Jaco (Osttimor)

Jaco
Tropischer Wald auf Jaco
Tropischer Wald auf Jaco
GewässerPazifischer Ozean
InselgruppeTimorarchipel
Geographische Lage8° 25′ 30″ S, 127° 19′ 30″ O
Jaco (Osttimor) (Osttimor)
Jaco (Osttimor) (Osttimor)
Länge4,2 km
Fläche8 km²
Höchste Erhebung100 m
Einwohnerunbewohnt
Die Insel Jaco im Osten des Sucos Tutuala
Die Insel Jaco im Osten des Sucos Tutuala

Jaco (auch: Jako, in Fataluku: Totina, Tontina) ist eine südostasiatische Insel der Inselgruppe der Kleinen Sundainseln. Jaco ist der Ostspitze mit dem Kap Cutcha der Insel Timor vorgelagert und gehört zu Osttimor (Aldeia Pitileti, Suco Tutuala, Verwaltungsamt Tutuala, Gemeinde Lautém).

Überblick

(c) Isabel Nolasco, CC BY-SA 4.0
Blick auf Jaco vom Strand von Valu aus
(c) Isabel Nolasco, CC BY-SA 4.0
Blick von der Insel Jaco in Richtung Südwesten auf Timor mit dem Berg Paitchau.

Jaco besteht aus Kalkstein, der aus Korallen entstanden ist.[1] Kalksteinklippen und Korallenriffe umgeben die dicht bewaldete Insel, die Teil des Nationalparks Nino Konis Santana ist.[2] Die Jahresdurchschnittstemperatur beträgt knapp 27 °C. Im Jahr fallen etwa 1436 mm Niederschläge, wobei die Nord- und Ostküste der kleinen Insel etwas trockener ist.

Mit solchen Fischerbooten werden Touristen nach Jaco übergesetzt

Jaco wird von der einheimischen Bevölkerung als heilig angesehen, da sich hier die nördlich gelegene Bandasee (Tasi Feto, das Frauenmeer) und die südlich gelegene Timorsee (Tasi Mane, das Männermeer) treffen. Prinzipiell war das Betreten der Insel, Fischen und Schwimmen daher verboten (Tara Bandu) Heute fahren aber Fischer Touristen vom gegenüber liegenden Strand von Valu zu den Sandstränden Jacos zum Schnorcheln und Tauchen. Übernachten auf der Insel wird aber weiterhin nicht gestattet. Im Februar und März werden beim Mechi, großen Festen Meci-Würmer (Eunice viridis) an der Nordküste aus dem Meer geerntet.[3]

Mindestens an drei Stellen auf der Insel finden sich die Überreste von alten Befestigungen, die von der einheimischen Bevölkerung zum Schutz von Siedlungen errichtet wurden: Lai Vai, Pitilete und Honolati. Im Portugiesischen werden solche Anlagen als Tranqueira (deutsch Deckung, Verschanzung) bezeichnet.[4] Einziges modernes Bauwerk auf der Insel war ein Leuchtturm aus der indonesischen Besatzungszeit, ein etwa 35 m hoher, weißer Gerüstturm. 2010 wurde er abgeschaltet und später abgebaut.[5]

Auf der etwa 8 km² großen und bis zu 100 Meter hohen Insel leben seltene Vögel wie die Große Kuckuckstaube (Macropygia magna) und der Orpheusdickkopf (Pachycephala orpheus). Außerdem finden sich hier Mähnenhirsche (Rusa timorensis), die sich mangels Süßwassers auf der Insel daran gewöhnt haben, Salzwasser zu trinken.[6] 2019 zählte man etwa 80 Hirsche auf der Insel. Da in diesem Jahr aber durch spät einfallenden Regen im Dezember das Grün verdorrte, starben mehrere Hirsche. 30 von ihnen schwammen die 600 Meter bis zum Ufer von Timor, um dort nach Nahrung zu suchen.[7] Die Strände im Südosten dienen Meeresschildkröten zur Eiablage. Auf der Insel lebende Vertreter der Reptilien sind Glatte Nachtskinke und Waldskinke.[6] In den umliegenden Gewässern kann man neben zahlreichen Fischarten auch Wale und Delphine beobachten.[2][3]

Nach der Insel ist das osttimoresische Patrouillenboot NRTL Jaco benannt.

Galerie

Weblinks

Commons: Jaco Island – Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien

Einzelnachweise

  1. Colin Richard Trainor, Brian Coates, David K. Bishop: Aves de Timor-Leste. Burung-burung di Timor-Leste. The Birds of Timor-Leste (portugiesisch, indonesisch, englisch)
  2. a b Broschüre des Nationalparks Nino Konis Santana (englisch; PDF; 3,8 MB), abgerufen am 25. Dezember 2012
  3. a b The Timor-Leste Coastal/Marine Habitat Mapping for Tourism and Fisheries Development Project, Project No 4, Conservation Values, Issues and Planning in the Nino Konis Santana Marine Park, Timor Leste - Final Report, Oktober 2009 (Memento vom 29. März 2013 im Internet Archive) (PDF; 9,2 MB), abgerufen am 28. Dezember 2012
  4. Sue O’Connor, Andrew McWilliam, Sally Brockwell: Forts and Fortification in Wallacea: Archaeological and Ethnohistoric Investigations, S. 257–262, ANU Press 2020.
  5. The Lighthouse Directory: Lighthouses of Timor-Leste (East Timor)
  6. a b Mark O’Shea u. a.: Herpetological Diversity of Timor-Leste Updates and a Review of species distributions. In: Asian Herpetological Research. 2015, 6(2): S. 73–131., abgerufen am 17. Juli 2015.
  7. Tatoli: Timor’s Native Deer in Desperate Bid for Survival, 16. Dezember 2019, abgerufen am 18. Dezember 2019.

Auf dieser Seite verwendete Medien

2017-02-16 Jaco 3.jpg
MECAE-MTAC Sei Dezenvolve Jaco Sai Fatin Turizmu

Loron, Sesta 3 Febreiru 2017, Ministru Estadu Koordenador ba Asuntu Ekonomiku (MECAE), Eng. Estanislau da Silva no Sekretaria Estadu Arte no Kultura (SEAC), Sr. Maria Isabel de Jesus Ximenes ne’ebé sai nudar interina ba Ministra Turismu (MT), hodi ba vizita ilha Jaco iha Tutuala, Lospalos.

Tuir MInistru Estadu, Eng. Estanislau da Silva katak iJaco Jago potensialtebes ba fatin turismu, ne’eduni Ministeriu Turismu (MT), servisu hamutuk ona ho Gabinete MECAE atu dezenvolve fatin Jaco hodi atrai turista sira. Ne’eduni Ministeriu Obras Publiku, Transporte no Komunikasaun (MOPTC), ne’ebé tutela ba iha MECAE atu hadia Estrada husi Tutuala to iha Valu.
“Jaco baleza ida natural no uniku ba ita nia rain, uniku ba rejiaun Lautem, tanba nee mak MECAE hamutuk ho ministeriu tutela sira iha preokupasaun hare oinsa atu bele proteje, realidade  iha manu fuik ida uniku tebes ho naran “Manu Mate Klamar “ iha rusa fuik no  mos animal sira seluk,” dehan Eng. Estanislau.

S. E. Ministriu Estadu informa tan katak, foin lalais ne’e Ministeriu Agrikultura no Peska (MAP), halo ona dekretu lei ba iha Konsellu Ministru aprova tiha ona ba area protejida halo mos lei ida kona-ba floresta ninian, depois sei lori ba iha Parlamentu Nasional (PN) atu hetan aprovasaun.

“Ita nia rekeja nee utiliza para fo venefisia ba ita nia populasaun, ne’eduni iha  vizita ida nee hau konvida Sekretaria Estadu Arte no Kultura hanesan Ministra Interina, ami servisu hamutuk para oinsa bele fo protesaun dezenvolve fatin sira nee, labele halakon ninia baleza natural, labele halakon ninia tradisaun kultural ne’ebe iha, mai husi bei ala sira nian,” nia dehan.

Bainhira koalia kona-ba Estrada, MECAE koalia tiha ona ho Ministru Obras Publiku katak osan iha ona hein deit atu halo obra estrada husi tutuala to iha Valu.

Iha fatin hanesan, S Sekretaria Estadu Arte no Kultura (SEAC), Sr. Maria Isabel de Jesus Ximenes ne’ebé sai nudar interina ba Ministra Turismu (MT), hatete katak sira mos halo ona planu servisu hamutuk ho Gabinete Ministru Estadu  Koordenador ba Asuntu Ekonomiku (MECAE), sei dezenvolve fatin sira iha Jaco no  mos iha fatin sira seluk.
Nia informa tan katak, fatin Nino Conis Santana ida nee ami servisu hamutuk ho United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (UNESCO) liu husi MECAE atu bele rejistu ona fatin Nino Conis Santana hanesan patrimonia kultural mundial nian.
Coast of Lene Hara from Jaco Island.jpg
Autor/Urheber: David Palazón, Tatoli ba Kultura, Lizenz: CC BY-SA 3.0
Blick auf die Küste vor Lene Hara von Jaco aus
Jaco island.jpg
(c) Isabel Nolasco, CC BY-SA 4.0
Blick von der Insel Jaco in Richtung Südwesten auf Timor mit dem Berg Paitchau.
Near Jaco.jpg
Autor/Urheber: Kate Dixon, Lizenz: CC BY 2.0
Underwater near Jaco Island, Timor Leste
Rain 2000 JACO (TUTUALA).jpg
Autor/Urheber: Seeds of life, Lizenz: CC BY-SA 3.0
Jährliche Regenfallmenge auf der Insel Jaco im Subdistrikt Tutuala (2000)
Ile Kére Kére05.jpg
Autor/Urheber: Hans-Peter Grumpe, Lizenz: GFDL
Ile Kére Kére: Blick auf Jaco Island
Tutuala suco.png
Landkarte des Sucos Tutuala
Temperature 2000 JACO, TUTUALA.jpg
Autor/Urheber: Seeds of life, Lizenz: CC BY-SA 3.0
Jahresdurchschnittstemperatur auf der Insel Jaco im Subdistrikt Tutuala (2000).
2017-02-16 Jaco 4.jpg
MECAE-MTAC Sei Dezenvolve Jaco Sai Fatin Turizmu

Loron, Sesta 3 Febreiru 2017, Ministru Estadu Koordenador ba Asuntu Ekonomiku (MECAE), Eng. Estanislau da Silva no Sekretaria Estadu Arte no Kultura (SEAC), Sr. Maria Isabel de Jesus Ximenes ne’ebé sai nudar interina ba Ministra Turismu (MT), hodi ba vizita ilha Jaco iha Tutuala, Lospalos.

Tuir MInistru Estadu, Eng. Estanislau da Silva katak iJaco Jago potensialtebes ba fatin turismu, ne’eduni Ministeriu Turismu (MT), servisu hamutuk ona ho Gabinete MECAE atu dezenvolve fatin Jaco hodi atrai turista sira. Ne’eduni Ministeriu Obras Publiku, Transporte no Komunikasaun (MOPTC), ne’ebé tutela ba iha MECAE atu hadia Estrada husi Tutuala to iha Valu.
“Jaco baleza ida natural no uniku ba ita nia rain, uniku ba rejiaun Lautem, tanba nee mak MECAE hamutuk ho ministeriu tutela sira iha preokupasaun hare oinsa atu bele proteje, realidade  iha manu fuik ida uniku tebes ho naran “Manu Mate Klamar “ iha rusa fuik no  mos animal sira seluk,” dehan Eng. Estanislau.

S. E. Ministriu Estadu informa tan katak, foin lalais ne’e Ministeriu Agrikultura no Peska (MAP), halo ona dekretu lei ba iha Konsellu Ministru aprova tiha ona ba area protejida halo mos lei ida kona-ba floresta ninian, depois sei lori ba iha Parlamentu Nasional (PN) atu hetan aprovasaun.

“Ita nia rekeja nee utiliza para fo venefisia ba ita nia populasaun, ne’eduni iha  vizita ida nee hau konvida Sekretaria Estadu Arte no Kultura hanesan Ministra Interina, ami servisu hamutuk para oinsa bele fo protesaun dezenvolve fatin sira nee, labele halakon ninia baleza natural, labele halakon ninia tradisaun kultural ne’ebe iha, mai husi bei ala sira nian,” nia dehan.

Bainhira koalia kona-ba Estrada, MECAE koalia tiha ona ho Ministru Obras Publiku katak osan iha ona hein deit atu halo obra estrada husi tutuala to iha Valu.

Iha fatin hanesan, S Sekretaria Estadu Arte no Kultura (SEAC), Sr. Maria Isabel de Jesus Ximenes ne’ebé sai nudar interina ba Ministra Turismu (MT), hatete katak sira mos halo ona planu servisu hamutuk ho Gabinete Ministru Estadu  Koordenador ba Asuntu Ekonomiku (MECAE), sei dezenvolve fatin sira iha Jaco no  mos iha fatin sira seluk.
Nia informa tan katak, fatin Nino Conis Santana ida nee ami servisu hamutuk ho United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (UNESCO) liu husi MECAE atu bele rejistu ona fatin Nino Conis Santana hanesan patrimonia kultural mundial nian.
2017-02-16 Jaco 2.jpg
MECAE-MTAC Sei Dezenvolve Jaco Sai Fatin Turizmu

Loron, Sesta 3 Febreiru 2017, Ministru Estadu Koordenador ba Asuntu Ekonomiku (MECAE), Eng. Estanislau da Silva no Sekretaria Estadu Arte no Kultura (SEAC), Sr. Maria Isabel de Jesus Ximenes ne’ebé sai nudar interina ba Ministra Turismu (MT), hodi ba vizita ilha Jaco iha Tutuala, Lospalos.

Tuir MInistru Estadu, Eng. Estanislau da Silva katak iJaco Jago potensialtebes ba fatin turismu, ne’eduni Ministeriu Turismu (MT), servisu hamutuk ona ho Gabinete MECAE atu dezenvolve fatin Jaco hodi atrai turista sira. Ne’eduni Ministeriu Obras Publiku, Transporte no Komunikasaun (MOPTC), ne’ebé tutela ba iha MECAE atu hadia Estrada husi Tutuala to iha Valu.
“Jaco baleza ida natural no uniku ba ita nia rain, uniku ba rejiaun Lautem, tanba nee mak MECAE hamutuk ho ministeriu tutela sira iha preokupasaun hare oinsa atu bele proteje, realidade  iha manu fuik ida uniku tebes ho naran “Manu Mate Klamar “ iha rusa fuik no  mos animal sira seluk,” dehan Eng. Estanislau.

S. E. Ministriu Estadu informa tan katak, foin lalais ne’e Ministeriu Agrikultura no Peska (MAP), halo ona dekretu lei ba iha Konsellu Ministru aprova tiha ona ba area protejida halo mos lei ida kona-ba floresta ninian, depois sei lori ba iha Parlamentu Nasional (PN) atu hetan aprovasaun.

“Ita nia rekeja nee utiliza para fo venefisia ba ita nia populasaun, ne’eduni iha  vizita ida nee hau konvida Sekretaria Estadu Arte no Kultura hanesan Ministra Interina, ami servisu hamutuk para oinsa bele fo protesaun dezenvolve fatin sira nee, labele halakon ninia baleza natural, labele halakon ninia tradisaun kultural ne’ebe iha, mai husi bei ala sira nian,” nia dehan.

Bainhira koalia kona-ba Estrada, MECAE koalia tiha ona ho Ministru Obras Publiku katak osan iha ona hein deit atu halo obra estrada husi tutuala to iha Valu.

Iha fatin hanesan, S Sekretaria Estadu Arte no Kultura (SEAC), Sr. Maria Isabel de Jesus Ximenes ne’ebé sai nudar interina ba Ministra Turismu (MT), hatete katak sira mos halo ona planu servisu hamutuk ho Gabinete Ministru Estadu  Koordenador ba Asuntu Ekonomiku (MECAE), sei dezenvolve fatin sira iha Jaco no  mos iha fatin sira seluk.
Nia informa tan katak, fatin Nino Conis Santana ida nee ami servisu hamutuk ho United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (UNESCO) liu husi MECAE atu bele rejistu ona fatin Nino Conis Santana hanesan patrimonia kultural mundial nian.
Indonesian-era (pre-1999) security facility on east side of Jaco Island, Lautem, Timor-Leste (2003).jpg
Autor/Urheber: Colin Trainor, Lizenz: CC BY-SA 3.0
Indonesian-era (pre-1999) security facility on east side of Jaco Island, Lautem, Timor-Leste
East Timor relief location map.jpg
Autor/Urheber: Carport, Lizenz: CC BY 3.0
Physische Positionskarte von Osttimor, Grenzen von 2003–2015
Jaco 3.jpg
Autor/Urheber: Natália Carrascalão Antunes, Lizenz: CC BY-SA 3.0
Die Insel Jaco
View over tropical dry forest to coastal strand vegetation on Jaco Island, Tutuala, Lautem, Timor-Leste.jpg
Autor/Urheber: Colin Trainor, Lizenz: CC BY-SA 3.0
View over tropical dry forest to coastal strand vegetation on Jaco Island, Tutuala, Lautem, Timor-Leste