Lolotoe (Verwaltungsamt)

Verwaltungsamt Lolotoe
Unterwegs im Suco Gildapil
VerwaltungssitzLolotoe (Deudet)
Fläche172,72 km²[1]
Einwohnerzahl7.691 (2022)[2]
SucosEinwohner (2022)[2]
Deudet827
Gildapil1.165
Guda919
Lebos1.039
Lontas785
Lupal1.236
Opa1.720
Übersichtskarte
Verwaltungsgliederung von Lolotoe
Lolotoe (Verwaltungsamt) (Osttimor)

Lolotoe ist ein osttimoresisches Verwaltungsamt (portugiesisch Posto Administrativo) in der Gemeinde Bobonaro. Der Verwaltungssitz befindet sich im Suco Deudet im Ort Lolotoe.[3]

Geographie

Städte und Flüsse von Lolotoe (Grenzen bis 2015)
Grenzpolizei in Gildapil
Im Suco Guda

Bis 2014 wurden die Verwaltungsämter noch als Subdistrikte bezeichnet.

Lolotoe liegt im äußersten Süden der Gemeinde Bobonaro. Im Süden und Osten grenzt es an die Gemeinde Cova Lima, im Norden an die Verwaltungsämter Bobonaro und Maliana und im Westen an das indonesische Westtimor. Lolotoe hat eine Fläche von 172,72 km².[1] Das Verwaltungsamt teilt sich in sieben Sucos: Deudet, Gildapil (Gilapil), Guda, Lebos, Lontas, Lupal (Lupai) und Opa.[4]

Im Südwesten entspringen die Flüsse Latil und Silac, die in den Lotula münden. Er ist der Grenzfluss zu Cova Lima im Westen und ändert seinen Namen später in Ruiketan und schließlich Raiketan. Im Süden entsteht der Foura, der genauso nach Cova Lima abfließt, wie der Zola aus dem Südosten, ein Quellfluss des Loumea. Ebenso ist der Pa im Norden Lolotoes ein Quellfluss des Loumeas. Der Sele fließt aus dem Südwesten von Lolotoe nach Indonesien, gehört aber zum System des Lóis, ebenso wie der Grenzfluss zu Indonesien und seine Zuläufe im Nordwesten.[5] Ein Berg im Zentrum Lolotoes ist der Tulo (1285 m). Noch höher sind die Berge an der Nordwestgrenze zum Verwaltungsamt Bobonaro.[6]

Für das Gebiet wird mit 2837 mm die größte jährliche Niederschlagsmenge in Osttimor angegeben.[7]

Einwohner

Feierlichkeiten in Lolotoe

In Lolotoe leben 7.691 Menschen (2022), davon sind 3.813 Männer und 3.878 Frauen. Im Verwaltungsamt gibt es 1.593 Haushalte.[2] Der Altersdurchschnitt beträgt 20,7 Jahre (2010,[9] 2004: 18,6 Jahre[10]). Die größte Sprachgruppe bilden die Sprecher der Nationalsprache Bunak. Lolotoe ist eines der Zentren der Bunak in Osttimor.[10] Als Zweitsprache ist die Amtssprache Tetum weit verbreitet. Bahasa Indonesia wurde während der Besatzungszeit verwendet, die Älteren sprechen noch Portugiesisch. Dieses wird auch in den Schulen unterrichtet.[11]

Geschichte

Am Fluss Phicigi zwischen Lebos und Gildapil
Der Suco Lontas im Juli

Im 18. Jahrhundert beteiligte sich das Reich von Lolotoe an der Cailaco-Rebellion gegen die Portugiesen.[12]

1999 kam es im damals von Indonesien besetzten Osttimor zu einer Gewaltwelle durch pro-indonesische Milizen (Wanra) und dem indonesischen Militär, die das anstehende Unabhängigkeitsreferendum zu Gunsten der Besatzer entscheiden wollten. Ende Mai war davon auch der damalige Subdistrikt Lolotoe betroffen. Es kam zu willkürliche Verhaftungen, Missbrauch, Vergewaltigungen, Folter und Mord.[13]

Indonesische Soldaten und Mitglieder der Miliz Kaer Metin Merah Putih (KMP) trieben Mitglieder und vermeintliche Unterstützer des CNRT zusammen, der Dachorganisation der Unabhängigkeitsbewegung Osttimors. Viele wurden geschlagen und gefoltert. Frauen wurden in einem genannten Rape houses vergewaltigt. 2005 fand man in Lolotoe ein Massengrab mit 30 Unabhängigkeitsbefürwortern, die hier umgebracht wurden.

Anfang 2010 gab es Berichte, dass Bewaffnete, die sich als Ninjas verkleidet haben, die Bevölkerung in den Distrikten Cova Lima und Bobonaro terrorisieren. Unter anderem wurde ihnen der Mord an einem 15-jährigen Mädchen im Suco Gildapil zur Last gelegt. Timoresische Polizei (PNTL) und Armee (F-FDTL) entsandten daraufhin Einheiten, um gegen die Verbrecher vorzugehen.[14]

Politik

Der Administrator des Verwaltungsamts wird von der Zentralregierung in Dili ernannt. 2015 war dies Almeiro dos R. Pereira.[15]

Wirtschaft

70 % der Haushalte im Verwaltungsamt bauen Kaffee an, womit Lolotoe das Anbauzentrum im Gemeinde ist. Außerdem pflanzen 84 % Maniok, 85 % Mais, 79 % Gemüse, 70 % Kokosnüsse und nur 5 % Reis.[16]

Partnerschaft

Seit 2009 gibt es eine Partnerschaft mit dem australischen Mount Alexander Shire.[17]

Persönlichkeiten

Weblinks

Commons: Lolotoe – Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien

Einzelnachweise

  1. a b Direcção-Geral de Estatística: Ergebnisse der Volkszählung von 2015, abgerufen am 23. November 2016.
  2. a b c Institutu Nasionál Estatístika Timor-Leste: Final Main Report Census 2022, abgerufen am 18. Mai 2022.
  3. Jornal da República: Diploma Ministerial n.o 24/2014 de 24 de Julho – Orgânica dos Postos Administrativos (Memento vom 4. März 2016 im Internet Archive)
  4. Direcção-Geral de Estatística: Atlas der Gemeinde Bobonaro, abgerufen am 25. September 2022.
  5. Timor-Leste GIS-Portal (Memento vom 30. Juni 2007 im Internet Archive)
  6. Peakvisor: Mount Tulo, abgerufen am 9. April 2023.
  7. Asian Development Bank: TIM: District Capitals Water Supply Project – Rehabilitation of Lake Lehumo, September 2011, abgerufen am 23. Februar 2014.
  8. a b Seeds of Life
  9. Direcção Nacional de Estatística: 2010 Census Wall Chart (English) (Memento vom 12. August 2011 im Internet Archive) (PDF; 2,5 MB)
  10. a b Direcção Nacional de Estatística: Census of Population and Housing Atlas 2004 (Memento vom 13. November 2012 im Internet Archive) (PDF; 14 MB)
  11. Bobonaro District Development Plan 2002/2003 (Memento vom 28. März 2009 im Internet Archive) (PDF-Datei; 566 kB)
  12. History of Timor (Memento vom 24. März 2009 im Internet Archive) (PDF; 824 kB) – Technische Universität Lissabon
  13. 1999 Crimes against humanity in East Tiomor (Memento vom 2. Februar 2010 im Internet Archive)
  14. Wikinews, 24. März 2010, „Ninjas“ in Timor-Leste?
  15. Ministério da Administração Estatal: Administração Municipal (Memento vom 1. Juni 2016 im Internet Archive)
  16. Direcção Nacional de Estatística: Suco Report Volume 4 (englisch) (Memento vom 9. April 2015 im Internet Archive) (PDF; 9,8 MB)
  17. Bendigo Advertiser, 31. Dezember 2008, Ties to Timor

Koordinaten: 9° 10′ S, 125° 16′ O

Auf dieser Seite verwendete Medien

2021-08-04 Gildapil 2.jpg
VMI: VASINA MAKA BELE SALVA EMA HOSI MORAS COVID-19 VARIANTE DELTA

Lolotoe, 04 agostu 2021 (SRP) – Vise-Ministru Interior (VMI), Antonio Armindo, hamutuk ho reprezentante Komandu Jeral PNTL (Polísia Nasionál Timor-Leste), Superintendente Xefi Polisia, Afonso dos Santos no Diretor Jeral Servisu Migrasaun, Superintendente Asistente Luis Barreto, kontinua halo kampaña imunizasaun hodi aprosima no sosializa programa vasinasaun kontra COVID-19 iha Suku Gildapil, Postu Administrativu Lolotoe, Munisipiu Bobonaro. Vise-Ministru Interior, Antonio Armindo, husu inan aman no joventude sira tenke tuir vasina hodi kontribui ba saude publika iha situasaun pandemia nia laran. “Ohin hau hanesan membru Komisaun Interministerial ne’ebé trata asuntu vasinasaun ho ekipa hosi Ministeriu Interior mai iha ne’e atu fahe deit informasaun kona-ba programa vasinasaun kontra COVID-19 ba Konsellu Suku, Xefi Aldeia, KPK, lider relijioju no lia nain no joventude sira nune’e bele hatutan no habelar informasaun prevensaun ba komunidade sira ne’ebe ohin lamai hodi tuir vasina”, dehan Antonio Armindo, ba komunidade sira iha Sede Suku Gildapil, kuarta ne’e. Nia esplika, so ho vasina maka bele salva ema hosi moras Covid-19 variante delta nune’e bele hakotu lalais korente propagasaun moras ne’e. “Moras Covid Variante Delta daet ona ba timor oan nain 4, nune’e Guvernu nia obrigasaun halo esforsu atu moras ne’e labele daet ba ema barak maka komunidade sira tenke tuir vasina. Portantu Guvernu nafatin halo kampaña hodi ema hotu bele hetan vasina nune’e bele proteje an hosi moras ne’e.” nia afirma. Entertantu Komandante Seksaun Justisa PNTL, Superintendente Xefi Afonso dos Santos haktuir, wainhira komunidade sira kontra lei hodi halo pasajen ilegal maka sei lori moras at hadaet ba ema seluk. "Ami mai iha ne'e atu koalia kona-ba seguransa integradu ne’ebe hatete katak, ema hotu iha dever hodi kontribui ba seguransa. Tanba ne'e orientasaun Komandu Jeral hamutuk ho Vise-Ministru hato'o ba inan aman sira hodi apoiu ita nia polisia sira iha liña fronteira”, nia esplika “Moras ne’e halo ema barak maka mate ona, nune’e hare mak estuda no labele koko fasilita ka halo pasajen ilegal tanba Guvernu bandu. Hau hanesan bunak nia oan hau la bandu maibe estadu la autoriza” dehan Afonso. Iha fatin hanesan, Xefi Suku Gildapil, Emilio Noronha, agradese ba VMI ho komitiva tomak ne’ebe maka mai ona fahe informasaun ba nia komunidade sira atu ba tuir vasina. “Ami agradese no fo parabens Guvernu tanba bele mai ona habelar informasaun iha Suku ida ne’e. parabéns mos ba komunidade sira mesmu ho distansia dok maibe sira mai to iha fatin ida ne’e hodi hein Vise-Ministru Interior", dehan Xefi Suku ne'e.

Emilio haktuir, nia parte sempre halo koordenasaun diak ho parte seguransa liu-liu OPS (ofisial Polisia Suku) no forsa konjunta UPF no F-FDTL ne’ebe hela besik kedas sira nia area.
2022-09-02 Mota Phicigi.jpg
IDENTIFIKA FATIN TURISMO LOLOTOE LEBOS

Lolotoe,02/09/2022 Unidade Servisu Posto Administrativo Lolotoe identifika Fatin Turismo nebe lokaliza iha mota entre Suco Lebos ho Suco Gildapil (Mota Phicigi) nian ho Naran Phicigi.Unidade Servisu mos halo intervista badak ho Chefe do Grupo Phicigi Sr.Damiao Pereira katak Grupo nee harii iha tinan 2017 Mai ho ninia estrutura hamutuk 27 pessoas komposto husi Suco Lebos Aldeia Mabelis,Suco Gildapil Aldeia Gildapil no Suco Lebos Aldeia Mapelai, membro estrutura neebe Mai ho idade 30-50 haktuir Chefe do Grupo.

Objectivo harii Grupo nee oinsa atu promove Fatin Turismo Natural no Cultural nebe iha Fatin refere.
2021-08-04 Bora Posto UPF, Gildapil 1.jpg
VMI: VASINA MAKA BELE SALVA EMA HOSI MORAS COVID-19 VARIANTE DELTA

Lolotoe, 04 agostu 2021 (SRP) – Vise-Ministru Interior (VMI), Antonio Armindo, hamutuk ho reprezentante Komandu Jeral PNTL (Polísia Nasionál Timor-Leste), Superintendente Xefi Polisia, Afonso dos Santos no Diretor Jeral Servisu Migrasaun, Superintendente Asistente Luis Barreto, kontinua halo kampaña imunizasaun hodi aprosima no sosializa programa vasinasaun kontra COVID-19 iha Suku Gildapil, Postu Administrativu Lolotoe, Munisipiu Bobonaro. Vise-Ministru Interior, Antonio Armindo, husu inan aman no joventude sira tenke tuir vasina hodi kontribui ba saude publika iha situasaun pandemia nia laran. “Ohin hau hanesan membru Komisaun Interministerial ne’ebé trata asuntu vasinasaun ho ekipa hosi Ministeriu Interior mai iha ne’e atu fahe deit informasaun kona-ba programa vasinasaun kontra COVID-19 ba Konsellu Suku, Xefi Aldeia, KPK, lider relijioju no lia nain no joventude sira nune’e bele hatutan no habelar informasaun prevensaun ba komunidade sira ne’ebe ohin lamai hodi tuir vasina”, dehan Antonio Armindo, ba komunidade sira iha Sede Suku Gildapil, kuarta ne’e. Nia esplika, so ho vasina maka bele salva ema hosi moras Covid-19 variante delta nune’e bele hakotu lalais korente propagasaun moras ne’e. “Moras Covid Variante Delta daet ona ba timor oan nain 4, nune’e Guvernu nia obrigasaun halo esforsu atu moras ne’e labele daet ba ema barak maka komunidade sira tenke tuir vasina. Portantu Guvernu nafatin halo kampaña hodi ema hotu bele hetan vasina nune’e bele proteje an hosi moras ne’e.” nia afirma. Entertantu Komandante Seksaun Justisa PNTL, Superintendente Xefi Afonso dos Santos haktuir, wainhira komunidade sira kontra lei hodi halo pasajen ilegal maka sei lori moras at hadaet ba ema seluk. "Ami mai iha ne'e atu koalia kona-ba seguransa integradu ne’ebe hatete katak, ema hotu iha dever hodi kontribui ba seguransa. Tanba ne'e orientasaun Komandu Jeral hamutuk ho Vise-Ministru hato'o ba inan aman sira hodi apoiu ita nia polisia sira iha liña fronteira”, nia esplika “Moras ne’e halo ema barak maka mate ona, nune’e hare mak estuda no labele koko fasilita ka halo pasajen ilegal tanba Guvernu bandu. Hau hanesan bunak nia oan hau la bandu maibe estadu la autoriza” dehan Afonso. Iha fatin hanesan, Xefi Suku Gildapil, Emilio Noronha, agradese ba VMI ho komitiva tomak ne’ebe maka mai ona fahe informasaun ba nia komunidade sira atu ba tuir vasina. “Ami agradese no fo parabens Guvernu tanba bele mai ona habelar informasaun iha Suku ida ne’e. parabéns mos ba komunidade sira mesmu ho distansia dok maibe sira mai to iha fatin ida ne’e hodi hein Vise-Ministru Interior", dehan Xefi Suku ne'e.

Emilio haktuir, nia parte sempre halo koordenasaun diak ho parte seguransa liu-liu OPS (ofisial Polisia Suku) no forsa konjunta UPF no F-FDTL ne’ebe hela besik kedas sira nia area.
Lolotoe pa.png
Karte des Verwaltungsamtes Lolotoe
Rain 2000 LOLOTOE.jpg
Autor/Urheber: Seeds of life, Lizenz: CC BY-SA 3.0
Jährliche Regenfallmenge im Subdistrikt Lolotoe (2000)
2022-07-14 Lontas 1.jpg
Ohin dia 14 de Julho de 2022.

Equipa IGE-IP kontinua serviso apoio emergencia melhoramento estrada husi Lontas pertigaan ba Lolotoe item serviso mak hanesan aterru estrada/sub base course,structure excavation, subgrade preparation,serviso ne,e halao iha suco Lontas, Postu adm. Lolotoe, Municipio Bobonaro MOP IGE IP mantein Nafatin Apoio ita nia Comunidades no entidades. MOP IGE- IP, Servisu ne'e hetan orientasaun husi S. Exa, Ministru Obras Públikas (MOP), Dr. Abel Pires da Silva.

  1. IGE-IP
2023-04-21 Guda (Lolotoe) 5.jpg
𝐏𝐑𝐎𝐉𝐄𝐓𝐔 𝐏𝐄𝐍 𝐈𝐇𝐀 𝐒𝐔𝐊𝐔 𝐆𝐔𝐃𝐀 𝐊𝐎𝐍𝐊𝐋𝐔𝐈𝐃𝐔, 𝐁𝐄𝐍𝐈𝐅𝐈𝐒𝐈Á𝐑𝐈𝐔 𝟏𝟑𝟕 𝐀𝐒𝐄𝐒𝐔 𝐎𝐍𝐀 𝐄𝐋𝐄𝐓𝐑𝐈𝐒𝐈𝐃𝐀𝐃𝐄

Lolotoe, 21 Abril 2023: Komisáriu Ezekutivu Servisu Tékniku, Eng. Latino Jerónimo ho komitiva hamutuk ho Administrador Postu Lolotoe, Autoridade Suku no Polisiál, Sexta semana ne’e, ofisiálmente halakan ona eletrisidade ba komunidade iha Suku Guda, Postu Administrativu Lolotoe, Munisípiu Bobonaro, liu-husi Projetu Eletrifikasaun Nasionál (PEN). Xefe Suku Guda Sr. Caetano Fanscisco sente kontente no agradese Governu Da-Ualu tanba liu-husi EDTL, E.P ne’ebé aprova ona proposta ba implementasaun projetu eletrifikasaun iha Suku Guda. “Durante tinan barak desde beiala nia tempu to’o ita ukun-an ami iha suku ida ne’e la asesu bà eletrisidade, maibé ohin ami komunidade uma-kain 137 iha Aldeia rua hanesan, Aldeia Zoilpo ne’ebé asesu ona eletrisidade. Maske nune’e iha Aldeia rua seluk mak dadaun ne’e seidauk asesu, tanba ne’e rekomenda ba EDTL, E.P dada mos liña eletrisidade ba Aldeia rua refere”. Projetu Eletrifikasaun Nasionál pakote 34 ne’ebé implementasaun iha Suku Guda, hahu lansa tenderizasaun iha meadu 2022, maibe tanba geografikamente suku ne’e iha liu rural, difikulta kompaña sira atu halo mobilizasaun meteriais eletrisidade ba local projetu, tanba ne’e foin finaliza iha Dezembru tinan kotuk. Hateten Eng. Latino Jerónimo, Komisáriu Ezekutiva Servisu Tékniku. “Parabèns ba komunidade sira ne’ebé asesu ona eletrisidade maibe EDTL, E.P fo atensaun atu uza enerjia elétrika ho seguru no kuidadu nune’e labele afeta vida, ba benifisiáriu sira favor labele halo ligasaun mesak, tanba enerjia eletrika ne’e perigu, karik presiza asistênsia tékniku ruma kontaktu EDTL, E.P Munisípiu Bobonaro nune’e apoiu ita bo’ot sira”. Nia Akresenta, EDTL, E.P iha papél no responsabilidade atu fornese enerjia elétrika ba uma-kain hotu iha teritóriu, garante kualidade fornesimentu inklui hasae reseitas. Tanba ne’e, Suku Guda foin asesu enerjia elétrika EDTL, E.P fo gratuitu de uzu durante fulan 5, hafoin ne’e tékniku EDTL, E.P sei mai sosializa no monta kontador prepagu. Enkuantu uma-kain tolunulu resin ualu(38) iha Aldeia Anon no Guda-Thaz ne’ebé seidauk asesu eletrisidade, EDTL, E.P sei konklui prosesu iha tempu besik. Projetu konstrusaun no instalasaun nova liña media tensaun distânsia liña kilómetru ida resin (1,5 KMs), Baixa tensaun kilómetru rua (2 KMs) inklui instalasaun Transformador 50 KVA ida iha Aldeia Zoilpho. Projetu refere gasta orsamentu Dólar Amerikanu, Rihun Atus Ida Resin ($ 126, 237.47) no benifisia uma-kain 137 asesu eletrisidade.

𝘔é𝘥𝘪𝘢, 𝘌𝘋𝘛𝘓, 𝘌.𝘗
Temperature 2000 LOLOTOE.jpg
Autor/Urheber: Seeds of life, Lizenz: CC BY-SA 3.0
Jahresdurchschnittstemperatur im Subdistrikt Lolotoe (2000).
Lolotoe posto administrativo.png
Autor/Urheber: J. Patrick Fischer, Lizenz: CC BY-SA 3.0
Der Subdistrikt Lolotoe, Distrikt Bobonaro, Osttimor