Krankenhaus von Lahane

Nach der Renovierung (2021)

Das Krankenhaus von Lahane, auch bekannt als das Alte Portugiesische Hospital (portugiesisch Antigo Hospital Português), ist ein historischer Gebäudekomplex im Süden der osttimoresischen Landeshauptstadt Dili, im Stadtteil Correio, der zu Lahane gehört. Es befindet sich auf einem kleinen Plateau im Suco Lahane Ocidental (Verwaltungsamt Vera Cruz), westlich des Foho Marabia. Seit 2021 ist es wieder im Betrieb zur Behandlung von COVID-19-Erkrankten.

Von der UNESCO wird das Hospital als Kandidat für die Auszeichnung als Welterbe in Osttimor bewertet.[1]

Geschichte

Tomás de Carvalho, der Namensgeber des Krankenhauses

Der portugiesische Gouverneur Afonso de Castro begann 1860 den Bau des Krankenhauses, der unter seinem Nachfolger José Manuel Pereira de Almeida 1864 vollendet wurde und den Namen Castro-Lahane-Krankenhaus erhielt. Lahane liegt höher als das etwa vier Kilometer entfernte Stadtzentrum von Dili, das in der Kolonialzeit malariaverseucht war und deswegen sich nicht gut eignete, für den Standort eines Krankenhauses. Das Krankenhaus war in drei Bereiche aufgeteilt: Einer für Europäer für vier Rupien, einer für Chinesen für drei Rupien und einer für Einheimische für zwei Rupien pro Tag. Ein Australier beschreibt 1877 das Krankenhaus als ein großes, luftiges und sauberes Gebäude, in dem den Kranken viel Aufmerksamkeit geschenkt werde.[2]

1892 begann man mit Planungen zum Umbau des Krankenhauses unter Gouverneur Cipriano Forjaz. Custódio Miguel de Borja, der ihm vorgesetzte Gouverneur von Macau hatte den Umbau dem Ministerium für Marine und Überseeterritorien vorgeschlagen. Der Neubau entstand dann unter Gouverneur José Celestino da Silva und wurde 1906 fertiggestellt. Da nur lokale Ressourcen zur Finanzierung genutzt wurden, dauerte der Bau mehrere Jahre. Ursprünglich wurde das Krankenhaus nach König Carlos I. benannt, doch nach der Ausrufung der Republik umbenannt in Dr. Carvalho Hospital. Damit wurde Tomás de Carvalho geehrt, der erste Vertreter von Macau und Portugiesisch-Timor im portugiesischen Parlament (Cortes).[3]

Die Architektur orientierte sich an Sanatorien, die in den Bergen Europas im 19. Jahrhundert in Mode kamen. Es teilte sich in mehrere autonome Module für die verschiedenen Funktionsbereiche und umfasste auch Gebäude für die Mitarbeiter des Krankenhauses. Auf jeder Seite des L-förmigen Hauptgebäudes befindet sich eine Galerie. 1920 wurde eine Säuglingsstation eingerichtet[3] und 1938/39 entstand ein abgetrennter Pavillon zur Isolierung von Patienten mit ansteckenden Krankheiten, wie Tuberkulose.[3][4] Während der japanischen Besetzung Timors im Zweiten Weltkrieg verwendeten die Japaner das Krankenhaus. Der Isolationspavillon wurde bei einem Luftangriff von einer australischen Bombe getroffen und es entstanden auch andere Schäden.[1][3] 1947 wurde eine Geburtsklinik im alten Frauenflügel eingerichtet. Der Isolationspavillon wurde umgebaut, um einen Operationssaal einzurichten, letztlich wurde er Teil der Geburtsklinik. Ab 1967 kam in dem Komplex eine Kinderklinik dazu.[3][4] Die Erweiterungen gingen auf Kosten des ursprünglichen Grundrisses, der gebogen war. Dafür wurde die Galerie entlang der gesamten Länge des Haupthauses offen. Nun hatte das Gebäude das Erscheinungsbild eines britischen Kolonialgebäudes, wie sie in Indien und Australien zu finden waren.[3]

Während der indonesischen Besatzungszeit (bis 1999) wurde das Hospital von der indonesischen Armee als Militärhospital und Offiziersunterkunft genutzt und verkam allmählich.[2][5] Ab 2011 nutzte es eine australische Gesundheitsorganisation. Es sollte ein „Hospital of Hope“ (HOH, deutsch Krankenhaus der Hoffnung) entstehen mit prä- und postoperative Versorgung und Schulungsbetrieb. Dafür wäre ein umfassender Umbau notwendig gewesen.[1] Stattdessen verfielen die Gebäude zunehmend.

COVID-19-Patient im Lahane-Krankenhaus (2021)

2020 wurde das Gebäude wieder hergerichtet und sollte im Bedarfsfall mit 150 Zimmern für COVID-19-Patienten dienen.[6][7] 2021 stiegen die Fallzahlen in Osttimor an und das Krankenhaus wurde für COVID-19-Erkrankte in Betrieb genommen.

Weblinks

Commons: Antigo Hospital Português Lahane – Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien

Einzelnachweise

  1. a b c SIC Noticías: Timor-Leste: Histórico "Hospital Português" vai ser recuperado por australianos (C/FOTOS), 10. Februar 2011, abgerufen am 8. September 2020.
  2. a b Geoffrey C. Gunn: History of Timor. (Memento desOriginals vom 26. Dezember 2019 im Internet Archive)  Info: Der Archivlink wurde automatisch eingesetzt und noch nicht geprüft. Bitte prüfe Original- und Archivlink gemäß Anleitung und entferne dann diesen Hinweis.@1@2Vorlage:Webachiv/IABot/cesa.rc.iseg.ulisboa.pt verfügbar vom Centro de Estudos sobre África, Ásia e América Latina, CEsA der TU-Lissabon (PDF-Datei; 805 kB).
  3. a b c d e f Património de Influência Portuguesa: Dr. Carvalho Hospital, abgerufen am 8. September 2020.
  4. a b Dili's Architectural Heritage of Portuguese Origins. S. 40, abgerufen am 8. September 2020.
  5. Tatoli: Lahane Hospital Rehab Fast-Tracked for COVID-19 Isolation, 12. Mai 2020, abgerufen am 8. September 2020.
  6. Tempo Timor: Lahane hospital becomes medical facility for severe COVID-19 patients, 14. April 2020, abgerufen am 8. September 2020.
  7. Tatoli: Rabilitasaun Ospitál Lahane atinjepursentu 90, 7. September 2020, abgerufen am 8. September 2020.

Koordinaten: 8° 34′ 43,3″ S, 125° 34′ 53,2″ O

Auf dieser Seite verwendete Medien

Antigo Hospital Português Lahane 2017-01-27 11.jpg
(c) José Fernando Real, CC BY-SA 4.0
Antigo Hospital Português Lahane
2021-02-11 Antigu Óspital Dr. António de Carvalho 1.jpg
Antigu Óspital Dr. António de Carvalho
Antigo Hospital Português Lahane 2017-01-27 02.jpg
(c) José Fernando Real, CC BY-SA 4.0
Antigo Hospital Português Lahane
Antigo Hospital Português Lahane 2017-01-27 05.jpg
(c) José Fernando Real, CC BY-SA 4.0
Antigo Hospital Português Lahane
Antigo Hospital Português Lahane 2017-01-27 10.jpg
(c) José Fernando Real, CC BY-SA 4.0
Antigo Hospital Português Lahane
Dr. Thomaz de Carvalho - O Occidente (20Jun1897).png
Tomás de Carvalho (1819-1897), Portuguese physician and politician.
2021-09-18 COVID-19 in hospital, Timor-Leste.jpg
𝐏𝐫𝐢𝐦𝐞𝐢𝐫𝐮-𝐌𝐢𝐧𝐢𝐬𝐭𝐫𝐮 𝐓𝐚𝐮𝐫 𝐌𝐚𝐭𝐚𝐧 𝐑𝐮𝐚𝐤 𝐎𝐛𝐬𝐞𝐫𝐯𝐚 𝐧𝐨 𝐇𝐚𝐫𝐞 𝐃𝐢𝐫𝐞𝐢𝐭𝐚 𝐏𝐚𝐬𝐢𝐞𝐧𝐭𝐞 𝐂𝐨𝐯𝐢𝐝-𝟏𝟗 𝐍𝐞'𝐞𝐛é 𝐁𝐚𝐢𝐱𝐚 𝐇𝐞𝐥𝐚 𝐈𝐡𝐚 𝐒𝐚𝐥𝐚 𝐈𝐳𝐨𝐥𝐚𝐦𝐞𝐧𝐭𝐮 𝐋𝐚𝐡𝐚𝐧𝐞

𝐃í𝐥𝐢, 𝐥𝐨𝐫𝐨𝐧 𝟏𝟖 𝐟𝐮𝐥𝐚𝐧-𝐬𝐞𝐭𝐞𝐦𝐛𝐫𝐮, 𝐭𝐢𝐧𝐚𝐧 𝟐𝟎𝟐𝟏 -Sua Eselénsia Primeiru-Ministru Taur Matan Ruak, iha sábadu dader, hala’o vizita ba Ospitál Antigu Dr. António Carvalho Lahane Osidental hodi observa direita problema no difikuldade saída mak Ospitál ne’e hasoru no hare direita pasiente Covid-19 nain sanulu resin (16) ne’ebé baixa hela iha sala izolamentu ho paciente balu uza oxigênio 100%, pasiente balu ho oxigênio husi kanula nasal (sira nebe atu rekupera ona) no sira ne’ebé todan liu mak uza ventiladores, (balu invasivo no balu lae).

“Ha’u hakarak agradese doutora Celia ne’ebé fó tempu no lori ha’u ho ha’u nia ekipa tama sai hodi esplika por menores kona-ba problema sira hotu ne’ebé iha, la’os problema boot maibé problema kikoan sira ne’ebé tenke haree ho sira nia serbisu nomós liga ba ita-nia pasiente sira. Ha’u kontente haree ita-nia pasiente sira balun ohin komesa rekoopera progressivamente, entaun ha’u hakarak agradese doutora Celia ho nia ekipa tomak no mediku sira ne’ebé loron kalan lahatene kolen, hader, tau matan ba família ita-nia maun alin sira, inan-aman sira por razoens saúde liga ba COVID sira mai iha ne’e í kada ida ké fila-fali ba uma ne’e alegria boot ida ba ekipa ne’e, ba ita hotu no timoroan tomak tanba realmente sira nia misaun maka salva vida”, dehan Xefe Governu ba Jornalista iha Lahane.

Xefe Governu afirma liutan katak, ha’u dala barak hateten ba moras sira, ita kuandu moras ona ita fiar iha buat tolu, ida mak Maromak, ida seluk mak Mediku sira, Doutor sira tanba sira hader loron kalan serbisu haluhan sira nia kolen ezatamente salva ita para ita kontinua moris tan uitoan to’o tempu ne’ebé ita fila, terseiru mak ita-nia familía, entaun parseria ida ne’e importante loos hodi salva vida tanba ne’e ha’u manifesta Governu tomak nia solidariedade tomak, Ministra Saúde iha ne’e, Ministeriu Saúde iha, Señor Diretór Klinika iha ne’e, í liuliu ba Mediku sira no ekipa tomak ne’ebé serbisu iha Lahane hodi tau matan ba iha ita nia pasiente sira.

Segundu lugar ha’u nia preokupasaun uitoan ba problemas kikoan-kikoan ne’e intermus lojistiku nó organizaun nian ké ohin ha’u halo komentariu uitoan ho Señóra Ministra Saúde no Doutor Klinika no Doutora Celia í ami espera katak ho ita hotu nia esforsu, parseria ita nian, ita bele hadia melhora uitoan para hakman sira nia serbisu iha ne’e, tanba dalabarak buat kikoan sira ne’e perturba sira nia serbisu por ezemplu; lixu ita la hasai lalais familía sira fatin laiha para hela, í kuidadu boot entre asaun entaun hanusa mak ita hadia ida ne’e, ne’e importante loos.

Alende ké ha’u mós enkoraja ita-nia profisionais saúde timoroan sira para ké bele hametin relasaun ho Profisionais Australiano siraiha ne’e, liuliu tenkiku AUSMAT prioridade primeiru mak ita reuni esforsu, rekursus para salva ita-nia pasiente sira, segundu mak oinsa kria parseria ida di’ak hametin ao mediu longu prazu í liliu ba formasaun preparasaun tekniku profisionál ba ita-nia ema sira tanba ita nasaun ida 20 anos nurak demais entaun ita sei iha difikuldades barak í so ita ultapasa difikudade sira ne’e sei ita hatene kria parseria.

Xefe Ezekutivu ne’e dehan, Sei ita boot sira hare uluk ita kuandu funu ne’e la’ós sira iha ailaran de’it, la’ós villa laran de’it, mundu tomak ema hotu ne’ebé hadomi Timor defende valores no prinsipiu hanesan reuni nia esforsu kontribuisaun tomak mak Timor ohin ukun an, entaun iha ne’e ba futuru mós hanesan, ema dehan segredu susesu ne’e mai husi o nia vontade, o nia kapasidade atu kria parseria. Kontribuisaun idak-idak nian ne’e iha signfikante uitoan kikoan ho sira ne’e mak halo kompleta susesu fó kbi’it ba ita hetan susesu tanba ne’e maka ha’u kontente los mai vizita. Por ultimu hakarak enkoraja familía sira fó konfiansa ba ita-nia mediku sira, ha’u hare iha pasiente sira barak ké sira manifesta vontade hakarak moris, ida ne’e buat ida ké ha’u sai husi ne’e ha’u kontente.

Lider Masimu Governu ne’e dehan, Ha’u nia vida ne’e ha’u liga ho ema, lorloron mate, terus no sakrifika an í entaun kuandu ha’u hare sira nia oin matak lakan hakarak moris ne’e buat ida ké halo ha’u enkorajadu í ida ne’e husi serbisu ne’ebé profisional sira, ne’e signifika katak sira inspira fó esperansa ba sira katak sira ne’e bele halo buat ruma kontinua moris iha rai ida ne’e nune’e mak vizita ida ne’e importante.

“Ha’u mós foin dadaun hetan COVID í ha’u hatene oinsa mak sakrefisiu ida ne’e, por ezemplu iha ha’u nia uma mediku sira toba de’it iha rai kuaze 16 dias akompaña ha’u entaun ha’u imajina iha ne’e ho situasaun ida kritiku liu ha’u nian, ne’ebé dala ida tan parabens, ha’u hatene ké COVID ne’e dezafiu boot ida ba ita no ba ita-nia rain mais ita tenke manan, dalan ida para manan mak avansa ho kampaña vasinasaun”.

Nune’e Xefe Governu dehan, Ha’u aproveita oportunidade ne’e apela ba ita-nia inan-aman sira simu vasina, ita iha vasina sufisiente, ita-nia Ministeriu Saúde serbisu makas loos para ké kria kondisoens para hotu-hotu hetan vasina, ein segundu lugar kumpri regras sira ne’ebé Ministeriu Saúde hanorin, Organizasaun Mundial Saúde hanorin í ha’u fiar katak Timor bele manan iha dezafiu ida ne’e.
Antigo Hospital Português Lahane 2017-01-27 03.jpg
(c) José Fernando Real, CC BY-SA 4.0
Antigo Hospital Português Lahane
Antigo Hospital Português Lahane 2017-01-27 09.jpg
(c) José Fernando Real, CC BY-SA 4.0
Antigo Hospital Português Lahane
O Hospital Dr. Carvalho (Lahane).jpg
O Hospital Dr. Carvalho (Lahane), Timor português
Antigo Hospital Português Lahane 2017-01-27.jpg
(c) José Fernando Real, CC BY-SA 4.0
Lahane Oriental
Antigo Hospital Português Lahane 2017-01-27 04.jpg
(c) José Fernando Real, CC BY-SA 4.0
Antigo Hospital Português Lahane