Liaruca

Liaruca
Daten
Fläche66,24 km²[1]
Einwohnerzahl1.198 (2022)[2]
Chefe de SucoFilomeno Soares
(Wahl 2016)
AldeiasEinwohner (2015)[1]
Baha-Neo183
Cai-Ua383
Liacuda171
Liaruca135
Selele136
Der Suco Liaruca.
Liaruca (Osttimor)
Liaruca
Koordinaten: 8° 44′ S, 126° 17′ O

Liaruca (Liaruka) ist ein osttimoresischer Ort, Suco und Aldeia im Verwaltungsamt Ossu (Gemeinde Viqueque).

Der Ort

Der Ort Liaruca liegt im südlichen Zentrum des Sucos, 178 Kilometer südöstlich von der Landeshauptstadt Dili.[3][4] Hier steht hier die Grundschule des Sucos, die Escola Primaria Liaruca.[5] Außerdem befindet sich in Liaruca ein medizinischer Posten und ein Hubschrauberlandeplatz für Notfälle.

Der Suco

Liaruca
OrtePosition[6]Höhe
Bahaneu8° 45′ 31″ S, 126° 18′ 47″ O612 m
Liaruca8° 44′ 15″ S, 126° 17′ 10″ O?
Selele8° 44′ 18″ S, 126° 16′ 48″ O645 m

In Liaruca leben 1.198 Einwohner (2022), davon sind 609 Männer und 589 Frauen. Im Suco gibt es 219 Haushalte.[2] Über 90 % der Einwohner geben Kairui als ihre Muttersprache an.[7] Liaruca und das benachbarte Builale sind Zentren des Dialekts.[8] Fast 7 % sprechen Makasae und 2 % Midiki.[7]

Der Suco liegt im Nordwesten des Verwaltungsamts Ossu. Östlich von Liaruca befindet sich der Suco Builale, im Südosten Ossu de Cima und westlich das Verwaltungsamt Viqueque mit seinem Suco Uai-Mori. Im Norden befindet sich die Gemeinde Baucau mit ihren Sucos Ossouala (Verwaltungsamt Vemasse) und Fatulia (Verwaltungsamt Venilale). Im Suco entspringen die Flüsse Badometa, der nach Nordwesten fließt, und Haunauil, der in den westlichen Grenzfluss Lequeloe nach Südwesten fließt. Letztere beiden sind Nebenflüsse des Tuco, der im Grenzgebiet zu Ossu de Cima entspringt, während der Badometa in den Mori mündet, dem Grenzfluss zu Ossouala und Quellfluss des Laleia.[9] Die Region gehört zur Important Bird Area des benachbarten Monte Mundo Perdido.[10]

Vor der Gebietsreform 2015 hatte Liaruca eine Fläche von 67,01 km².[11] Nun beträgt die Fläche 66,24 km².[1] Es gab nur kleinere Grenzkorrekturen zu Builale und Ossu de Cima.[12]

Im Südosten liegt der Ort Bahaneu, im Zentrum Selele (Salele) und dazwischen Liaruca. Neben der Grundschule in Liaruca gibt es eine weitere in Bahaneu.[3]

Im Suco befinden sich die fünf Aldeias Baha-Neo, Cai-Ua, Liacuda, Liaruca und Selele.[13]

Geschichte

Zwischen 1974 und 1999 war Osttimor von Indonesien besetzt. Es kam zu einem Guerillakrieg zwischen den Besatzern und der Befreiungsbewegung der FALINTIL. Am 20. März 1983 traf sich im Aldeia Buburaka FALINTIL-Kommandant Xanana Gusmão mit mehreren indonesischen Offizieren. Die Verhandlungen führten später zu einem zeitweiligen Waffenstillstand.[14]

Im September 1984 fand in Liaruca ein Reorganisationstreffen der FALINTIL statt, bei der der militärische Widerstand umstrukturiert und Xanana Gusmão als FALINTIL-Führer gestärkt wurde.[15]

Am 4. Juni 1998 stürzte kurz nach dem Start ein indonesischer Militärhubschrauber in Liaruca ab. Dabei kamen der indonesische Generalmajor Yudomo und zehn weitere Passagiere ums Leben. Der Heckrotor berührte kurz nach dem Start einen Baum, so dass der Hubschrauber zu Boden stürzte und in Flammen aufging.[16]

Politik

Bei den Wahlen von 2004/2005 wurde Manuel Mascarenhas zum Chefe de Suco gewählt.[17] Bei den Wahlen 2009 gewann Rita Monteiro. Sie war eine von nur neun Frauen in diesem Amt.[18] 2016 wurde Filomeno Soares gewählt.[19]

Persönlichkeiten

Begräbnis von Francisca Guterres (2022)
  • Francisca Guterres (1961–2022), Unabhängigkeitskämpferin

Weblinks

Commons: Liaruca – Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien

Einzelnachweise

  1. a b c Direcção-Geral de Estatística: Ergebnisse der Volkszählung von 2015, abgerufen am 23. November 2016.
  2. a b Institutu Nasionál Estatístika Timor-Leste: Final Main Report Census 2022, abgerufen am 18. Mai 2023.
  3. a b UNMIT: Timor-Leste District Atlas version02, August 2008 (Memento vom 3. Dezember 2011 im Internet Archive) (PDF; 509 kB)
  4. Fallingrain.com – Directory of Cities, Towns, and Regions in East Timor
  5. Liste der Wahllokale zu den Parlamentswahlen in Osttimor 2007 (PDF-Datei; 118 kB)
  6. Atlanten der zwölf Gemeinden und der Sonderverwaltungsregion Osttimors, Stand 2019 (Direcção-Geral de Estatística DGE).
  7. a b Ergebnisse des Zensus 2010 für den Suco Liaruca (tetum; PDF; 8,4 MB)
  8. UHM Department of Linguistics: Makasae Osoroa (Memento vom 6. Dezember 2011 im Internet Archive)
  9. Timor-Leste GIS-Portal (Memento vom 30. Juni 2007 im Internet Archive)
  10. Bird life International: A lost world in Timor-Leste. Mount Mundo Perdido. A profile of its biodiversity and conservation (Memento vom 30. November 2010 im Internet Archive) (PDF; 755 kB)
  11. Direcção Nacional de Estatística: Population Distribution by Administrative Areas Volume 2 English (Memento vom 5. Januar 2017 im Internet Archive) (Zensus 2010; PDF; 22,6 MB)
  12. Karte des Verwaltungsamts Ossu, Ministerium für Staatsadministration, 2015.
  13. Jornal da Républica mit dem Diploma Ministerial n.° 199/09 (Memento vom 3. Februar 2010 im Internet Archive) (portugiesisch; PDF; 323 kB)
  14. CAVR: The History of the Conflict (PDF; 1,4 MB)
  15. Sara Niner: The new reaction: Xanana and Paulino 'Mauk Moruk' Gama, 16. Dezember 2013, abgerufen am 8. März 2015.
  16. National Archives of Singapore (Memento vom 20. August 2010 im Internet Archive)
  17. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2004/2005 – Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  18. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2009 – Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  19. Jornal da República: Lista Naran Xefe Suku Eleito 2016, 2. Dezember 2016, abgerufen am 17. Juni 2020.

f1 Karte mit allen Koordinaten: OSM | WikiMap

Auf dieser Seite verwendete Medien

Liaruca suco.png
Landkarte des Sucos Liaruca
2022-10-19 Funeral of Francisca Guterres 1.jpg
𝐫𝐢𝐦𝐞𝐢𝐫𝐮-𝐌𝐢𝐧𝐢𝐬𝐭𝐫𝐮 𝐓𝐚𝐮𝐫 𝐌𝐚𝐭𝐚𝐧 𝐑𝐮𝐚𝐤 𝐏𝐫𝐞𝐬𝐭𝐚 𝐎𝐦𝐞𝐧𝐚𝐣𝐞𝐧 𝐧𝐨 𝐇𝐚𝐥𝐨𝐭 𝐒𝐚𝐮𝐝𝐨𝐳𝐚 𝐅𝐫𝐚𝐧𝐜𝐢𝐬𝐜𝐚 𝐆𝐮𝐭𝐞𝐫𝐫𝐞𝐬, 𝐊𝐨𝐝𝐢𝐠𝐮 ‘𝐔𝐦𝐚 𝐍𝐚𝐢𝐧’ 𝐢𝐡𝐚 𝐒𝐮𝐤𝐮 𝐋𝐢𝐚𝐫𝐮𝐤𝐚-𝐎𝐬𝐬𝐮

𝙄𝙨𝙞𝙣 𝙇𝙤𝙡𝙤𝙣 𝙢𝙖𝙠 𝙗𝙖 𝙈𝙖𝙞𝙗é 𝙈𝙚𝙢ó𝙧𝙞𝙖 𝙎𝙚𝙞 𝙇𝙖 𝙈𝙖𝙩𝙚 𝐕𝐢𝐤𝐞𝐤𝐞, 𝐥𝐨𝐫𝐨𝐧 𝟏𝟗 𝐟𝐮𝐥𝐚𝐧-𝐨𝐮𝐭𝐮𝐛𝐫𝐮, 𝐭𝐢𝐧𝐚𝐧 𝟐𝟎𝟐𝟐 — Sua Eselénsia Primeiru-Ministru Taur Matan Ruak, kuarta horiseik Presta Omenajen no halot Saudoza Francisca Guterres "Uma Nain" iha Suku Liaruka, Postu Administrativu Ossu, Munisípiu Vikeke. Iha lia menon Xefe Governu hateten inan Francisca Guterres nia isin lolon mak ba maibé nia memória sei la mate no sei husik hela hosi jerasaun ba jerasaun atu konta, liu-liu partisipasaun no kontribuisaun luta ba rai ne’e nian iha tempu defisil nia laran no ohin loron hodi fó hela nasaun ida mai ita. “Ba Maun Manu Aman, Maun alin no Oan ki’ak sira tomak ba família maun alin sira ne’ebé halibur malu iha ne’e no sira ne’ebé dook la mai iha ne’e, señor Konsellu Kombatente Munisipiu Vikeke nian, señor Komandante ho nia membru sira tomak, señor Komandante ho membru F-FDTL no Polísia sira, autoridade komunitáriu no lider tradisionais sira, inan aman sira, la’ós ita mesak de’it mak tanis afinal natureza mós tanis tanba ita lakon ita-nia inan, ita lakon ita nia bin ne’ebé husik hela ita no uluk ba fatin ne’ebé loron ida ita sei tuir ba, ita-nia inan nia isin lolón mak ba maibé nia memória la mate, sei husik hela hosi jerasaun ba jerasaun liu-liu nia partisipasaun, nia kontribuisaun ba ita nia luta hodi fila ita-nia nasaun sai nasaun ida livre no Independente, ohin ita-nia nai Konsellu Kombatente Munisípiu Vikeke hateten, kona-ba nia serbisu, nia dedikasaun hodi tau matan ba Guerrilheiro sira, iha fatin ida ne’e”. Xefe Governu lori nia naran no Governu tomak nia naran no Guerrilheiro sira nian hato’o agradese ba dedikasaun tomak ba rai ida ne’e, no husu Maromak fó fatin ba nia hodi horik rohan laek. “Ha’u lori ha’u nia naran rasik, lori Governu ne’ebé ha’u reprezenta, lori Guerrilheiro sira hotu ne’ebé sei moris nia naran hotu hodi agradese ba ha’u nia inan ba buat hotu ne’ebé halo ba ita-nia rain obrigadu barak, husu ba Maromak fó fatin ba nia hodi horik rohan laek husu nia atu kontinua tulun nafatin ha’u nia maun Manu Aman no família oan kiak sira hotu para ké isin di’ak nafatin hodi kontinua hala’o kna’ar ne’ebé sei iha, nasaun tomak la haluha, nasaun tomak rejista ita-nia istória kontribuisaun ita-nia inan, ita nia bin, ami sira ne’ebé sei moris fó obrigadu barak tanba ami hotu serbisu ba nasaun mas ita boot terus mós ba ami, ita boot tutur loron kalan tein ba ami, kole ba ami, ami laiha murak hodi selu mas ami hakarak reza para ita hetan fatin di’ak horik rohan laek, obrigadu ba sakrifisiu ne’ebé ita halo ba nasaun, ita-nia memória sei la lakon, sei transmite hosi jerasaun ba jerasaun”.

Saudoza Francisca Guterres "Uma Nain" moris iha Liaruka, Postu Administrativu Ossu iha loron 22 fulan fulan-maiu, tinan 1961, no fila hikas ba Aman Maromak nia Kadunan Santo iha loron 15 fulan-outubru, husik hela nia kaben Veteranu Manu Aman no oan sira.