Lissadila

Lissadila
Beim Ort Bituni in der Aldeia Glai
Daten
Fläche59,25 km²[1]
Einwohnerzahl3.640 (2022)[2]
Chefe de SucoFernando Lobo
(Wahl 2016)
AldeiasEinwohner (2015)[1]
Bautalo763
Cai-Cassa956
Darulema766
Glai950
Lebuhae520
Manuquibia178
Nunulisa426
Der Suco Lissadila liegt im Südosten des Verwaltungsamts Maubara.
Siamado (Osttimor)
Siamado
Koordinaten: 8° 44′ S, 125° 12′ O

Lissadila (Lisadilia) ist ein osttimoresischer Suco im Verwaltungsamt Maubara (Gemeinde Liquiçá).

Geographie

Lissadila
OrtePosition[3]Höhe
Cai-Cassa8° 40′ 13″ S, 125° 12′ 45″ O603 m
Darolema8° 39′ 52″ S, 125° 13′ 31″ O598 m
Esloso8° 40′ 39″ S, 125° 14′ 6″ O469 m
Faulara8° 43′ 8″ S, 125° 14′ 39″ O?
Glai8° 44′ 2″ S, 125° 12′ 3″ Om
Lebuhae8° 40′ 22″ S, 125° 14′ 17″ O453 m
Lisaico8° 39′ 48″ S, 125° 15′ 19″ O541 m
Manucibia8° 40′ 1″ S, 125° 16′ 15″ O553 m
Manuquibia8° 39′ 57″ S, 125° 14′ 23″ O576 m
Nunulisa8° 41′ 23″ S, 125° 13′ 26″ O287 m
Pelelo8° 41′ 3″ S, 125° 14′ 28″ O329 m
Siamado8° 44′ 13″ S, 125° 12′ 0″ Om
Uhiana8° 43′ 2″ S, 125° 14′ 5″ O75 m
Wategan8° 43′ 22″ S, 125° 12′ 56″ O22 m
Watubau8° 38′ 59″ S, 125° 15′ 45″ O641 m
Ein trockenes Flussbett bei Faulara

Der Suco liegt im Südosten des Verwaltungsamts Maubara. Westlich befindet sich der Suco Guiço, nordwestlich der Suco Maubaralissa und nördlich der Suco Vatuvou. Im Osten grenzt Lissadila an das Verwaltungsamt Liquiçá mit dem Suco Leotala und im Süden an das zur Gemeinde Ermera gehörende Verwaltungsamt Hatulia mit seinem Suco Aculau. Der Westgrenze folgen grob die Flüsse Surine und Dikasbata, die Ostgrenze Dirobatelau und Gumuloa. Weitere Flüsse, die im Suco entspringen sind der Emderilua, der Bismaumate und der Kailook. Alle Flüsse fließen nach Süden ab und enden im Gleno, der hier auch Lauveli heißt. Dieser ist ein großer Nebenfluss des Lóis.[4]

Vor der Gebietsreform 2015 hatte Lissadila eine Fläche von 55,14 km².[5] Nun sind es 59,25 km². Unter anderem kam im Südosten von Leotala der Ort Faulara (Cainego) dazu.[1]

Im Nordosten liegen die Dörfer Watubau, Lisaico und Manucibia und im Nordwesten Manuquibia, Lebuhae, Esloso, Pelelo (Pelelor), Nunulisa (Nunu Lisa), Darolema und Cai-Cassa (Kaikasa). Im Süden befinden sich die Orte Uhiana (Uluana), Wategan (Wategas), Glai und Siamado. In Siamado befinden sich ein provisorischer Hubschrauberlandeplatz und eine Grundschule, die Escola Primaria Siamodo.[6][7]

Im Suco befinden sich die sieben Aldeias Bautalo, Cai-Cassa, Darulema, Glai, Lebuhae, Manuquibia und Nunulisa.[8]

Ab dem 1. Januar 2024 soll Lissadila zusammen mit Guiço und Vatuboro das neue Verwaltungsamt Loes bilden.[9]

Einwohner

Im Suco leben 3.640 Einwohner (2022), davon sind 1.852 Männer und 1.788 Frauen. Im Suco gibt es 694 Haushalte.[2] Fast 93 % der Einwohner geben Tokodede als ihre Muttersprache an. Fast 6 % sprechen Tetum Prasa und kleine Minderheiten Mambai, Kemak und Habun.[10]

Geschichte

Fundmunition bei Uluana (2022)

Bereits ab Januar 1999 versuchten pro-indonesische Milizen (Wanra) die Stimmung vor dem Unabhängigkeitsreferendum am 30. August mit Gewalt zu beeinflussen. Aus dem Dorf Maubara stammte eine der gefürchtetsten Wanras Osttimors, die Besi Merah Putih (BMP), die vor allem in diesem Verwaltungsamt zwangsrekrutierte und hier auch ihr Hauptquartier hatte. Viele Menschen flohen aus Angst vor den Zwangsrekrutierungen. Sie beging vor dem Referendum und nach der Bekanntgabe der Entscheidung für die Unabhängigkeit Hunderte von Verbrechen. Lissadila, Vatuvou und Maubaralissa wurden zu Geisterstädten. Ihre Einwohner flohen nach Sare (Gemeinde Ermera). Allein dort versammelten sich bis zu 6000 Flüchtlinge (allein 2250 aus Guiço) und blieben bis zum Eintreffen der INTERFET im September 1999. 375 Flüchtlinge kamen zu den Karmeliternonnen in Lissadila.[11]

Das damals zum Suco Leotala gehörende Faulara war ein Umsiedlungslager, das seit 1996 bestand und ursprünglich 1.600 Einwohner hatte. Ab Januar 1999 versammelten sich Menschen, die vor der Gewalt der Milizen flohen auch in Faulara, so dass die Zahl der Einwohner auf 5.100 anstieg. Die Flüchtlinge wurden teilweise in Außenstellen, wie dem acht Kilometer entfernten Banitur (Suco Leotala) untergebracht. Am 16. Juli griff die BMP das Lager an.[11]

Politik

Bei den Wahlen von 2004/2005 wurde Anselmo Fernandes zum Chefe de Suco gewählt[12] und 2009 in seinem Amt bestätigt.[13] Bei den Wahlen 2016 gewann Fernando Lobo.[14]

Wirtschaft

Im Suco gibt es eine kleine Produktion von Toiletten. Sie werden aus Beton gegossen.

Literatur

Weblinks

Commons: Lissadila – Sammlung von Bildern

Einzelnachweise

  1. a b c Direcção-Geral de Estatística: Ergebnisse der Volkszählung von 2015, abgerufen am 23. November 2016.
  2. a b Institutu Nasionál Estatístika Timor-Leste: Final Main Report Census 2022, abgerufen am 18. Mai 2022.
  3. Atlanten der zwölf Gemeinden und der Sonderverwaltungsregion Osttimors, Stand 2019 (Direcção-Geral de Estatística DGE).
  4. Timor-Leste GIS-Portal (Memento vom 30. Juni 2007 im Internet Archive)
  5. Direcção Nacional de Estatística: Population Distribution by Administrative Areas Volume 2 English (Memento vom 5. Januar 2017 im Internet Archive) (Zensus 2010; PDF; 22,6 MB)
  6. Liste der Wahllokale zu den Parlamentswahlen in Osttimor 2007 (PDF-Datei; 118 kB)
  7. UNMIT: Timor-Leste District Atlas version02, August 2008 (Memento vom 3. Dezember 2011 im Internet Archive) (PDF; 486 kB)
  8. Jornal da Républica mit dem Diploma Ministerial n.° 199/09 (Memento vom 3. Februar 2010 im Internet Archive) (Portugiesisch; PDF; 323 kB)
  9. Ministério da Administração Estatal, República Democrática de Timor-Leste: VISE MINISTRU ADMINISTRASAUN ESTATAL LANSA FATUK DA'HULUK BA KONSTRUSAUN POSTU ADMINISTRATIVU LOES MUNISÍPIU LIQUIÇA, 15. Juni 2023, abgerufen am 19. Juni 2023.
  10. Ergebnisse des Zensus 2010 für den Suco Lissadila (tetum; PDF; 8,2 MB)
  11. a b „Chapter 7.3 Forced Displacement and Famine“ (Memento desOriginals vom 28. November 2015 im Internet Archive)  Info: Der Archivlink wurde automatisch eingesetzt und noch nicht geprüft. Bitte prüfe Original- und Archivlink gemäß Anleitung und entferne dann diesen Hinweis.@1@2Vorlage:Webachiv/IABot/www.cavr-timorleste.org (PDF; 1,3 MB) aus dem „Chega!“-Report der CAVR (englisch)
  12. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2004/2005 - Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  13. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2009 - Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  14. Jornal da República: Lista Naran Xefe Suku Eleito 2016, 2. Dezember 2016, abgerufen am 17. Juni 2020.

f1 Karte mit allen Koordinaten: OSM | WikiMap

Auf dieser Seite verwendete Medien

Chili harvest in Lissadila.jpg
Autor/Urheber: Dean Sewell/Oculi/Agence Vu for WaterAid., Lizenz: CC BY 2.0
Antonio dos Santos in his home village of Lisadila, grows chillis, bananas and coffee and germinates plant stocks which he also uses as a source of additional income. Here, his wife Satumina harvests some of the produce.
Bairo Bituni, aldeia Glai, suco Lissadila 2.jpg
EKIPA SASCAS HALAO MONITORIZASAUN BA GRUPO DAILOR CCLN MUNICIPIO LIQUICA NIA ATIVIDADE IHA TERENU.

Informasaun Media SASCAS data 10-11-2022: Progama ekonomia liu husi kriasaun Animal karau Vaka no atividade edukasaun ba liu husi subsidia veteranus 0-3 ate 4 a 7 especialmente ba veteranus nia oan sira ne’ebe atu tama Universidade no atu finaliza estudo sira nia estudo. Fundos ne’ebe atribuisaun ba Grupo CCLN halo transferensia dala ida deit ka 100% . Orsamento alokadu tuir proposta aprovado ho kustu kada tuir Atividade hanesan tuir mai ne’e ; atividade ekonomia hakiak karau $20.000.00,kustu ba Subsidio ba Estudante veteranus nia oan 0-3 ate 4 a 7 $ 10,000.00, kusto ba administrasaun no operasional $8,461.53. Total montante atribuisaun hamutuk $38,461.53 Enkuantu Iha Segundo visita monitorizasaun Ekipa SASCAS ne’ebe lideradu husi Sr. Jestor Francisco de Araújo halo supervizaun ba fatin implementasaun projeto ho ninia programa/atividade ekonomia liu husi kriasaun animal ka hakiak karau,no atividade edukasaun liu husi subsidio ba veteranus 0-3 a 4 a 7 especialmente ba veteranus nia oan sira ne’ebe tama ba Universidade no atu finaliza estudo, Atividade ne’e implementa husi Parceiro Grupo Dailor CCLN iha Municipio Liquica,Suco Lissadila Aldeia Glai Bairo Bituni, projeto ne’e finansia husi orsamento SASCAS tinan 2022 ho montante total $38,461.50. Por enkuanto Iha fase visita dahuluk Ekipa hakat ba edificio CCLN no hasoru direita Sr. Presidente CCLN Municipio Liquica Sr. Railos hodi delega ninia membru CCLN nain rua nudar mos membru Veteranus no responsavel masimu Grupo Dailor no staff tekniku ida hodi acompanha Ekipa SASCAS viagem husi Liquica ba Suco Lissadila Bairo Bituni atu hare progresso implementasaun projeto husi Grupo Dailor iha terenu. Alende iha vizita ne’e Ekipa SASCAS hare projeto konstrusaun fahi luhan ho medida 8✖️50 foin atinzi 30%, konstrusaun ne’e Konstrui husi membru Grupo Dailor,tuir planu no proposta karau luhan ne’e sei hatama karau vaka hamutuk 20, ekipa SASCAS hare mos Obra konstrusaun tanki bee mos ho medida 4X4 remata ona, inklui obra baku possu be’e matan foun ne’ebe finaliza ona iha fim de outobro 2022. Sr. Jestor Francisco de Araújo hateten Ekipa SASCAS mos halo observasaun ba fatin kuda bibitan ai hudi oan hamutuk 600 , halo monitorizasaun no visita haleu to’os Grupo Dailor ho rai hektares 58. Sr. Jestor Francisco de Araújo informa katak aihan ne’ebe mak iha to’os Grupo Dailor maka hanesan ; Hudi hun 600, batar iha 300 no rumput gaja 4 hektares , atividade seluk seidauk realiza tanba Grupo Dailor iha koperasaun servisu ho CCLN Municipio Liquica sei halo kordensaun hodi apoio material servisu esensial sira ne’ebe presija iha base tanba rai hektares 58 bo’ot liu kapasidade grupo. Remata*

Informasaun Official SASCAS – PM.
Lissadila suco.png
Landkarte des Sucos Lissadila
Toilet manufacture in East Timor 2.jpg
Autor/Urheber: AusAID, Lizenz: CC BY 2.0
Father and local toilet salesman, Antonia dos Santos in his home village of Lisadila. Antonia creates concrete toilets with the use of a mould and sells them at the market place in Maubara and to neighbouring villages.

On his patch he grows chillis, bananas and coffee and germinates plant stocks which he also use as a source of income. Antonia with ready made toilet.

Photograph by Dean Sewell/Oculi/Agence Vu for WaterAid.

Photograph taken on the 5th August 2010.
2022-0-11-08 Munitionsfund in Osttimor.jpg
Lensa PNTL_Photo

Kuartel Jeral_loron 08 fulan Novembru tinan 2022 Atualiza Informasaun Komandu PNTL Munisipiu Liquica Loron Segunda-Feira, 07 fulan Novembru tinan 2022 Komandante Komandu PNTL Munisípiu Liquiça, Superintende Polísia Umbelina dos Santos Soares orientá ba Seksaun Forsa Rezerva hodi hala'o vizilansia no fo Seguransa ba fatin destroisaun nune'e komunidade labele La'o besik fatin refere. Unidade Especial Polícia (UEP) hosi Seksaun Explosive Ordinance Disposal (EOD) hamutuk ho Forsa Amérika, halo Desmantelasaun (Harahun) Ba Ekipamentu funu nian hanesan Garnada ida no Munisoens kilat bot Metra nian hamutuk 52, ne'ebé hetan hosi komunidade ida ho naran Laurindo Boavida nia Tos Laran, iha area Uluana, Aldeia Lebua'e, suku Lisadila, Postu Administrativu Maubara, Munisípiu Liquiça.

Komandante Komandu PNTL Munisípiu Liquiça kontinua apela ba Komunidade sira katak bainhira hetan ekipamentu hanesan ne'e tenki informa ba Ofisiál Polísia Suku (OPS) ka Autoridade sira hodi asegura, tanba ekipamentu hirak ne'e fo ameasa ba Komunidade sira nia Vida.
2021-06-02 Faulara, Liquiçá.jpg
MOP IGE-IP kontinua serviso Normalisa Mota Laueni Embackment from excavation no ense raihenek ba karon jumbo (fill sand) ho distansia 300 m, hodi salva Torre EDTL no.40 iha Suco Faularan, Postu Adm. Liquica Vila, Municipio Liquiça.

MOP IGE IP mantein apoio ita nia comunidades no entidades. Liquiça 02-06-2021: Institutu Gestaun do Ekipamento, hanesan Institutu Publiku ida (IGE-IP) nebe mak hamahan an iha Ministerio Obras Publicas, lideradu husi Excia Arq. Salvador Eugenio Soares dos Reis Pires, Ministro das Obras, iha VIII Governo Constitucional nia laran sempre fo atensaun no tau prioridade ba'a fatin sira nebe mak risku hodi hamosu Inundasaun ba'a Komunidade sira. MOP IGE- IP, Servisu ne'e hetan orientasaun husi S. Exa, Ministru Obras Públikas (MOP), Arq. Salvador Eugénio Soares dos Reis Pires.

Bild am Fluss Laueni, nahe dem Dorf Faulara, Gemeinde Liquiçá. Früher gehörte Faulara zum Suco w:de:Leotala, heute (2021) zum Suco w:de:Lissadila.
Toilet manufacture in East Timor 1.jpg
Autor/Urheber: AusAID, Lizenz: CC BY 2.0
Photograph shows father and local toilet salesman, Antonia dos Santos in his home village of Lisadila. Antonia creats concrete toilets with the use of a mould and sells them at the market place in Maubara and to neighbouring villages. Antonia gives a demonstration of making a toilet with his mould.