Haturalan

Haturalan
Reispflanzung in der Aldeia Ralan, Haturalan (2021)
Daten
Fläche61,38 km²[1]
Einwohnerzahl1.004 (2022)[2]
Chefe de SucoGaspar José Fatima da Costa
(Wahl 2016)
AldeiasEinwohner (2015)[1]
Ralan235
Uma-Iuc344
Ueboro416
Der Suco Haturalan
Uma-Iuc (Osttimor)
Uma-Iuc
Koordinaten: 8° 32′ S, 126° 10′ O

Haturalan (Hatularan) ist ein osttimoresischer Suco im Verwaltungsamt Laleia (Gemeinde Manatuto).

Geographie

Haturalan
OrtePosition[3]Höhe
Hatu Carau?
Ralan8° 32′ 20″ S, 126° 9′ 53″ O121 m
Uma-Iuc8° 32′ 28″ S, 126° 9′ 44″ O80 m
Ueboro8° 32′ 26″ S, 126° 9′ 55″ O122 m
In der Aldeia Ueboro
Brücke über den Laleia

Vor der Gebietsreform 2015 hatte Haturalan eine Fläche von 57,16 km².[4] Nun sind es 61,38 km².[1] Der Suco bildet den Mittelteil des Verwaltungsamts Laleia. Nördlich liegt der Suco Lifau, südlich der Suco Cairui. Im Westen grenzt Haturalan an das Verwaltungsamt Manatuto mit seinem Suco Aiteas, im Osten an das zur Gemeinde Baucau gehörende Verwaltungsamt Vemasse mit seinen Sucos Uaigae und Vemasse. Durch den Osten des Sucos fließt der Fluss Laleia, in dem im Süden der Lago Haui und im Norden der Lago Heuc münden.[5]

Im Nordosten reicht der Verwaltungsamtshauptort Laleia mit den Ortsteilen Uma-Iuc (Umaiuk), Ralan (Ranan) und Ueboro (Weboro, Beboro) in den Suco Haturalan hinein. Im Südosten befindet sich das Dorf Hatu Carau.[5][6]

Im Suco befinden sich die drei Aldeias Ralan, Uma-Iuc und Ueboro.[7]

Einwohner

In Haturalan leben 1.004 Einwohner (2022), davon sind 518 Männer und 486 Frauen. Im Suco gibt es 210 Haushalte.[2] Über 87 % der Einwohner geben Galoli als ihre Muttersprache an. 7 % sprechen Tetum Prasa, 3 % Kairui, Minderheiten Makasae, Midiki und Tetum Terik.[8]

Politik

Bei den Wahlen von 2004/2005 wurde Antão de Sousa zum Chefe de Suco gewählt.[9] Bei den Wahlen 2009 gewann Gaspar José Fatima da Costa[10] und wurde 2016 in seinem Amt bestätigt.[11]

Weblinks

Commons: Haturalan – Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien

Einzelnachweise

  1. a b c Direcção-Geral de Estatística: Ergebnisse der Volkszählung von 2015 (Memento desOriginals vom 23. September 2019 im Internet Archive)  Info: Der Archivlink wurde automatisch eingesetzt und noch nicht geprüft. Bitte prüfe Original- und Archivlink gemäß Anleitung und entferne dann diesen Hinweis.@1@2Vorlage:Webachiv/IABot/www.statistics.gov.tl, abgerufen am 23. November 2016.
  2. a b Institutu Nasionál Estatístika Timor-Leste: Final Main Report Census 2022, abgerufen am 18. Mai 2022.
  3. Atlanten der zwölf Gemeinden und der Sonderverwaltungsregion Osttimors, Stand 2019 (Direcção-Geral de Estatística DGE).
  4. Direcção Nacional de Estatística: Population Distribution by Administrative Areas Volume 2 English (Memento vom 5. Januar 2017 im Internet Archive) (Zensus 2010; PDF; 22,6 MB)
  5. a b Timor-Leste GIS-Portal (Memento vom 30. Juni 2007 im Internet Archive)
  6. UNMIT: Timor-Leste District Atlas version02, August 2008 (Memento vom 3. Dezember 2011 im Internet Archive) (PDF; 581 kB)
  7. Jornal da República: Diploma Ministerial n.° 16/2017, mit Korrekturen vom 9. Mai 2017, abgerufen am 12. März 2019.
  8. Ergebnisse des Zensus 2010 für den Suco Haturalan (tetum; PDF; 8,3 MB)
  9. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2004/2005 - Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  10. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2009 - Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  11. Jornal da República: Lista Naran Xefe Suku Eleito 2016, 2. Dezember 2016, abgerufen am 17. Juni 2020.

f1 Karte mit allen Koordinaten: OSM | WikiMap

Auf dieser Seite verwendete Medien

2021-09-21 Aldeia Ralan, Haturalan 3.jpg
MAP LANSA KUDA HARE TUIR SISTEMA PAD UZA ADUBUS ORGANIKU NASSA

Manatuto-Ministériu Agríkultura no Peskas (MAP), liu husi Dirasaun Nasional Estensaun Agríkola, (DNEA) Departementu Dezenvolvimento Programa e Metedologia Estensaun Agrikola, halo Lansamentu Eskola kampu agrikultor kona-ba kuda hare tuir Sistema Pratika Agríkultura diak (PAD) uza Adubus Organiku Nasa iha irrigasaun Bluto Laleia. Tuir tekniku implementador Vasco Simões esplika katak, programa Eskola ne’e objetivu prinsipal maka atu hasa’e konesementu skill no badaen agríkultor nian liu-liu iha komoditi hare. Atividade ne’e hala’o iha loron Segunda 20/09 iha suku Haturalan aldeia ralan, Postu Administrativo Laleia. “Ne duni atu hadia agríkultor sira nia rekursu lokal ne’ebe sira iha ho diak, ekipamentus no material ne’ebe uza iha sistema pratika agrikultura diak mak hanesan, hand trator hodi fila rai no ita atu kuda hare oan uza caplak, iha manutensaun nia ita uza hand sprayer hodi rega uza adubus organiku .atividade Eskola kampu ne’e mos bele sai hanesan espesialista ba agríkultor sira atu nune’e bele hatene oinsa produsaun no produtividade.” hateten Vasco Nia hatutan, Politika husi eskola kampo ne’e para oinsa atu asegura seguransa aihan, hasa’e produsaun agrikola liu-liu komoditi hare nune’e bele hasa’e rendimentu agrikultor nian, tanba agrikultor iha Timor ne’e dala barak subsistem, ho eskola kampo ne’e ita orienta liu ba agríkultor bele sai agrikultor orienta ba merkado no produsaun ne’ebe sira hetan bele faan oituan bele hetan osan nune’e bele benefisiu no hadia sira nia familia uma laran. Iha fatin hanesan Administrador Posto Laleia Cosme Ximenes hakarak hato’o mos nia agradese ba (MAP) ba atividade ne’e, tanba bele hanorin ona estratejia no mekanismu sira ne’e ba Agíkultor sira hodi bele kuda hare ne’ebe maka diak no lolos. “Hau mos sei halo monitorizasaun direita ba agríkultor no exensionista sira, atu nune’e bele fo vizaun ne’ebe diak. Fo hanoin nafatin katak agríkultor ne’e forti nasaun sei sai forti. Tanba ne’e mak ho ita bot sira nia prestasaun servisuida ne’e sai hanesan lalenok ba ema hotu-hotu.” Hateten Cosme Nune’e mos Kordenador Estensionista António de Sousa Correia haktuir katak, eskola kampo ne’e nia objetiu maka atu amenta tan kapasidade agríkultor sira nian, hodi nune’e sira bele implementa iha idak-idak nia fatin, iha treinamentu kona-ba pratika agrikultura diak ida ne’e atu hadia agrikultor sira nia sistema kultiva husi tradisional ba modernu ho tulun eskola kampo ida n’e bele hadia sistema servisu agrikultor sira nian. Asistente tekniku ita lao faze tuir faze hanesan ohin ita kuda, tuir mai ita halo manutensaun, ita kontrola hamos duut, kontrola pesti, kontrola be’e ida ne’e mak ita halo, Faze ikus mak ita halo kolheta no post kolheta. ”katak António Nia mos rekomenda katak eskola kampu ne’e labele hotu deit iha ne’e, tamba grupo barak mak seidauk hetan informasaun hanesan agora dadaun ita halo ne’e. ne’e duni ba oin ita hakarak mos realiza iha fatin seluk Entretantu Xefe Grupo José Viegas hatutan katak, eskola akmpo ida ne’e sai hanesan vantajen diak tebes mai ami atu hatene oinsa hoban fini no hoban fini ho adubus harmonik no oinsa halo viveirus, poc nasa ne’e ami rega ba hare oan to’o ona seman rua mak foin utiliza adubus poc nassa no sukat iha matan hat no harmonik matan rua.

Benefisiu husi eskola kampu ne’e mak bele hasae agrikultur hamutuk 75 ne’ebe sai hanesan partisipantes ou benefisiu ba iha eskola kampo ne’e kompustu husi mane 43 no feto 32sira hetan konesementu oinsa atu kuda hare tuir uza sistema pratika agrikultura diak (PAD) nomos uza adubus organiku Nassa. (Reno)
Haturalan suco.png
Landkarte des Sucos Haturalan
2021-06-26 Ueboro, Haturalan 2.jpg
SEREMONIA SAU HARE HANESAN KULTURA TIMOR NIAN NE'EBÉ TENKE PREZERVA NO PROMOVE

Sau hare hanesan atividade kulturál ida ne'ebé uma lisan Geong Uma Waki sempre halo kada tinan hodi agradese ba Beiala sira ba rejultadu hare tinan ida nian. Bazeia ba proposta no konvite husi uma lisan Geong Uma Waki ba Ministériu, maka iha loron Sabado 26 Juñu 2021; Ministru Turizmu, Komérsiu no Indústria, Dr. José Lucas do Carmo da Silva, no Vise Ministra Turizmu Komunitáriu no Kulturál, Dra. Inácia da Conceição Teixeira, hamutuk ho komitiva partisipa iha seremonia kulturál sau hare, iha uma lisan Geong Uma Waki, iha Aldeia Bebora, Suco Hatu-Ralan, Postu Administrativu Laleia, Munisipiu Manatuto. "Previlejiu bo'ot ba Ministru ho komitiva hodi partisipa iha seremonia ne'e, VIII Governu Konstitusionál fo biban ba MTCI liu husi Vise Ministra Turizmu Komunitáriu no Kulturál, hanesan papél Ministériu nian hodi prezerva no promove turizmu kulturál tanba kultura maka orijen Timor nian, no kultura ne'e ita nian, valores bo'ot husi kultura ne'e maka unidade tanba iha komemorasaun sempre halibur jerasaun sira hotu, kultura hanesan riku ne'ebé maka ita iha no riku ne'e maka halo diferente entre ita ho Nasaun seluk, ho nunee tenke prezerva no promove hodi sai hanesan turizmu kulturál ne'ebé bele oferese ba turista sira", hatete Ministru Dr. José Lucas iha liafuan badak antes sau hare. Ministru no Vise Ministra inklui komitiva akompañia prosesu tradisaun sau hare husi hahu to'o remata. Wainhira hala'o hela seremonia refere, Sr. Boy hanesan lia nain iha uma lisan ne'e esplika; "Seremonia sau hare ne'e hanesan agradesementu ba beiala sira ba rejultadu hare tinan ne'e nian, no aleinde ne'e mós ho seremonia ne'e nafatin husu matak malirin ba beiala sira hodi nafatin akompañia no fó rejutadu hare iha tinan oin nian". Ikus husi seremonia kulturál ne'e, Ministru no Vise Ministra hamutuk ho komitiva no komunidade sira han aihan ne'ebé maka tein iha uma lisan iha prosesu sau hare nian, hafoin fila hikas mai Dili iha lorokraik.

Mídia MTCI
Laleia River from bridge crossing, 13 Apr 2013.jpg
Autor/Urheber: Colin Trainor, Lizenz: CC BY-SA 3.0
Laleia River from bridge crossing