dubuwai postu administrativu Kelikai, no urnas saudozu seluk ne'ebé la halo funerál iha jerdim refere tanba halo ona transladasaun ba postu administrativu Laga no postu administrativu Lakluta, munisípiu Vikeke Prosesu ba rekollamentu restus mortais ne'e hetan kontribuisaun direta hosi família saudozu inklui apoiu husi governu nune'e orsamentu ba rekollamentu restus mortais sira ne'e hamutuk rihun $250 resin.

Enkuantu partisipa iha serimónia funerál restus mortais sira ne'e mak, Sua Exelénsia Prezidente Tribunal Rekursu, Dr. Deolindo dos Santos ne'ebé reprezenta Sua Exelénsia Prezidente Repúblika, Sua Exelénsia Ministru ba Asuntu Kombatentes Libertasaun Nasionál (MAKLN), Sr. Júlio Sarmento da Costa "Meta Mali" ne'ebé reprezenta Sua Exelénsia Primeiru-Ministru, Sua Exelénsia Sekretáriu Estadu ba Asuntu Kombatentes Libertasaun Nasionál (SEAKLN), Sr. Júlio da Conceição "Loro Mesak", Sua Exelénsia Deputadu Cornelio Gama "L7" ne'ebé reprezenta Sua Exelénsia Prezidente Parlamentu Nasionál (PPN), Prezidente Autoriedade Munisípiu Baukau inklui família sira hosi saudozu na'in 481 ne'e.
Rain 2000 QUELICAI.jpg
Autor/Urheber: Seeds of life, Lizenz: CC BY-SA 3.0
Jährliche Regenfallmenge im Subdistrikt Quelicai (2000)