Fatubessi (Hatulia B)

Fatubessi
An der Straße von Fatubessi nach Ermera
Daten
Fläche34,95 km²[1]
Einwohnerzahl5.582 (2022)[2]
Chefe de SucoArmando de Carvalho
(Wahl 2016)
AldeiasEinwohner (2015)[1]
Assulau Hautete277
Lebumeo849
Matanoba485
Peregrinação1725
Sabsoi793
São Francisco625
Der Suco Fatubessi
Fatubessi (Osttimor)
Fatubessi
Koordinaten: 8° 45′ S, 125° 20′ O

Fatubessi (Fatubesse, Fatu Besi) ist ein osttimoresischer Suco im Verwaltungsamt Hatulia B (Gemeinde Ermera).

Geographie

Fatubessi
OrtePosition[3]Höhe
Assulau8° 46′ 23″ S, 125° 19′ 5″ O?
Betorema8° 45′ 33″ S, 125° 20′ 9″ O?
Boro8° 45′ 31″ S, 125° 18′ 7″ O?
Buburia8° 44′ 10″ S, 125° 18′ 4″ O?
Fatubessi8° 45′ 11″ S, 125° 19′ 31″ O1111 m
Guiaves-Laran8° 45′ 17″ S, 125° 19′ 50″ O?
Hurtali8° 45′ 20″ S, 125° 19′ 43″ O?
Laclo8° 45′ 10″ S, 125° 19′ 27″ O1110 m
Lebumeo8° 45′ 16″ S, 125° 18′ 7″ O?
Mauka8° 45′ 1″ S, 125° 19′ 42″ O1126 m
Maukali8° 44′ 38″ S, 125° 19′ 35″ O?
Oeleo8° 43′ 45″ S, 125° 19′ 12″ O?
Railete8° 44′ 51″ S, 125° 20′ 38″ O?
Sabsoi8° 44′ 36″ S, 125° 18′ 39″ O?
Tredu8° 44′ 17″ S, 125° 19′ 16″ O?
Name unbekannt8° 43′ 57″ S, 125° 19′ 12″ O?
Name unbekannt8° 44′ 40″ S, 125° 18′ 14″ O?
Name unbekannt8° 46′ 2″ S, 125° 18′ 8″ O?
Name unbekannt8° 46′ 9″ S, 125° 18′ 9″ O?
Name unbekannt8° 46′ 52″ S, 125° 17′ 31″ O?

Fatubessi liegt im Südwesten des Verwaltungsamts Hatulia B. Nördlich liegen die Sucos Mau-Ubo und Urahou und östlich der Suco Fatubolo. Im Süden und Westen befindet sich das Verwaltungsamt Hatulia mit den Sucos Manusae, Ailelo und Aculau. Die Südgrenze bildet der Fluss Eahora, den südlichen Teil der Westgrenze der Gamerama und die Nordwestspitze von Fatubessi wird eingerahmt von den Flüssen Guradi und Acolaco. Die Flüsse gehören alle zum System des Lóis.[4][5] Fatubessi hat eine Fläche von 34,95 km²[1] und teilt sich auf in die sechs Aldeias Assulau Hautete, Lebumeo, Matanoba (Matanova'), Peregrinação, Sabsoi und São Francisco.[4][6]

Zwischen Guradi und Acolaco liegt das Dorf Buburia (Bubria), im Norden die Dörfer Oeleo und Tredu (Matanoba), im Osten Railete und Betorema, im Süden Assulau (Asulau) und Boro (Bono) und im Westen Lebumeo und Sabsoi (Sapso). Im Zentrum liegt die große Siedlung Fatubessi, der Hauptort von Hatulia B. den östlichen Teil bildet die Siedlung Mauka. Westlich des Hauptplatzes liegt der Ortsteil Laclo. Etwas südlich davon befinden sich die Siedlungen Guiaves-Laran (Nacahun) und Hurtali (Urtali) und nördlich das Dorf Maukali.

Im Dorf Fatubessi befinden sich eine Vorschule, eine Grundschule, ein provisorischer Hubschrauberlandeplatz und eine medizinische Station.[7] Größere Straßen, die den Suco mit der Außenwelt verbinden fehlten noch Anfang des 21. Jahrhunderts, weswegen die Wahlurnen für die Parlamentswahlen in Osttimor 2007 mit Pferden und Trägern zum Wahllokal in der Grundschule gebracht und wieder abgeholt werden mussten.[8]

Einwohner

In Fatubessi leben 5.582 Einwohner (2022), davon sind 2.867 Männer und 2.715 Frauen. Im Suco gibt es 846 Haushalte.[2] Fast 99 % der Einwohner geben Tetum Prasa als ihre Muttersprache an. Kleine Minderheiten sprechen Habun oder Mambai.[9]

Geschichte

Einweihung der Bronzebüste in Fatubessi (1940)
Fatubessi (2021)

Unterhalb der auf einem Hügel stehenden Kapelle Santuário de Nossa Senhora Peregrina im Ort Fatubessi steht ein Denkmal für den portugiesischen Gouverneur José Celestino da Silva (1894–1908), der in Fatubessi die Kaffeeplantagen der Sociedade Agrícola Pátria e Trabalho (SAPT) gründete. Zur Fazenda gehörten auch die Kapelle und die anderen wichtigen Gebäude des Ortes.[10] Auch die Säule mit der Bronzebüste Silvas wurde im Januar 1940 von der Familie Silvas errichtet. Während der indonesischen Besatzung (1975–1999) wurde die Büste gestohlen und nach Westtimor verschleppt. Erst als die Bevölkerung sich beim indonesischen Gouverneur Mário Viegas Carrascalão beschwerte, wurde die Büste nach Fatubessi zurückgebracht.

1976 erreichten die indonesischen Invasoren auch die Region. In Fatubessi befand sich eine Widerstandsbasis (base de apoio ) gegen die Indonesier, die von 1976 bis 1978 bestand. Sie war das Hauptquartier für den Sector Fronteira Norte. Als der Angriff auf Fatubessi durch das indonesische Bataillon 611 begann, sollte die Bevölkerung in zwei Richtungen evakuiert werden. Einmal nach Südwesten zum Berg Taroman, zum anderen nach Südosten in Richtung Beco und dann weiter zum Berg Ucecai im gleichnamigen Suco (Verwaltungsamt Zumalai). Die erste Gruppe wurde vom indonesischen Militär im Verwaltungsamt Ermera aufgegriffen und in Fatubessi interniert. Die zweite Gruppe überquerte beim Ort Beco den Fluss Loumea und erreichte das Tiefland im Süden von Zumalai. Doch im Januar 1978 gerieten sie unter Beschuss der Indonesier am Fluss Mola. Wer in der Widerstandsbasis gefangen genommen wurde, kam in ein Transit Camp in Fatubessi, wo akuter Nahrungsmittelmangel herrschte. Der Hungertod war alltäglich.[11]

Während der Unruhen von 1999 operierten zwischen dem 27. Januar und September in der Region die pro-indonesischen Milizen Darah Merah, Aitarak und Pancasila zusammen mit dem indonesischen Militär gegen Befürworter der Unabhängigkeit Osttimors. Zwischen dem 10. und 14. Mai wurden Fatubessi und andere Sucos der Region überfallen.[11]

Politik

Chefe de Suco Armando de Carvalho (2020)

Bei den Wahlen von 2004/2005 wurde Olegario António da Silva zum Chefe de Suco gewählt[12] und 2009 bestätigt.[13] 2016 gewann Armando de Carvalho.[14]

Persönlichkeiten

  • Gilman Exposto dos Santos (1956–2019), Politiker

Weblinks

Commons: Fatubessi – Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien

Einzelnachweise

  1. a b c Direcção-Geral de Estatística: Ergebnisse der Volkszählung von 2015 (Memento desOriginals vom 23. September 2019 im Internet Archive)  Info: Der Archivlink wurde automatisch eingesetzt und noch nicht geprüft. Bitte prüfe Original- und Archivlink gemäß Anleitung und entferne dann diesen Hinweis.@1@2Vorlage:Webachiv/IABot/www.statistics.gov.tl, abgerufen am 23. November 2016.
  2. a b Institutu Nasionál Estatístika Timor-Leste: Final Main Report Census 2022, abgerufen am 18. Mai 2022.
  3. Atlanten der zwölf Gemeinden und der Sonderverwaltungsregion Osttimors, Stand 2019 (Direcção-Geral de Estatística DGE).
  4. a b Direcção-Geral de Estatística: Atlas der Gemeinde Ermera.
  5. Timor-Leste GIS-Portal (Memento vom 30. Juni 2007 im Internet Archive)
  6. Jornal da República: Diploma Ministerial n.° 16/2017, mit Korrekturen vom 9. Mai 2017, abgerufen am 12. März 2019.
  7. UNMIT: Timor-Leste District Atlas version02, August 2008 (Memento vom 3. Dezember 2011 im Internet Archive) (PDF; 584 kB)
  8. Liste der Wahllokale zu den Parlamentswahlen in Osttimor 2007 (PDF-Datei; 118 kB)
  9. Ergebnisse des Zensus 2010 für den Suco Fatubessi (tetum; PDF; 8,5 MB)
  10. Boletim Eclesiástico da Diocese de Macau, Nr. 430, Januar 1940, S. 418.
  11. a b „Chapter 7.3 Forced Displacement and Famine“ (PDF; 1,3 MB) aus dem „Chega!“-Report der CAVR (englisch)
  12. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2004/2005 - Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  13. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2009 - Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  14. Jornal da República: Lista Naran Xefe Suku Eleito 2016, 2. Dezember 2016, abgerufen am 17. Juni 2020.

f1 Karte mit allen Koordinaten: OSM | WikiMap

Auf dieser Seite verwendete Medien

Cerimónia em Fatubessi SAPT.jpg
Cerimónia em Fatubessi SAPT.
2017-10-25 Fatubessi.jpg
Eng. Estanislau Lansa Festival Café Iha Fatubessi

Sabadu, 21 Outubru 2017, Ministru Estadu no Ministru Agrikultura no Peska, Eng. Estanislau Aleixo da Silva halo lansamentu ba eventu Festival Café Timor Leste iha Fatubessi, Munisipiu Ermera. Eventu espesial ida bee hodi komemora no deskobre Hibrido Úniku varidade Timor, iha Fatubessi, iha tinan 1927.

Iha oportunidade ba abertura festival café Timor Leste iha Fatubessi, Eng. Estanislau Aleixo da Silva hatete katak governu ida nee sei kuntinua fo atensaun ba Agrikultura liliu iha area café nian, ne’eduni governu presiza atu halo investimentu ida bo’ot ba iha café hodi bele atrai investimentu husi rai liur atu investe iha Timor Leste.
2021-06-05 Fatubessi 5.jpg
MOP HALO INSPESAUN NO HUSU KOMUNIDADE KOPERA NO FASILITA KONSTRUSAUN ESTRADA ERMERA-FATUBESSI, ATINJI ONA PURSENTU 61,16

FATUBESSI, 04 JUNNU 2021: S. Exa, Ministru Obras Públikas (MOP), Arq. Salvador Eugénio Soares dos Reis Pires, iha Sesta-feira loraik ne’e hala’o inspesaun hodi haree direita progressu servisu ba rehabilitasaun estrada munisipál husi Ermera to’o Fatubessi munisípiu Ermera nian ne’ebé daudauk ne’e atinji ona pursentu 61,16 (61,16%). Iha inspesaun ne’e, konsultór no kontratór informa problema no preokupasaun liga ho komunidade iha área afeitadu ne’ebé ladún koopera hodi fasilita konstrusaun estrada ne’e ho di’ak, nune’e Sr. Ministru husu ba komunidade afeitadu diresaun estrada Ermera ba Letefoho atu koopera nune’e estrada ne’e bele remata ho kualidade ne’ebé di’ak. “Ha’u atu enkamina hela PMU, konsultan ho kontraktór sira-nia preokupasaun, sira iha suporta husi ita-boot sira autoridade lokál maibé dala-barak ne’e komunidade ladún suporta intermus hanesan rai no hada hela fatuk ohin, aban mai fali fatuk sira ne’e ema foti hotu tiha, problema ho resentelmentu, la fó dalan, la fó bee, bee mós dehan tenke selu hotu buat sira ne’e, Sr. Liurai sira ko’alia ho ita-boot sira-nia xefe aldeia, komunidade dalaruma halo enkontru komunitáriu ruma, ajuda hela sira, estrada ida-ne’e halo ba ita-boot sira, projetu ne’e projetu grant, see amu sira, ita-nia komunidade halo hanesan ne’e oinsá mak halo projetu ne’e ho kualidade ba ita-nia moris di’ak, agora ita ejiji Governu, ita ejiji ita-nia estradu no parseiru atu mai halo dezenvolvimentu, agora halo tiha depois ita mak impata fali tan, ne’ebé husu ba Liurai sira-nia lideransa, lidera komunidade ko’alia ho sira, koordena ho sira atu bele koopera ho ita-nia kontratór sira, PMU, ho enjinéiru sira para bele lori projetu ne’e hotu lalais ho kualidade,”Sr. Ministru Obras Públikas hato’o ba autoridade lokál iha Fatubessi. Konstrusaun projetu ne’e presiza apoiu no kooperasaun husi komunidade atu nune’e kontratór no konsultór sira bele finaliza projetu ne’e ho kualidade, dura kleur ne’ebé la’os servé de’it jerasaun ida agora maibé serve mós ba oan no beioan sira iha futuru ba moris di’ak, selae projetu laiha kualidade komunidade mak sofre nafatin. Sr. Ministru mós husu ba kompañia kontratór no konsultór sira atu servisu ho kualidade, bainhira konstrusaun ne’e remata bele iha kualidade ne’ebé di’ak, fahe mós esperiénsia ba enjinéiru no traballadór timoroan ne’ebé daudauk ne’e servisu ho kompañia konsultór no kontratór, nune’e bainhira konstrusaun ne’e remata timoroan mós iha esperiénsia ne’ebé di’ak iha área konstrusaun. “Ita-boot sira enjinéiru (enjinéiru husi rai-liur) iha esperiénsia barak iha área konstrusaun, tanba ne’e husu ba ita-boot sira fahe ita-boot sira-nia esperiénsia ba enjiéiru timoroan tanba sira hanesan jerasaun foun presiza iha esperiénsia barak liután ba dezenvolvimentu Timor-Leste nian iha futuru,”Sr. Ministru hatete. Sr. Ministru mós husu ba enjinéiru timoroan atu pasiénsia no aprende ho enjinéiru sira husi rai-liur, atu nune’e bele sai hanesan bukae iha futuru. Tuir kontratu projetu ne’e hahú iha loron 10 fulan-novembru tinan 2019 no remata iha loron 7 fulan-Jullu tinan 2020, maibé to’o agora seidauk finaliza tanba kestaun polítika, pandémia COVID-19 inklui indiminizasaun ba komunidade afeitadu, maibé kompañia kontratór no konsultór daudauk ne’e sei halo servisu no esforsu hodi finaliza tiha projetu refere. Rehabilitasaun estrada Ermera-Fatubessi ho distánsia 11,81KM, ho orsamentu doasaun husi Uniaun Europeia no implementa ka jere husi Banku Dezenvolvimentu Aziátiku (ADB) montante millaun $ 4.294.258.10. Projetu ne’e konstrui husi kontraktór Shanghai Construction Group CO.LTD (SCG) no konsultór maka kompañia Konsultan International Co. LTD husi Korea, Korea Engineering Cunsultant Corp.LTD no Lea Associates Solth Asia PVT.LTD.

Vizita traballu ne’e, Sr. Ministru akompaña husi Diretór Jerál Administrasaun no Finansas (DJAF), Sr. Januário Barbosa, Prezidente Institutu Jestaun Ekipamentu (IJE), Sra. Hermengilda D. C. Laurentina ho vogál sira, Jestór Unidade Manajementu Projetu (PMU). Sr. Sidónio Freitas Amarál, inklui tékniku sira hala’o mós vizita ba Igreja Fatubessi.
2021-06-05 Fatubessi 1.jpg
MOP HALO INSPESAUN NO HUSU KOMUNIDADE KOPERA NO FASILITA KONSTRUSAUN ESTRADA ERMERA-FATUBESSI, ATINJI ONA PURSENTU 61,16

FATUBESSI, 04 JUNNU 2021: S. Exa, Ministru Obras Públikas (MOP), Arq. Salvador Eugénio Soares dos Reis Pires, iha Sesta-feira loraik ne’e hala’o inspesaun hodi haree direita progressu servisu ba rehabilitasaun estrada munisipál husi Ermera to’o Fatubessi munisípiu Ermera nian ne’ebé daudauk ne’e atinji ona pursentu 61,16 (61,16%). Iha inspesaun ne’e, konsultór no kontratór informa problema no preokupasaun liga ho komunidade iha área afeitadu ne’ebé ladún koopera hodi fasilita konstrusaun estrada ne’e ho di’ak, nune’e Sr. Ministru husu ba komunidade afeitadu diresaun estrada Ermera ba Letefoho atu koopera nune’e estrada ne’e bele remata ho kualidade ne’ebé di’ak. “Ha’u atu enkamina hela PMU, konsultan ho kontraktór sira-nia preokupasaun, sira iha suporta husi ita-boot sira autoridade lokál maibé dala-barak ne’e komunidade ladún suporta intermus hanesan rai no hada hela fatuk ohin, aban mai fali fatuk sira ne’e ema foti hotu tiha, problema ho resentelmentu, la fó dalan, la fó bee, bee mós dehan tenke selu hotu buat sira ne’e, Sr. Liurai sira ko’alia ho ita-boot sira-nia xefe aldeia, komunidade dalaruma halo enkontru komunitáriu ruma, ajuda hela sira, estrada ida-ne’e halo ba ita-boot sira, projetu ne’e projetu grant, see amu sira, ita-nia komunidade halo hanesan ne’e oinsá mak halo projetu ne’e ho kualidade ba ita-nia moris di’ak, agora ita ejiji Governu, ita ejiji ita-nia estradu no parseiru atu mai halo dezenvolvimentu, agora halo tiha depois ita mak impata fali tan, ne’ebé husu ba Liurai sira-nia lideransa, lidera komunidade ko’alia ho sira, koordena ho sira atu bele koopera ho ita-nia kontratór sira, PMU, ho enjinéiru sira para bele lori projetu ne’e hotu lalais ho kualidade,”Sr. Ministru Obras Públikas hato’o ba autoridade lokál iha Fatubessi. Konstrusaun projetu ne’e presiza apoiu no kooperasaun husi komunidade atu nune’e kontratór no konsultór sira bele finaliza projetu ne’e ho kualidade, dura kleur ne’ebé la’os servé de’it jerasaun ida agora maibé serve mós ba oan no beioan sira iha futuru ba moris di’ak, selae projetu laiha kualidade komunidade mak sofre nafatin. Sr. Ministru mós husu ba kompañia kontratór no konsultór sira atu servisu ho kualidade, bainhira konstrusaun ne’e remata bele iha kualidade ne’ebé di’ak, fahe mós esperiénsia ba enjinéiru no traballadór timoroan ne’ebé daudauk ne’e servisu ho kompañia konsultór no kontratór, nune’e bainhira konstrusaun ne’e remata timoroan mós iha esperiénsia ne’ebé di’ak iha área konstrusaun. “Ita-boot sira enjinéiru (enjinéiru husi rai-liur) iha esperiénsia barak iha área konstrusaun, tanba ne’e husu ba ita-boot sira fahe ita-boot sira-nia esperiénsia ba enjiéiru timoroan tanba sira hanesan jerasaun foun presiza iha esperiénsia barak liután ba dezenvolvimentu Timor-Leste nian iha futuru,”Sr. Ministru hatete. Sr. Ministru mós husu ba enjinéiru timoroan atu pasiénsia no aprende ho enjinéiru sira husi rai-liur, atu nune’e bele sai hanesan bukae iha futuru. Tuir kontratu projetu ne’e hahú iha loron 10 fulan-novembru tinan 2019 no remata iha loron 7 fulan-Jullu tinan 2020, maibé to’o agora seidauk finaliza tanba kestaun polítika, pandémia COVID-19 inklui indiminizasaun ba komunidade afeitadu, maibé kompañia kontratór no konsultór daudauk ne’e sei halo servisu no esforsu hodi finaliza tiha projetu refere. Rehabilitasaun estrada Ermera-Fatubessi ho distánsia 11,81KM, ho orsamentu doasaun husi Uniaun Europeia no implementa ka jere husi Banku Dezenvolvimentu Aziátiku (ADB) montante millaun $ 4.294.258.10. Projetu ne’e konstrui husi kontraktór Shanghai Construction Group CO.LTD (SCG) no konsultór maka kompañia Konsultan International Co. LTD husi Korea, Korea Engineering Cunsultant Corp.LTD no Lea Associates Solth Asia PVT.LTD.

Vizita traballu ne’e, Sr. Ministru akompaña husi Diretór Jerál Administrasaun no Finansas (DJAF), Sr. Januário Barbosa, Prezidente Institutu Jestaun Ekipamentu (IJE), Sra. Hermengilda D. C. Laurentina ho vogál sira, Jestór Unidade Manajementu Projetu (PMU). Sr. Sidónio Freitas Amarál, inklui tékniku sira hala’o mós vizita ba Igreja Fatubessi.
Fatubessi (Hatulia) suco.png
Landkarte des Sucos Fatubessi (Hatulia)
2020-11-19 Armando de Carvalho, Chefe de Suco Fatubessi (Hatulia B).jpg
Armando de Carvalho, Chefe de Suco Fatubessi (Hatulia), bei einer Fragestunde von Präsident Francisco Guterres in Gleno.
2021-06-05 Fatubessi 3.jpg
MOP HALO INSPESAUN NO HUSU KOMUNIDADE KOPERA NO FASILITA KONSTRUSAUN ESTRADA ERMERA-FATUBESSI, ATINJI ONA PURSENTU 61,16

FATUBESSI, 04 JUNNU 2021: S. Exa, Ministru Obras Públikas (MOP), Arq. Salvador Eugénio Soares dos Reis Pires, iha Sesta-feira loraik ne’e hala’o inspesaun hodi haree direita progressu servisu ba rehabilitasaun estrada munisipál husi Ermera to’o Fatubessi munisípiu Ermera nian ne’ebé daudauk ne’e atinji ona pursentu 61,16 (61,16%). Iha inspesaun ne’e, konsultór no kontratór informa problema no preokupasaun liga ho komunidade iha área afeitadu ne’ebé ladún koopera hodi fasilita konstrusaun estrada ne’e ho di’ak, nune’e Sr. Ministru husu ba komunidade afeitadu diresaun estrada Ermera ba Letefoho atu koopera nune’e estrada ne’e bele remata ho kualidade ne’ebé di’ak. “Ha’u atu enkamina hela PMU, konsultan ho kontraktór sira-nia preokupasaun, sira iha suporta husi ita-boot sira autoridade lokál maibé dala-barak ne’e komunidade ladún suporta intermus hanesan rai no hada hela fatuk ohin, aban mai fali fatuk sira ne’e ema foti hotu tiha, problema ho resentelmentu, la fó dalan, la fó bee, bee mós dehan tenke selu hotu buat sira ne’e, Sr. Liurai sira ko’alia ho ita-boot sira-nia xefe aldeia, komunidade dalaruma halo enkontru komunitáriu ruma, ajuda hela sira, estrada ida-ne’e halo ba ita-boot sira, projetu ne’e projetu grant, see amu sira, ita-nia komunidade halo hanesan ne’e oinsá mak halo projetu ne’e ho kualidade ba ita-nia moris di’ak, agora ita ejiji Governu, ita ejiji ita-nia estradu no parseiru atu mai halo dezenvolvimentu, agora halo tiha depois ita mak impata fali tan, ne’ebé husu ba Liurai sira-nia lideransa, lidera komunidade ko’alia ho sira, koordena ho sira atu bele koopera ho ita-nia kontratór sira, PMU, ho enjinéiru sira para bele lori projetu ne’e hotu lalais ho kualidade,”Sr. Ministru Obras Públikas hato’o ba autoridade lokál iha Fatubessi. Konstrusaun projetu ne’e presiza apoiu no kooperasaun husi komunidade atu nune’e kontratór no konsultór sira bele finaliza projetu ne’e ho kualidade, dura kleur ne’ebé la’os servé de’it jerasaun ida agora maibé serve mós ba oan no beioan sira iha futuru ba moris di’ak, selae projetu laiha kualidade komunidade mak sofre nafatin. Sr. Ministru mós husu ba kompañia kontratór no konsultór sira atu servisu ho kualidade, bainhira konstrusaun ne’e remata bele iha kualidade ne’ebé di’ak, fahe mós esperiénsia ba enjinéiru no traballadór timoroan ne’ebé daudauk ne’e servisu ho kompañia konsultór no kontratór, nune’e bainhira konstrusaun ne’e remata timoroan mós iha esperiénsia ne’ebé di’ak iha área konstrusaun. “Ita-boot sira enjinéiru (enjinéiru husi rai-liur) iha esperiénsia barak iha área konstrusaun, tanba ne’e husu ba ita-boot sira fahe ita-boot sira-nia esperiénsia ba enjiéiru timoroan tanba sira hanesan jerasaun foun presiza iha esperiénsia barak liután ba dezenvolvimentu Timor-Leste nian iha futuru,”Sr. Ministru hatete. Sr. Ministru mós husu ba enjinéiru timoroan atu pasiénsia no aprende ho enjinéiru sira husi rai-liur, atu nune’e bele sai hanesan bukae iha futuru. Tuir kontratu projetu ne’e hahú iha loron 10 fulan-novembru tinan 2019 no remata iha loron 7 fulan-Jullu tinan 2020, maibé to’o agora seidauk finaliza tanba kestaun polítika, pandémia COVID-19 inklui indiminizasaun ba komunidade afeitadu, maibé kompañia kontratór no konsultór daudauk ne’e sei halo servisu no esforsu hodi finaliza tiha projetu refere. Rehabilitasaun estrada Ermera-Fatubessi ho distánsia 11,81KM, ho orsamentu doasaun husi Uniaun Europeia no implementa ka jere husi Banku Dezenvolvimentu Aziátiku (ADB) montante millaun $ 4.294.258.10. Projetu ne’e konstrui husi kontraktór Shanghai Construction Group CO.LTD (SCG) no konsultór maka kompañia Konsultan International Co. LTD husi Korea, Korea Engineering Cunsultant Corp.LTD no Lea Associates Solth Asia PVT.LTD.

Vizita traballu ne’e, Sr. Ministru akompaña husi Diretór Jerál Administrasaun no Finansas (DJAF), Sr. Januário Barbosa, Prezidente Institutu Jestaun Ekipamentu (IJE), Sra. Hermengilda D. C. Laurentina ho vogál sira, Jestór Unidade Manajementu Projetu (PMU). Sr. Sidónio Freitas Amarál, inklui tékniku sira hala’o mós vizita ba Igreja Fatubessi.