Liurai (Aileu)

Liurai
In Liurai
Daten
Fläche51,88 km²[1]
Einwohnerzahl4.122 (2022)[2]
Chefe de SucoEli Dias
(Wahl 2016)
AldeiasEinwohner (2015)[1]
Banderahun480
Coulaudo394
Fatubessi488
Fatulmau302
Laclo643
Quirilelo614
Raimanso473
Rairema728
Der Suco Liurai
Banderahun (Osttimor)
Banderahun
Koordinaten: 8° 45′ S, 125° 32′ O

Liurai (Suco Liurai, Suku Liurai) ist ein osttimoresischer Suco im Verwaltungsamt Aileu (Gemeinde Aileu).

Geographie

Liurai
OrtePosition[3]Höhe
Banderahun8° 45′ S, 125° 32′ O953 m
Coulaudo8° 47′ S, 125° 33′ O1245 m
Culteten8° 46′ S, 125° 33′ O943 m
Fatubessi8° 49′ S, 125° 31′ O1804 m
Fatulmau8° 45′ S, 125° 32′ O956 m
Hatu Makasak8° 48′ S, 125° 32′ O1477 m
Hoholau8° 49′ S, 125° 32′ O1636 m
Laclo8° 48′ S, 125° 30′ O1448 m
Limoloko8° 48′ S, 125° 31′ O1367 m
Maurus Raen8° 47′ S, 125° 31′ O1378 m
Quirilelo8° 48′ S, 125° 31′ O1399 m
Raifusan8° 48′ S, 125° 30′ O1420 m
Raimanso8° 47′ S, 125° 32′ O1519 m
Rairema8° 48′ S, 125° 32′ O1417 m
Name unbekannt8° 48′ S, 125° 32′ O1482 m
Name unbekannt8° 49′ S, 125° 30′ O1549 m
Name unbekannt8° 49′ S, 125° 30′ O1594 m

Der Suco Liurai liegt im Südwesten des Verwaltungsamts Aileu. Nordwestlich liegt der Suco Hoholau nördlich der Suco Seloi Malere, nordöstlich die Sucos Lausi und Bandudato, östlich der Suco Lahae und südöstlich er Suco Fatubossa. Im Südwesten befindet sich die Gemeinde Ermera mit ihrem Suco Eraulo (Verwaltungsamt Letefoho). Im Osten entspringt der Fluss Ormoi, der dann entlang der Grenze zu Fatubossa nach Osten abfließt, wo er in den Delosi, einem weiteren Grenzfluss mündet. Der Rio Liurai ist ein Grenzfluss im Norden zu Seloi Malere, der zusammen mit den von Südwesten kommenden Malubui den Manolane bildet, der den Norden Liurais durchquert und nach Osten verlässt. Alle Flüsse gehören zum System des Nördlichen Laclos. Die Überlandstraße von der Gemeindehauptstadt Aileu nach Maubisse streift Liurai im Osten nur kurz.[4][5] Liurai hat eine Fläche von 51,88 km².[1]

Der Suco teilt sich auf in die acht Aldeias Banderahun, Coulaudo, Fatubessi, Fatulmau, Laclo, Quirilelo, Raimanso und Rairema.[4][6]

Entlang des Südufers des Manolanes liegt mit Banderahun (Bandeira Hun, Bandeira) die größte Siedlung im Suco. Hier steht auch der Verwaltungssitz des Sucos. Im Zentrum des Sucos befindet sich der Ort Raimanso (Raimaso) und im Osten Rairema. Nach Süden hin liegen die Dörfer Fatubessi (Fatubesi) und Quirilelo (Quirlelo, Kirilelo). Grundschulen gibt es in Fatubessi, Hatu Makasak in der Aldeia Rairema und Quirilelo. Hatu Makasak hat eine medizinische Station und Banderahun eine Polizeistation.[4][7]

Einwohner

In Liurai (2021)

Im Suco leben 3.586 Einwohner (2022), davon sind 1.811 Männer und 1.775 Frauen. 703 von ihnen leben in einer urbanen Umgebung, 2.883 in einer ländlichen. Im Suco gibt es 660 Haushalte.[2] Über 49 % der Einwohner geben Tetum Prasa als ihre Muttersprache an, nur etwas weniger Mambai. Kleine Minderheiten sprechen Galoli oder Makasae.[8]

Geschichte

In Banderahun gab es Ende 1979 ein indonesisches Lager für Osttimoresen, die zur besseren Kontrolle von den Besatzern umgesiedelt werden sollten.[9]

Anfang September 1999 zerstörten während der Operation Donner Mitglieder der AHI-Miliz (Aku Hidup dengan Integrasi/Indonesia) systematisch mehrere Sucos in Aileu, so auch Liurai am 8. September. Häuser wurden niedergebrannt und das Nutzvieh getötet.[9]

Politik

Eli Dias (2022)
Abordnung der Dorfältesten (2021)

Bei den Wahlen von 2004/2005 wurde Domingos Rodrigues Pinheiro zum Chefe de Suco gewählt[10] und 2009 in seinem Amt bestätigt.[11] Bei den Wahlen 2016 gewann Eli Dias.[12]

Weblinks

Commons: Liurai (Aileu) – Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien

Einzelnachweise

  1. a b c Direcção-Geral de Estatística: Ergebnisse der Volkszählung von 2015, abgerufen am 23. November 2016.
  2. a b Institutu Nasionál Estatístika Timor-Leste: Final Main Report Census 2022, abgerufen am 18. Mai 2022.
  3. Atlanten der zwölf Gemeinden und der Sonderverwaltungsregion Osttimors, Stand 2019 (Direcção-Geral de Estatística DGE).
  4. a b c Direcção-Geral de Estatística: Atlas der Gemeinde Aileu, abgerufen am 21. März 2021.
  5. Timor-Leste GIS-Portal (Memento vom 30. Juni 2007 im Internet Archive)
  6. Jornal da Républica mit dem Diploma Ministerial n.° 199/09 (Memento vom 3. Februar 2010 im Internet Archive) (portugiesisch; PDF; 323 kB)
  7. UNMIT: Timor-Leste District Atlas version02, August 2008 (Memento vom 3. Dezember 2011 im Internet Archive) (PDF; 530 kB)
  8. Ergebnisse des Zensus 2010 für den Suco Liurai (tetum; PDF; 8,3 MB)
  9. a b „Chapter 7.3 Forced Displacement and Famine“ (Memento vom 28. November 2015 im Internet Archive) (PDF; 1,3 MB) aus dem „Chega!“-Report der CAVR (englisch)
  10. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2004/2005 – Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  11. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2009 – Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  12. Jornal da República: Lista Naran Xefe Suku Eleito 2016, 2. Dezember 2016@1@2Vorlage:Toter Link/www.mj.gov.tl (Seite nicht mehr abrufbar, festgestellt im Dezember 2022. Suche in Webarchiven.)  Info: Der Link wurde automatisch als defekt markiert. Bitte prüfe den Link gemäß Anleitung und entferne dann diesen Hinweis., abgerufen am 17. Juni 2020.

f1 Karte mit allen Koordinaten: OSM | WikiMap

Auf dieser Seite verwendete Medien

2022-07-21 Eli Dias, CdS Liurai (Aileu).jpg
KONSULTASAUN PÚBLIKU IHA AILEU: REPREZENTANTE POVU HUSU ATU TRANSFORMA AGRIKULTURA BA FONTE RENDIMENTU NASIONÁL

Aileu, 21 Jullu 2022, Ekipa téknika husi Centro Planeamentu Integradu (CPI), Ministériu Planu no Ordenamentu (MPO) no Ajénsia Nasionál Planeamentu Monitorizasaun no Avaliasaun (ANAPMA), husi Gabinete Primeiru-Ministru iha Quinta-Feira (21/07/2022) halo konsultasaun Públiku iha Salaun Timor Klaran, munisípiu Aileu. Konsultasaun públiku ne’e hala’o iha ambitu Reajustamentu Planu Estratéjiku Dezenvolvimentu (PED 2011-2030). Loron dahuluk Konsultasaun Públiku iha Aileu, halo ho Administradór Munisípiu Aileu, Administradór husi postu Aileu Vila, Likidoe, Remexiu no Laulara, Líder Komunitaria sira husi suku 31 (Xefe Suku ho Delegadu/a), no Diretór/a Ajénsia munisipais sira. Durante sesaun reflesaun reprezentante povu husi munisípiu Aileu, João dos Santos, Diretur Agrikultura munisípiu Aileu, husu atu investe maka’as iha setor agrikultura, nune’e iha longu prazu agrikultura bele sai fonte rendimentu nasionál hodi troka rendimentu husi petrolíferu. Sekunda ba ideia ne’e, Marcos dos Santos Administradór Postu Aileu Villa, husu atu kria polítika ida hodi foti provizoriu rai abandonadu sira hodi halo produsaun. Tuir Marcos rai produtivu sira husi komunidade ne’ebé abandonadu, governu bele kria mekanizmu ida foti provizoriu ka fó ba setór privadu ne’ebé iha kapital hodi dezenvolve. Iha sorin seluk lider komunitária ne’e mos husu atu governu rekruta foinsa’e sira, fó ba sira salariu hodi bele halo produsaun iha Kosta Súl. Ida ne’e bele tulun hasa’e produsaun agrikola no fó servisu ba joven dezempregu. Liga ba setor agrikultura, Gabriel Mendonça Xefe Suku husi Seloi Kraik, husu atu iha formasaun kontinua ba agrikultór sira. Xefe Suku ne’e mos husu atu kria fundus ba agrikultura atu nune’e komunidade agrikultór sira bele asesu no hasa’e sira nia produsaun. Maibé atu atinji dezenvolvimentu setor agrikultura reprezentánte povu husi Aileu, husu atu mellora infraestrutura bázika sira hanesan irigasaun no estrada hodi fasilita agrikultór sira nia produtu ba merkadu. Rona tiha hanoin sira husi reprezentante povu husi munisípiu Aileu, Vise-Primeiru Ministru no Ministru Planu no Ordenamentu (MPO) Eng. José Maria dos Reis fó enfaze ba importánsia husi planeamentu ida estratéjika integradu. Ho de’it planu ida integradu maka ita bele defini ho lolós saida maka ita bele halo iha tinan lima nia laran no saida maka ita bele halo iha tinan 20 mai, saida maka ita bele halo uluk no saida maka ita bele halo tuir. Allende Planeamentu ida integradu, Vise Primeiru-Ministru mos salienta kona ba Planu Ordenamentu Nasionál no Planu Ordenamentu munsipál. Ho de’it planu ordenamentu maka ita bele defini karateristika potensiál rai idaidak nian. VIII Governu Konstitusionál, liu husi Ministériu Planu no Ordenamentu, iha responsabilidade rua: ida mak planeamentu estratéjiku integradu no ida fali maka ordenamentu territoriál, ne’ebé produz dokumentu estratéjiku rua ne’ebé interligadu no interdependente ba dezenvolvimentu nasaun. Relasiona ho Ordenamentu Territoriál, Ministeriu Planu no Ordenamentu hala’o hela prosesu elaborasaun Planu Nasionál Ordenamentu Teritoriál Timor-Leste (PNOT-TL) nian, núdar instrumentu ne’ebé estabelese organizasaun ba dezenvolvimentu territoriál nasionál, no diretrizes ba koordenasaun husi medida ka polítika sira ne’ebé implika utilizasaun espasu ka rai, hanesan: planu setoriál, ne’ebé sei integra iha PED reajustadu, no planu Munisipál. Alende PNOT, governu liu-husi MPO mos lansa ona prosesu dezenvolvimentu Planu Munisipal Ordenamentu Territoriu ba Munisipiu sanulu resin rua (RAEOA iha ona), núdar instrumentu ne’ebé sei defini estratejia ba dezenvolvimentu Munisipál, no mos sei estabelese modelu ordenamentu territóriu ba Munisípiu ida-idak, inklui regra sira ba utilizasaun solo/rai nian, ho objetivu atu promove dezenvolvimentu aseleradu no sustentável husi kada Munisípiu, hodi dinamiza atividade ekonómika no mellora kualidade moris populasaun nian. Relasiona ho planeamentu estratejiku integradu, bazeia ba desizaun VIII Governu, mak MPO halao hela prosesu Reajustamento ba Plano Estratejiku Dezenvolvimento 2011-2030 ne’ebe governu lansa iha 2011 nudar matadalan ida ne’ebe orienta ita nia prosesu dezenvolvimentu husi 2011 ba to’0 2030.

REMATA
Liurai (Aileu) suco.png
Landkarte des Sucos Liurai (Aileu)
2021-02-12 Liurai, Aileu.jpg
Aileu: Prosesu Distribuisaun Cesta Bázica iha Munisípiu Aileu Ofisiálmente termina iha Suku Liurai, Postu Administrativu Aileu Villa, iha Loron Kinta-Feira (11/02/2021).
2022-02-12 Liurai (Aileu).jpg
Kinta Feira - Sexta Feira,

Dia, 10-11 Febereiru 2022. Ekipa Konjunta entre ANLA-SEA ho R4D - MOP halao Survey inisiu ba projetu rehabilitasaun "Estrada Rural" trosu Raimansu Fatubessi, neebe lokaliza iha suku liurai, Municipio Aileu ho distansia total kilomentru lima (5 km). Objetivu prinsipal husi Survei Inisiu ida ne'e mak hanesan tuir mai nee:

- Atu observa no identifika komponente ambiente ne'ebe existi iha areadores projetu.
- Hala'o intervista ho Autoridade Lokal hanesan chefe aldeia inklui lia nain no komunidade hirak neebe hela besik iha planu projetu.

- Halo Komparasaun informasaun ne'ebe mak sita iha dokumentus projetu laran ho kondisaun real iha tereinu. Alem ida nee, koordenador ekipa III Sr. Rafael do Carmo no ekipa halao mos enkontru ho Sr. Secretario PAM Aileu Sr. Feliz Maria de Oliveira hodi relata objetivu prinsipal ba atividade survey inisiu konaba implementasaun projetu infraestrutura estrada rural neebe lokaliza iha suku liurai, trosu raimansu-fatubesi, no ekipa tekniku isplika naton ba Sr. Secretario konaba rezultadu observasaun tekniku no konsultasaun ho Autoridade Lokal inklui Komunidade iha tereinu sai hanesan base fundamental ida hodi fasilita Autoridade Ambiental - ANLA iha prosesu avaliasaun Dokumentu Projetu (DP) no preparasaun ba klasifikasaun tuir Dekretu-Lei 5/2011 no Dekretu-Lei 26/2012 Lei Base Ambientál. Iha sorumotu nee Sr. Secretario mos Apresia ho ANLA-SEA nia servicu durante nee tamba sempre halo komunikasaun ho autoridade municipal antes haláo atividades iha Munisipiu refere, no Sr. Secretario husu atu ajuda prosesu ba estrada rural trosu raimansu fatubesi ida nee ho lalais, ho nunee iha tempo badak kompania neebe mak manan tenderizasaun ba estrada refere bele konstrui ona tamba estrada ida nee importante teb-tebes ba ita nia komunidade hirak neebe mak hela iha parte neeba hodi nunee bele asesu no bele lori sira nia sasan agrikultura mai merkadoria ho diak inklui ba komunidade hirak neebe mak iha tempo ruma hetan moras.

Ekipa tekniku konjunta : Kompostu husi Autoridade Ambiental - ANLA hamutuk Nain hat (4) no husi R4D -MOP nain ida (1).
2021-10-21 suco Liurai (Aileu).jpg
MAPKOMS NO SEAK HALA’O ATIVIDADE KAMPAÑA VASINASAUN KONTRA COVID-19 IHA ALDEIA RAI REMA NO RAI MANSU SUKU LIURAI POSTU ADMINISTATIVU AILEU VILA.

Aileu, 21 outubru 2021 - Ministru ba Asuntus Parlamentares no Komunikasaun Sosiál, Francisco Martins da Costa Pereira Jerónimo, akompaña husi Sekretáriu Estadu Arte no Kultura (SEAK), Teófilo Caldas, kinta-feira ne’e kontinua hala’o atividade kampaña vasinasaun kontra covid-19 iha aldeia rai rema no rai mansu suku liurai postu administrativu Aileu vila Ministru MAPKOMS, Francisco Jerónimo, iha abertura diskursu nian, enkoraja komunidade Hohulu no Rai mansu atu fó mós kontribuisaun iha programa vasinasaun liu husi hakbesik an ba sentru saúde nune’e hodi bele hetan imunizasaun atu bele iha imunidade forte atu satan moras kontajioza ne’e, nune’e bele iha imunidade atu bele hala’o fali atividade sira ho normál no livre hanesan iha área negósiu, eskola, kultura no seluk tan. Ministru MAPKOMS relembra katak, “Covid-19 nu’udar moras ida ne’ebé oras ne’e sai ameasa boot ba ema hotu iha mundu, tanba pesti ne’e labele haree ho matan, antes ne’e nasaun barak mak la fiar no sira la simu vasina, maibé to ikus sira arrepende tanba sira nia populasaun barak mak lakon vida”. Ministru dehan, “iha ema barak hateten katak haree tiha lai maka foin fiar”, tanba ne’e komunidade sira iha área rurál presiza tebes prezensa na’in ulun sira hodi bele tuun direta iha sira nia leet hodi halo esplikasaun ho loloos relasiona ho vantajen husi simu vasina ida nee. Relasiona ho evolusaun dadus programa vasina ne’ebé hatudu katak, munisípiu Aileu atinje ona % 60, nune’e ezekutivu MAPKOMS esplika katak, “hanesan gouvernante iha obrigasaun morál atu mai ko’alia no rona ita boot sira, tanba vasina ne’e programa nasionál governu nian ne’ebé importante tebes hodi fó protesaun ba povu nia saúde”. “Tanba ne’e, ba komunidade ne’ebé lakohi simu vasina, labele fó sala ba iha pesoál saúde no governu, tanba ami nia prezensa iha ne’e atu husu ba inan-aman sira no foin sa’e iha Hohulu no Rai Mansu tenke simu vasina ne’e hodi bele proteje ita nia an, família, komunidade no ita nia nasaun Timor”, tenik ministru MAPKOMS. Iha fatin hanesan Sekretáriu Estadu Arte e Kultura Teófilo Caldas mós hateten, governu no estadu ida nee nunka hanoin atu oho nia povu governu no estadu ne hakarak proteje nia povu husi moras nee, Tamba nee husu ita atu kontribui kolabora simu vasinasaun tamba úniku dalan para prevene aan husi moras corona virus maka tenke simu vasina. Marka prezensa mós iha kampaña ne’e, Administradór Postu Administrativu Aileu Vila, Diretór DNDI-MAPKOMS, Diretór Saúde Munisípiu Aileu, lider komunitáriu, pesoál saúde no mós hetan partisipasaun másima husi komunidade sira.

MÍDIA_MAPKOMS