Haupu

Haupu
Aldeia Raepusa
Daten
Fläche8,44 km²[1]
Einwohnerzahl5.325 (2022)[2]
Chefe de SucoEugebio Alcino Maia
(Wahl 2016)
AldeiasEinwohner (2015)[1]
Assi1443
Beturema131
Duhoho572
Hatuhou270
Hauleo67
Haupu371
Cairia550
Lutlala476
Manucati Leten500
Raepusa168
Riamori26
Riatoni460
Der Suco Haupu
Haupu (Osttimor)
Haupu
Koordinaten: 8° 49′ S, 125° 26′ O

Haupu (Haupau, ehemals Letefoho) ist ein osttimoresischer Suco im Verwaltungsamt Letefoho (Gemeinde Ermera). Im Suco liegt Letefoho, die Hauptstadt des Verwaltungsamts.

Geographie

Haupu
OrtePosition[3]Höhe
Assi8° 51′ S, 125° 25′ O1180 m
Duhoho8° 50′ S, 125° 25′ O1495 m
Hauleo8° 49′ S, 125° 24′ O1412 m
Haupu8° 49′ S, 125° 26′ O1522 m
Cairia8° 51′ S, 125° 26′ O1510 m
Letefoho8° 50′ S, 125° 26′ O1533 m
Lutulala8° 50′ S, 125° 26′ O?
Manucati Leten8° 51′ S, 125° 25′ O1417 m
Riamori8° 51′ S, 125° 26′ O1361 m
Riatoni8° 51′ S, 125° 26′ O1442 m

Der Suco liegt im Nordwesten des Verwaltungsamts Letefoho. Im Nordosten liegt der Suco Goulolo, im Osten Ducurai, im Südosten Catrai Caraic, im Süden Catraileten und im Westen Hatugau. Nordwestlich grenzt Haupu an das Verwaltungsamt Ermera mit seinem Suco Raimerhei. Die Südgrenze bildet der Fluss Pusulu, die Nordwestgrenze der Fluss Hatoe.[4] Haupu hat eine Fläche von 8,44 km²[1] und teilt sich in die zwölf Aldeias Assi, Beturema, Duhoho, Hatuhou, Hauleo, Haupu, Cairia, Lutlala, Manucati Leten, Raepusa, Riamori und Riatoni.[5]

Durch den Osten des Sucos führt die Überlandstraße von der Gemeindehauptstadt Gleno nach Atsabe und weiter nach Süden. An der Straße liegt auch Letefoho, der größte Ort des Sucos und Hauptstadt des Verwaltungsamts. Der Ort Haupu befindet sich nördlich des Ortes Letefoho, an der Nordgrenze des Sucos zum Nachbarn Goulolo.[4] Weitere Orte an der Straße im Suco sind Cairia (Kairia), Riatoni und Riamori. Im Norden liegen die Orte Haupu, Lutulala, Duhoho und Hauleo (Haulio, Hauho). Im Südwesten befinden sich die Dörfer Assi und Manucati Leten (Manukati Leten, Manucatilaten). In Letefoho gibt es eine Vorschule, eine Grundschule, eine präsekundäre Schule (Escola Pre-Secondaria No. 705 Letefoho Villa/Haupu),[6] ein Hubschrauberlandeplatz und ein kommunales Gesundheitszentrum. Weitere Grundschulen gibt es in Assi, Riamori, Duhoho und Haupu.[7]

Einwohner

In der Aldeia Raepusa

Im Suco Haupu leben 5.325 Einwohner (2022), davon sind 2.758 Männer und 2.567 Frauen. Im Suco gibt es 1.266 Haushalte.[2] Über 67 % der Einwohner geben Mambai als ihre Muttersprache an. Fast 42 % sprechen Tetum Prasa und eine kleine Minderheit Kemak.[8]

Geschichte

1903 scheiterte ein Aufstand des Reichs von Letefohos gegen die portugiesischen Kolonialherren.[9]

Der Ort Letefoho musste nach der Gewalt um das Unabhängigkeitsreferendum von 1999 größtenteils wieder neu aufgebaut werden.[10]

Politik

Bei den Wahlen von 2004/2005 wurde Mariano Soares zum Chefe de Suco gewählt.[11] Bei den Wahlen 2009 gewann Eugebio Alcino Maia[12] und wurde 2016 in seinem Amt bestätigt.[13]

Weblinks

Commons: Haupu – Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien

Einzelnachweise

  1. a b c Direcção-Geral de Estatística: Ergebnisse der Volkszählung von 2015 (Memento desOriginals vom 23. September 2019 im Internet Archive)  Info: Der Archivlink wurde automatisch eingesetzt und noch nicht geprüft. Bitte prüfe Original- und Archivlink gemäß Anleitung und entferne dann diesen Hinweis.@1@2Vorlage:Webachiv/IABot/www.statistics.gov.tl, abgerufen am 23. November 2016.
  2. a b Institutu Nasionál Estatístika Timor-Leste: Final Main Report Census 2022, abgerufen am 18. Mai 2022.
  3. Atlanten der zwölf Gemeinden und der Sonderverwaltungsregion Osttimors, Stand 2019 (Direcção-Geral de Estatística DGE).
  4. a b Timor-Leste GIS-Portal (Memento vom 30. Juni 2007 im Internet Archive)
  5. Jornal da República: Diploma Ministerial n.° 16/2017, mit Korrekturen vom 9. Mai 2017, abgerufen am 12. März 2019.
  6. Liste der Wahllokale zu den Parlamentswahlen in Osttimor 2007 (PDF-Datei; 118 kB)
  7. UNMIT: Timor-Leste District Atlas version02, August 2008 (Memento desOriginals vom 3. Dezember 2011 im Internet Archive)  Info: Der Archivlink wurde automatisch eingesetzt und noch nicht geprüft. Bitte prüfe Original- und Archivlink gemäß Anleitung und entferne dann diesen Hinweis.@1@2Vorlage:Webachiv/IABot/unmit.unmissions.org (PDF; 584 kB)
  8. Ergebnisse des Zensus 2010 für den Suco Haupu (tetum; PDF; 8,5 MB)
  9. History of Timor – Technische Universität Lissabon (Memento desOriginals vom 24. März 2009 im Internet Archive)  Info: Der Archivlink wurde automatisch eingesetzt und noch nicht geprüft. Bitte prüfe Original- und Archivlink gemäß Anleitung und entferne dann diesen Hinweis.@1@2Vorlage:Webachiv/IABot/pascal.iseg.utl.pt (PDF; 824 kB)
  10. Unofficial Guide to East Timor (Memento desOriginals vom 29. Juni 2007 im Internet Archive)  Info: Der Archivlink wurde automatisch eingesetzt und noch nicht geprüft. Bitte prüfe Original- und Archivlink gemäß Anleitung und entferne dann diesen Hinweis.@1@2Vorlage:Webachiv/IABot/www.osolemedia.com
  11. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2004/2005 - Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  12. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2009 - Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  13. Jornal da República: Lista Naran Xefe Suku Eleito 2016, 2. Dezember 2016, abgerufen am 17. Juni 2020.

f1 Karte mit allen Koordinaten: OSM | WikiMap

Auf dieser Seite verwendete Medien

2018-02-27 Aldeia Raepusa, Haupu 1.jpg
MAP Lansa Kuda Kafe iha Letefoho

Loron, Segunda, 26 Febreiru 2018, Ministru Estadu no Ministru Agrikultura no Peskas (ME-MAP), Estanislau Aleixo da Silva, ho nia Vise Ministru Agrikultura no Peskas (MAP), Deolindo da Silva ofisialmente lansa kuda kafé hektares 116 iha Aldeia Rai Fusan, Suku Haufu, Postu Atministrativu Letefoho, Munisipiu Ermera. Serimonia lansamentu nee, partisipa husi parseiru sira hanesan Cooperativa Café Timor (CCT), Autoridade lokal Munissipiu Ermera no mos komunidade agrikultura café nian husi Suku Goulolo, Eraulo no Docurai. Tuir Ministru, Estanislau Aleixo da Silva hatete katak durante ne’e nia fo preoridade atu hadia plantasaun kafé, tanba agora merkado internasional presiza kafe, needuni nia husu ba Agrikultor kafe iha Ermera atu hadia kualidade no hasae produsaun Kafe. “Hau fo parabens ba komunidade Agrikultor Suku Haufu hamutuk uma kain 42 ne’ebé iha komitmentu hodi kuda kafe ba rai mamuk ne’ebé uluk tempu portugues abandonadu, agora utiliza ba kuda kafe,” dehan Ministru Ministru informa tan katak, Ermera fatin ida potensial ba kuda kafe Arabika, needuni nia husu ba komunidade atu kuntinua kuda kafe ba fatin sira neebe agora sei mamuk, tanba kafe nee mak sei haburas ekonomia iha Timor Leste. Iha fatin hanesan, Diretor Jeral Floresta, Manuel Mendes hatete katak fatin ida ohin kuda kafe presiza atu koidadu, tanba produsaun ba viverus kafe nee mos osan, agora ida kuda nee mos osan, ne;eduni husu ba familia uma kain 42 atu koidadu kafe oan nee to boot no hatudu rezultadu neebe diak ba imi. “Ita kuda kafe nee tenke kontrola, tanba buat hot-hotu tenke osan, karik imi la koidadu nee ita lakon tempu saugate deit,” nia dehan.

Rai nee uluk kedas mamuk  Xefe Suku Haufun, Eugebio Alcino Maia hatete mos katak, programa ne’ebe Ministeriu halo ba sira nee kapas tebes, maibe labele kuda deit iha suku Haufu nee, maibe tenke ba mos iha suku sira seluk iha Ermera, tanba agrikultor sira barak presiza.
Alende ida ne’e nia husu ba iha ministeriu Agrikultura atu fo atensaun ba plantas kafe neebe sira kuda atu nunee sira nia komunidade bele hetan kualidade kafe neebe diak.
2021-07-04 Assi, Haupu 2.jpg
PREZIDÉNSIA REPÚBLIKA APOIU MATERIÁL BA KAPELA ASSI

Haupu, Letefoho, Ermera 3 jullu 2021 Prezidénsia Repúblika apoiu sumentu saka-40 no mangeira hodi halo kruz boot iha kapela Assi aldeia Assi, Suku Haupu Postu Administrativu Letefoho Munusípiu Ermera. Kapela refere pertense ba iha komunidade aldeia Assi, Hatuhou no Manukatileten. Serimónia entrega ekipamentu hirak ne’e, dirijé husi Chefe Casa Civil Prezidénsia Repúblika Francisco Maria de Vasconcelos no akompanha husi Ministru Administrasaun Estatal Miguel do Carvalho no autoridade Ermera. Antes entrega material, Chefe Casa Civil tatoli uluk mensajen, Prezidente Repúblika Francisco Guterres Lú Olo nian hodi hatutan ba komunidade sira katak, Prezidente Repúblika nia domin no hakoak-boot ba komunidade sira hotu. Tanba Prezidente Repúblika Lú Olo nia komprimisu katak “Prezidente ba Povu Tomak” tanba ne’e uitoan ka barak Xefe Estadu tau matan ba povu, tanba kada loron iha semana-semana, Xefe Estado koalia ho governu mak Primeiru Ministru hodi haree povu nia dezenvolvementu. “Maun-alin sira, buat kiikoan liu hanesan liman-kukun dert mak oferese mai iha ne’e (sarani kapela Assi) sumenti uitoan no mangeira tulun ita-boot sira, ita-boot sira mak tenke hakaas-an liu. Ami fó apoiu uitoan para ita-boot sira serbisu maka’as liután.” Chefe Casa Civil Francisco Maria de Vasconcelos, hatete. Tanba ne’e, ba inan-aman sira, liuliu agrikultór, hotu-hotu esforsu hodi hadi’a estadu liu husi kontribuisaun ida-idak hadi’ak uluk nia rain. maibé tenke hamutuk hadi’a rai Timor-Leste hahú husi hadi’a uluk ita nia-an. Chefe Casa Civil agradese ba resesaun husi komunidade, tanba nakonu ho domin maski iha sofremente oin-oin, maibé ida ne’e mak hatudu timoroan nia sentimentu ba malu ho dignidade. Komunidade agradese ba vizita no apoiu uitoan ne’ebé mak oferese ona ba sira. Iha oportunidade ne’e sira hato’o mos kondisaun ne’ebé sira hasoru durante ukun-an. Hanesan: estrada, eletrisidade, bee mos ne’ebé mak too ohin loron komunidade aldeia Assi, Hatuhou no Manukatileten hasoru. Husi tempu luta ba ukun rasik-an fatin hirak ne’e, nuudar baze hodi hahú rezisténsia hasoru okupasaun ilegais, maibé sofrementu ne’e, kontinua hasors too ohin loron. Komunidade sıra agradese tebes, durante ukun seidauk iha ukun na’in ida mak vizita, maibé iha tinan 2021, nu’udar tempu osan-mean ba sira, hodi simu Chefe Casa Civil Prezidénsia Repúblika no Ministru Administrasaun Estatal. Ho konsientemente Ministru Administrasaun Estatal Miguel de Carvalho, reafirma katak sofrementu ne’ebé mak iha, kuaze iha hanesan iha teritoriu Timor-Leste. Maske VIII governu iha planu ne’ebé diak maibé iha impedementu oin-oin ne’ebé Timor-Leste hasoru hanesan pandemia mundiál/ Covid-19 ne’ebé sei kontinua sai ameasa boot, no dezastre naturais ne’ebé estrada dezenvolvementu barak. maibé ministru ne’e justifika katak, VIII governu sei esforsu hodi hadi’ak nafatin povu nia sofrementu ba estrada, eletrisidade, bee-mos. Tanba area hirak ne’e, nuudar baze hodi fasilita hadi’ak komunidade nia moris iha area sosiál no ekonomia.

Maske Prezidénsia Repúblika la’ós orgaun ezekutivu, maibé iha vontade hodi solidariza apoiu tuir kbiit no kapasidade, hodi hakmaan komunidade sira.
District Ermera, Subdistrict Letefoho, Suco Haupu. Sunday church mass in July 2012.jpg
Autor/Urheber: Janina M Pawelz, Lizenz: CC BY-SA 2.0
Timor-Leste Church Mass: District Ermera, Subdistrict Letefoho, Suco Haupu. Sunday church mass in July 2012
District Ermera, Subdistrict Letefoho, Suco Haupu.jpg
Autor/Urheber: Janina M Pawelz, Lizenz: CC BY-SA 2.0
Timor-Leste Church Mass: District Ermera, Subdistrict Letefoho, Suco Haupu.
Haupu suco.png
Landkarte des Sucos Haupu
2018-02-27 Aldeia Raepusa, Haupu 3.jpg
MAP Lansa Kuda Kafe iha Letefoho

Loron, Segunda, 26 Febreiru 2018, Ministru Estadu no Ministru Agrikultura no Peskas (ME-MAP), Estanislau Aleixo da Silva, ho nia Vise Ministru Agrikultura no Peskas (MAP), Deolindo da Silva ofisialmente lansa kuda kafé hektares 116 iha Aldeia Rai Fusan, Suku Haufu, Postu Atministrativu Letefoho, Munisipiu Ermera. Serimonia lansamentu nee, partisipa husi parseiru sira hanesan Cooperativa Café Timor (CCT), Autoridade lokal Munissipiu Ermera no mos komunidade agrikultura café nian husi Suku Goulolo, Eraulo no Docurai. Tuir Ministru, Estanislau Aleixo da Silva hatete katak durante ne’e nia fo preoridade atu hadia plantasaun kafé, tanba agora merkado internasional presiza kafe, needuni nia husu ba Agrikultor kafe iha Ermera atu hadia kualidade no hasae produsaun Kafe. “Hau fo parabens ba komunidade Agrikultor Suku Haufu hamutuk uma kain 42 ne’ebé iha komitmentu hodi kuda kafe ba rai mamuk ne’ebé uluk tempu portugues abandonadu, agora utiliza ba kuda kafe,” dehan Ministru Ministru informa tan katak, Ermera fatin ida potensial ba kuda kafe Arabika, needuni nia husu ba komunidade atu kuntinua kuda kafe ba fatin sira neebe agora sei mamuk, tanba kafe nee mak sei haburas ekonomia iha Timor Leste. Iha fatin hanesan, Diretor Jeral Floresta, Manuel Mendes hatete katak fatin ida ohin kuda kafe presiza atu koidadu, tanba produsaun ba viverus kafe nee mos osan, agora ida kuda nee mos osan, ne;eduni husu ba familia uma kain 42 atu koidadu kafe oan nee to boot no hatudu rezultadu neebe diak ba imi. “Ita kuda kafe nee tenke kontrola, tanba buat hot-hotu tenke osan, karik imi la koidadu nee ita lakon tempu saugate deit,” nia dehan.

Rai nee uluk kedas mamuk  Xefe Suku Haufun, Eugebio Alcino Maia hatete mos katak, programa ne’ebe Ministeriu halo ba sira nee kapas tebes, maibe labele kuda deit iha suku Haufu nee, maibe tenke ba mos iha suku sira seluk iha Ermera, tanba agrikultor sira barak presiza.
Alende ida ne’e nia husu ba iha ministeriu Agrikultura atu fo atensaun ba plantas kafe neebe sira kuda atu nunee sira nia komunidade bele hetan kualidade kafe neebe diak.