Letefoho (Same)

Letefoho
Statue in Same
Daten
Fläche34,48 km²[1]
Einwohnerzahl7.218 (2022)[2]
Chefe de SucoAgapito da Costa
(Wahl 2016)
AldeiasEinwohner (2015)[1]
Ailuli772
Cotalala1956
Ladiqui677
Manico1533
Rai-Ubo522
Ria-Lau1542
Tomonamo571
Der Suco Letefoho
Same (Osttimor)
Same
Koordinaten: 9° 0′ S, 125° 39′ O

Letefoho ist ein osttimoresischer Suco im Verwaltungsamt Same (Gemeinde Manufahi).

Geographie

Letefoho
OrtePosition[3]Höhe
Ailuli8° 59′ 36″ S, 125° 40′ 6″ O359 m
Akadiruhun9° 0′ 48″ S, 125° 39′ 19″ O278 m
Cato Lada8° 58′ 59″ S, 125° 37′ 36″ O?
Cotalala8° 59′ 56″ S, 125° 38′ 58″ O384 m
Ladiqui9° 0′ 0″ S, 125° 41′ 1″ O255 m
Malus-Hun8° 59′ 41″ S, 125° 39′ 4″ O?
Manico 19° 0′ 1″ S, 125° 38′ 46″ O384 m
Manico 29° 0′ 2″ S, 125° 38′ 28″ O425 m
Rai-Ubo8° 59′ 30″ S, 125° 39′ 23″ O411 m
Ria-Lau9° 0′ 34″ S, 125° 39′ 7″ O348 m
Sabou9° 0′ 11″ S, 125° 36′ 34″ O?
Same9° 0′ 12″ S, 125° 38′ 49″ O384 m
Tomanamo8° 59′ 16″ S, 125° 37′ 42″ O621 m

Der Suco Letefoho liegt im Norden des Verwaltungsamts Same. Nördlich liegt der Suco Holarua, östlich, jenseits des Flusses Caraulun, der Suco Tutuluro, südlich die Sucos Babulo und Dai-Sua und westlich Rotuto und der zu Ainaro gehörende Suco Mauchiga (Verwaltungsamt Hatu-Builico). Im Zentrum von Letefoho entspringt der nach Osten fließende Ermerin, ein Nebenfluss des Carauluns.[4]

Vor der Gebietsreform 2015 hatte Letefoho eine Fläche von 35,80 km².[5] Nun sind es 34,48 km².[1] Das Gebiet um den Moussamau, einem weiteren Nebenfluss des Carauluns, mit dem Ort Manufahi, wurde an den Suco Rotuto abgegeben, dafür erhielt Letefoho Gebiete an der Grenze zu Ainaro von Holarua. Außerdem gab es weitere kleinere Grenzbegradigungen.

Im Zentrum von Letefoho liegt die Gemeindehauptstadt Same, die mit ihren Vororten bis in den Nachbarsuco Babulo reicht. Zum Siedlungszentrum Same gehören in Letefoho die Ortsteile Ria-Lau (Rialau), Manico 1, Manico 2, Cotalala (Kotalala), Rai-Ubo (Raiubu) und Akadiruhun. Nordöstlich liegen die Dörfer Malus-Hun, Ailuli und Ladiqui (Ladique, Ladiki), nordwestlich Tomanamo und Cato Lada und im Westen des Sucos Sabou. Eine Überlandstraße führt von Same nach Maubisse im Norden und Betano im Süden. Eine Abzweigung führt nach Alas und Welaluhu im Osten. Im Suco befinden sich die Escola Primaria Ladique, die Escola Primaria Catolica São Arcanjo und vier weitere Grundschulen. Außerdem gibt es im Suco eine Vorschule, zwei Prä-Sekundärschulen, eine Polizeistation, einen Hubschrauberlandeplatz und eine medizinische Station im Westen.[6][7] Am Ostrand der Stadt Same liegt der Berg Fatu Maromak.

Im Suco befinden sich die sieben Aldeias Ailuli, Cotalala, Ladiqui, Manico, Rai-Ubo, Ria-Lau und Tomonamo.[8]

Einwohner

Im Suco leben 7.218 Einwohner (2022), davon sind 3.766 Männer und 3.452 Frauen. 5.322 von ihnen wohnen in einer urbanen Umgebung, 1.896 im ländlichen Teil des Sucos. Im Suco gibt es 1.356 Haushalte.[2] Über 90 % der Einwohner geben Tetum Prasa als ihre Muttersprache an. Fast 5 % sprechen Mambai und Minderheiten Lakalei, Kemak und Tetum Terik.[9]

Geschichte

Die Ave-Maria-Kirche von Same im Jahr 1945. Ihre Ruinen stehen noch heute
Der alte Markt von Same. Das Gebäude wurde von den indonesischen Armee zerstört und war 2010 noch nicht wieder aufgebaut
(c) José Fernando Real, CC BY-SA 4.0
Friedhof von Same

Same war die Hauptstadt des Reiches von Manufahi, das bis 1912 den portugiesischen Kolonialherren Widerstand lieferte.

Während des Bürgerkrieges zwischen FRETILIN und UDT in den letzten Tagen der portugiesischen Kolonialherrschaft flohen am 11. August 1975 die meisten Einwohner von Letefoho aus ihren Häusern in die Berge. Sie fürchteten Verschleppungen durch die UDT, nachdem FRETILIN-Anhänger in Wedauberek (Verwaltungsamt Alas) getötet worden waren.[10]

Ende 1979 gab es in der Stadt Same und einen weiteren Ort in Letefoho indonesische Lager für Osttimoresen, die zur besseren Kontrolle von den Besatzern umgesiedelt werden sollten.[10]

1999 wurde die Stadt Same, während der indonesischen Operation Donner, nahezu komplett von pro-indonesischen Milizen zerstört.

Am 1. März 2007 wurde der flüchtige Rebellenführer Alfredo Reinado in Same zusammen mit 150 Mann von australischen ISF-Soldaten eingeschlossen. Etwa hundert Einwohner flohen aus den Ort. Am 4. März stürmte die australische Armee mit Unterstützung von Hubschraubern und gepanzerten Fahrzeugen den Ort. Fünf Rebellen starben dabei, während von den Australiern niemand verletzt wurde. Reinado gelang die Flucht, aber einige Rebellen konnten gefangen genommen werden.

Politik

Bei den Wahlen von 2004/2005 wurde Agapito da Costa zum Chefe de Suco gewählt[11] und 2009 und 2016 in seinem Amt bestätigt.[12][13]

Persönlichkeiten

Weblinks

Commons: Letefoho – Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien

Einzelnachweise

  1. a b c Direcção-Geral de Estatística: Ergebnisse der Volkszählung von 2015, abgerufen am 23. November 2016.
  2. a b Institutu Nasionál Estatístika Timor-Leste: Final Main Report Census 2022, abgerufen am 18. Mai 2023.
  3. Atlanten der zwölf Gemeinden und der Sonderverwaltungsregion Osttimors, Stand 2019 (Direcção-Geral de Estatística DGE).
  4. Timor-Leste GIS-Portal (Memento vom 30. Juni 2007 im Internet Archive)
  5. Direcção Nacional de Estatística: Population Distribution by Administrative Areas Volume 2 English (Memento vom 5. Januar 2017 im Internet Archive) (Zensus 2010; PDF; 22,6 MB)
  6. Liste der Wahllokale zu den Parlamentswahlen in Osttimor 2007 (PDF-Datei; 118 kB)
  7. UNMIT-Landkarte von Manufahi, August 2008 (Memento vom 3. Dezember 2011 im Internet Archive) (PDF; 523 kB)
  8. Jornal da Républica mit dem Diploma Ministerial n.° 199/09 (Memento vom 3. Februar 2010 im Internet Archive) (portugiesisch; PDF; 323 kB)
  9. Ergebnisse des Zensus 2010 für den Suco Letefoho (tetum; PDF; 8,4 MB)
  10. a b „Chapter 7.3 Forced Displacement and Famine“ (Memento vom 28. November 2015 im Internet Archive) (PDF; 1,3 MB) aus dem „Chega!“-Report der CAVR (englisch)
  11. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2004/2005 - Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  12. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2009 - Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  13. Jornal da República: Lista Naran Xefe Suku Eleito 2016, 2. Dezember 2016, abgerufen am 17. Juni 2020.

f1 Karte mit allen Koordinaten: OSM | WikiMap

Auf dieser Seite verwendete Medien

2023-03-19 Aldeia Rai-Ubo, Suco Letefoho (Same) 2.jpg
PREZIDENTE REPÚBLIKA LANSA KUDA KAKAU ATUS LIMA IHA MANUFAHI

Manufahi, 17 Marsu 2023 Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta, Sesta-Feira ne'e, lidera lansamentu nasionál ba ai-Kakau ho tema “Programa Kakau Di'ak, Importante ba Futuru Timor-Leste Nian” hamutuk atus lima iha Munisípiu Manufahi. Xefe defende importánsia aumenta produsaun kakau iha Timor-Leste, tanba halo ona teste iha li'ur, ho rezultadu pozitivu. "Kakau uluk kedas tempu Indonézia hatama iha Timor-Leste, ideia di'ak ida ke Indonézia halo, ita buka aumenta, tanba kakau Timor nian halo teste iha li'ur sira hateten, kualidade di'ak loos," hateten Xefe Estadu, iha serimónia Lansamentu Nasionál Aí Kakau iha Aldeia Raiubu Suku Letefoho Postu Administrativu Same Villa. Programa kuda Kakau integra iha polítika nasionál, hodi aumenta no salva kafé ne'ebé ho idade 100 liu, tanba hola parte iha istória, tradisaun, kultura no ekonomia Timor-Leste nian. "Hanesan ita-nia polítika nasionál mak ida-ne'e, ita tenki aumenta, salva ita-nia kultura kafé, ke tinan 100 ida ona, hola parte istória, tradisaun, kultura, ekonomia, tanba ne'e mak ha'u halo kampaña, hahú iha Prezidénsia ajuda governu ajuda ita-nia instituisaun sira par ita salva kafé," Tenik PR Horta. Alende ne'e, Xefe Estadu mós husu atu asegura produsaun Sorgun iha Timor-Leste, tanba iha kualidade di'ak liu fo'os no laiha efeitu ba ema nia saúde. Administradór Munisípiu Manufahi, Arrantes Isaac Sarmento, agradese bá Xefe Estadu ho ekipa, tanba bele hili Munisípiu Manufahi ba lansamentu nasionál programa kuda aí kakau. "Agradese boot tebes ba ida-ne'e, tanba ida-ne'e parte ida importante teb-tebes ba ita-nia futuru no parte ida mós bele kria ekonomia sosial ida-ne'ebé di'ak, bá ita-nia komunidade," hateten Administradór Munisípiu Manufahi. Munisípiu Manufahi iha poténsialidade bá agrikultura, tan ne'e Administrador Munisípiu husu agrikultor sira atu kuída no prezerva aí kakau oan ho didi'ak, tanba kakau importante tebes atu kontribui bá hadia ekonomia no sosial komunidade ho nasaun nian. Sorin seluk, Liberato da Costa, hanesan to'os na'in sente orgullu , hodi oferese nia rai hamutuk ektár 1,3 ba estadu hodi realiza programa lansamentu nasionál kuda aí kakau oan. "Lansamentu ba atividade kuda kakau ne'e ba ha'u hanesan to'os na'in ha'u sente orgullu kontente, husu par programa ida-ne'e labele para de'it iha Munisípiu Manufahi, sé karik bele habelar territóriu nasionál," dehan Liberato. Liberato realsa, provizoriamente aseita atu kuda aí kakau oan hamutuk 603 iha nia rai, maibé, sei iha planu atu kuda tan aí kakau hamutuk 403 ne'ebé oferta husi Kooperativa Kafé Timor-CCT. Ho lansamentu nasionál kuda aí kakau oan ne'e, to'os na'in, Liberato da Costa, husu estadu no governu atu implementa mós atividade kuda kakau iha Munisípiu seluk no halo akompañamentu, fó apoiu finanseiru, ekipamentu inklui asisténsia téknika, nune'e bele iha rezultadu di'ak no fó benefísiu bá povu. Iha oportunidade ne'e, Xefe Estadu ho komitiva mós, hala'o vizita feira livru ne'ebé organiza husi Gabinete Prezidénsia Repúblika, liu husi Gabinete Asessoria Edukasaun servisu hamutuk ho parseiru hanesan, Planu Internasionál, UNICEF, Fundasaun Alola no seluk tan.

Entretantu, partisipa iha serimónia ne'e, Xefe Estadu Maior Jenerál Forsas Armadas, Tenente Jenerál Falur Rate Laek, Vise Ministru Agrikultura no Peskas, Kórpus Diplomátikus, Komandante PNTL Munisípiu Manufahi, Superintendente Joni Viana das Regras, autoridade lokál, veteranus komunidade no entidades seluk tan.
2022-11-09 Same, Manufahi.jpg
Programa Mão de Obra Posto Administrativo, Posto Same-Vila bele halo manutenção ba meu ambiente.

9 de Novembro de 2022, Programa PMOPA, mão de obra posto administrativo, faze ll iha postu Same-Vila halo atividade sira hanesan halo manutenção ba jardim sira, halo manutenção no reparação estrada urbana no rural, halo preservação ba meu ambiente ida reselente no kria mos kampu Servisu informal ba komunidade sira. PMOHA liu iha OGR 2022 $7,2 Miloens nebe implementa iha postu administrativo 62 Inklui Postu Same Vila bele kontribui ba planu rekuperasaun ekonómiku liu husi kriasaun kampu servisu informal iha postu administrativu sira, fó mos Impaktu ba meu ambiente no diversificada seitor produtivu sira no halo prevenção ba risku desastre natural nebe kauza husi ambiental iha nevel lokal. Tenik DGDR. Observação gerak katak atividade PMOPA ba fase daruak nian oras né daudaun Postu Administrativo Idaidak implementa bazeia ba manual PMOPA no tuir atividade no sei Benefisia Trabalhadores estimativa sira nebe kada suku no Posto sira organiza.

  1. Remata

Média Gabinete DGDR

Ministério da Administração Estatal
2023-03-19 Aldeia Rai-Ubo, Suco Letefoho (Same) 1.jpg
PREZIDENTE REPÚBLIKA LANSA KUDA KAKAU ATUS LIMA IHA MANUFAHI

Manufahi, 17 Marsu 2023 Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta, Sesta-Feira ne'e, lidera lansamentu nasionál ba ai-Kakau ho tema “Programa Kakau Di'ak, Importante ba Futuru Timor-Leste Nian” hamutuk atus lima iha Munisípiu Manufahi. Xefe defende importánsia aumenta produsaun kakau iha Timor-Leste, tanba halo ona teste iha li'ur, ho rezultadu pozitivu. "Kakau uluk kedas tempu Indonézia hatama iha Timor-Leste, ideia di'ak ida ke Indonézia halo, ita buka aumenta, tanba kakau Timor nian halo teste iha li'ur sira hateten, kualidade di'ak loos," hateten Xefe Estadu, iha serimónia Lansamentu Nasionál Aí Kakau iha Aldeia Raiubu Suku Letefoho Postu Administrativu Same Villa. Programa kuda Kakau integra iha polítika nasionál, hodi aumenta no salva kafé ne'ebé ho idade 100 liu, tanba hola parte iha istória, tradisaun, kultura no ekonomia Timor-Leste nian. "Hanesan ita-nia polítika nasionál mak ida-ne'e, ita tenki aumenta, salva ita-nia kultura kafé, ke tinan 100 ida ona, hola parte istória, tradisaun, kultura, ekonomia, tanba ne'e mak ha'u halo kampaña, hahú iha Prezidénsia ajuda governu ajuda ita-nia instituisaun sira par ita salva kafé," Tenik PR Horta. Alende ne'e, Xefe Estadu mós husu atu asegura produsaun Sorgun iha Timor-Leste, tanba iha kualidade di'ak liu fo'os no laiha efeitu ba ema nia saúde. Administradór Munisípiu Manufahi, Arrantes Isaac Sarmento, agradese bá Xefe Estadu ho ekipa, tanba bele hili Munisípiu Manufahi ba lansamentu nasionál programa kuda aí kakau. "Agradese boot tebes ba ida-ne'e, tanba ida-ne'e parte ida importante teb-tebes ba ita-nia futuru no parte ida mós bele kria ekonomia sosial ida-ne'ebé di'ak, bá ita-nia komunidade," hateten Administradór Munisípiu Manufahi. Munisípiu Manufahi iha poténsialidade bá agrikultura, tan ne'e Administrador Munisípiu husu agrikultor sira atu kuída no prezerva aí kakau oan ho didi'ak, tanba kakau importante tebes atu kontribui bá hadia ekonomia no sosial komunidade ho nasaun nian. Sorin seluk, Liberato da Costa, hanesan to'os na'in sente orgullu , hodi oferese nia rai hamutuk ektár 1,3 ba estadu hodi realiza programa lansamentu nasionál kuda aí kakau oan. "Lansamentu ba atividade kuda kakau ne'e ba ha'u hanesan to'os na'in ha'u sente orgullu kontente, husu par programa ida-ne'e labele para de'it iha Munisípiu Manufahi, sé karik bele habelar territóriu nasionál," dehan Liberato. Liberato realsa, provizoriamente aseita atu kuda aí kakau oan hamutuk 603 iha nia rai, maibé, sei iha planu atu kuda tan aí kakau hamutuk 403 ne'ebé oferta husi Kooperativa Kafé Timor-CCT. Ho lansamentu nasionál kuda aí kakau oan ne'e, to'os na'in, Liberato da Costa, husu estadu no governu atu implementa mós atividade kuda kakau iha Munisípiu seluk no halo akompañamentu, fó apoiu finanseiru, ekipamentu inklui asisténsia téknika, nune'e bele iha rezultadu di'ak no fó benefísiu bá povu. Iha oportunidade ne'e, Xefe Estadu ho komitiva mós, hala'o vizita feira livru ne'ebé organiza husi Gabinete Prezidénsia Repúblika, liu husi Gabinete Asessoria Edukasaun servisu hamutuk ho parseiru hanesan, Planu Internasionál, UNICEF, Fundasaun Alola no seluk tan.

Entretantu, partisipa iha serimónia ne'e, Xefe Estadu Maior Jenerál Forsas Armadas, Tenente Jenerál Falur Rate Laek, Vise Ministru Agrikultura no Peskas, Kórpus Diplomátikus, Komandante PNTL Munisípiu Manufahi, Superintendente Joni Viana das Regras, autoridade lokál, veteranus komunidade no entidades seluk tan.
Letefoho (Same) suco.png
Landkarte des Sucos Letefoho (Same)
1945 Igreja Ave Maria de Same.jpg
Igreja Ave Maria de Same
Same Markets.jpg
Autor/Urheber: John Hession, Lizenz: CC BY 2.0
Der alte Markt von Same/Osttimor. Das Gebäude wurde von den indonesischen Armee zerstört und war 2010 noch nicht wieder aufgebaut.