Falur Rate Laek

Generalleutnant Falur Rate Laek

Falur Rate Laek (tetum „die Taube ohne Grab“), auch Lali Asan,[1] eigentlicher Name: Domingos Raul (* 9. Juli 1955[2] in Samaliu, Loi-Huno,[3] Portugiesisch-Timor) ist ein osttimoresischer Offizier der Verteidigungskräfte Osttimors (F-FDTL).

Werdegang

Oberst Falur Rate Laek (2018)

Falur Rate Laek wurde als viertes von zwölf Kindern geboren. In Loi-Huno besuchte er von 1964 bis 1968 die Grundschule. 1973 begann er einen schulischen Intensivkurs.[3]

Falur Rate Laek war Mitglied der Forças Armadas de Libertação Nacional de Timor-Leste (FALINTIL), die ab 1975 gegen die indonesische Besatzung kämpfte. Zunächst half er bei der Logistik und der Mobilisierung der Bevölkerung in Ossu zum Widerstand. Von Januar 1976 bis September 1977 hatte er eine Position im Ostsektor, bevor er von September 1977 bis 1978 wieder im Sektor Zentral-Ost als Kompaniechef eingesetzt wurde.[3] Mitte 1978 wurde er hier Zugführer (Komandante Pelutaun).[3][2] Am 4. April 1979 ergab Falur Rate Laek sich in Viqueque, nachdem er drei Jahre in der Wildnis verbracht hatte.[3][4] Später wurde er Mitglied der Rayat Terlatih, einer Hilfseinheit der Streitkräfte Indonesiens, arbeitete aber verdeckt gleichzeitig seit 1980 für die Milícia Popular de Libertação Nacional (MIPLIN) als zweiter Kommandant. Nach dem Kraras-Massaker 1983 desertierte er mit seiner Waffe von den Indonesiern, wie auch andere Soldaten osttimoresischer Abstammung, und schloss sich wieder der FALINTIL an.[3][5] Von August 1983 bis 1. April 1984 war Falur Rate Laek zweiter Kommandant der dritten Kompanie im Sektor Centro-Leste, das Jahr darauf ab Mai erster Kommandant der Kompanie A der vierten Einheit im selben Sektor. Von April 1985 bis 1989 übernahm Falur Rate Laek die Funktion des politischen Kommissars für die Region von Viqueque bis Same und als Sekretär der Region 2 (Baucau und Viqueque).[3] 1997 wurde Falur Rate Laek FALINTIL-Kommandant und Sekretär der Region 3 (Viqueque, Manatuto, Aileu, Same).[3][2][6] 1999 versammelten sich die FALINTIL-Kämpfer in Vorbereitung auf den Friedensschluss in vier Lagern. Falur Rate Laek begab sich im Juli in das Camp in Uai-Mori.[3]

Brigadegeneral Falur Rate Laek (2020)

Während der Übergangsverwaltung der Vereinten Nationen für Osttimor (1999–2002) war Falur Rate Laek zunächst Koordinator der Zusammenarbeit der FALINTIL mit der Übergangsverwaltung der Vereinten Nationen und INTERFET in der nördlichen Grenzregion, dann der offizielle Verbindungsoffizier zwischen FALINTIL und INTERFET, beziehungsweise der UN-Friedenstruppe. 2001 absolvierte er den ersten Kurs für Offiziere und Unteroffiziere in Aileu. Mit Schaffung der F-FDTL im selben Jahr wurde Falur Rate Laek zum Oberstleutnant ernannt. 2003 berief Präsident Xanana Gusmão ihn in die Kommission zur Datenerfassung der Veteranen des Befreiungskampfes. 2007 wurde Falur Rate Laek Kommandant des 1. Bataillons und 2008 Kommandant des F-FDTL-Trainingszentrums Nicolau Lobato in Metinaro.[3][2] Am 14. Januar 2009 wurde Falur Rate Laek für seine Verdienste bei der „Operation Halibur“ zum Oberst (Coronel) befördert.[3][2] Am 6. Oktober 2011 folgte die Ernennung zum Stabschef (Chefe do Estado-maior das Forças Armadas CEMFA),[7] nachdem er das Amt bereits seit August 2010 interim geführt hatte.[2]

Im Streit zwischen Staatspräsident Taur Matan Ruak und der Regierung Osttimors über eine Verjüngung der Führungsebene der Armee wurde über eine Verabschiedung von Falur Rate Laek in die Reserve als Brigadegeneral spekuliert. Der Plan wurde dann aber nicht umgesetzt.[7][8] Im August 2016 wurde Falur Rate Laek für eine weitere Amtszeit bis 2017 als Stabschef von der Regierung bestätigt.[9] Nach Antritt der VII.Regierung folgte Präsident Francisco Guterres dem Vorschlag von Premierminister Alkatiri und verlängerte am 5. Oktober 2017 die Amtszeit Falur Rate Laeks und der bestehenden FDTL-Führung für ein weiteres Jahr, was eine erneute Änderung des Militärgesetzes bedeutete.[10][11]

Am 8. Juni 2018 erfolgte die Beförderung zum Brigadegeneral[3][12] und am 1. Oktober die Ernennung zum stellvertretenden Oberbefehlshaber der F-FDTL, als Nachfolger von Filomeno Paixão.[13] Am 21. Januar 2022 wurde Falur Rate Laek vom Ministerrat in Nachfolge von Lere Anan Timur zum neuen Oberbefehlshaber der Streitkräfte nominiert[14] und am 28. Januar durch Präsident Guterres offiziell ernannt. Mit einher ging die Beförderung zum Generalleutnant.[15]

Sonstiges

Beförderung von Falur Rate Laek zum Generalleutnant (2022)

Falur Rate Laek wurde am 7. Dezember 2006 von Staatspräsident José Ramos-Horta mit dem Ordem da Guerrilha ausgezeichnet.[3][2] Im Mai 2017 erhielt Falur Rate Laek zudem den Ordem de Timor-Leste (Insígnia).[16] Außerdem ist er Träger der Medalha de Mérito (Osttimor), der Medalha Halibur und der portugiesischen Medalha de D. Afonso Henriques (1. Klasse).[3][12]

Falur Rate Laek ist Präsident des FC Lica-Lica Lemorai aus Viqueque[17] und seit dem 24. Februar 2018 erster Vizepräsident der Federação Futebol Timor-Leste (FFTL).[18]

Sein Kampfname bezieht sich auf seine Fahnenflucht von den Indonesiern. Er ist die Taube, Symbol der Zukunft Osttimors, die dem Grab entkam, der indonesischen Hilfstruppe. „Falur“ (deutsch Taube) steht mit seinen Buchstaben zudem für „FALINITL“, „Armadas“ (deutsch bewaffnet), Libertasaun (deutsch Befreiung), „Unidus“ (deutsch vereinigt) und „Rezistensia“ (deutsch Widerstand).[4]

Falur Rate Laek spricht Tetum, Makasae, Portugiesisch und Bahasa Indonesia. Er ist seit 1982 mit Rosa Maria Quintão verheiratet. Zusammen haben sie drei Töchter und einen Sohn.[3]

Weblinks

Commons: Falur Rate Laek – Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien

Einzelnachweise

  1. Casa Comum: DOCUMENTOS DA RESISTÊNCIA TIMORENSE – Nomes e Pseudónimos, abgerufen am 21. Juli 2017.
  2. a b c d e f g Jornal da República: Decreto Presidente 66/2011, abgerufen am 21. Juli 2017.
  3. a b c d e f g h i j k l m n o Verteidigungsministerium Osttimors: Biografia Brigadeiru Jenerál Falur Rate Laek, abgerufen am 29. März 2019.
  4. a b Jornal Nacional: Masakre Kraras Planeadu, 27. November 2013, abgerufen am 21. Juli 2017.
  5. Irena Cristalis: East Timor: A Nation's Bitter Dawn, 2013, ISBN 9781848136533.
  6. James J. Fox, Dionisio Babo Soares: Out of the Ashes: Destruction and Reconstruction of East Timor, 2000, ISBN 9781850655541.
  7. a b SAPO: Pedro Klamar Fuik será novo comandante das forças de Defesa timorenses, 15. April 2016, abgerufen am 17. April 2016.
  8. Timor Hau Nian Doben: LERE LA KONKORDA PR TAUR NIA DESIZAUN , 19. April 2016, abgerufen am 19. April 2016.
  9. Timor Agora: Governu Propoin Falur Rate Laek Kontinua Ba Xefe Estadu-Maior F-FDTL, 2. August 2016, abgerufen am 21. Juli 2017.
  10. SAPO: 26. September 2017, 26. September 2017, abgerufen am 26. September 2017.
  11. Diário de Notícias: PR timorense renova mandato de chefia das forças de defesa de Timor-Leste (F-FDTL), 5. Oktober 2017, abgerufen am 5. Oktober 2017.
  12. a b Präsidentendekret 14/2018 vom 30. Mai 2018.
  13. Facebook-Auftritt des Staatspräsidenten: Brigadeiru-Jenerál Falur Rate Laek, 1. Oktober 2018, abgerufen am 1. Oktober 2018.
  14. STL: Ezonera Tenente Jeneral Lere, Governu Nomeia Falur Ba XEMFA, 21. Januar 2022, abgerufen am 21. Januar 2022.
  15. Präsident Osttimors: PRESIDENTE DA REPÚBLICA EXONERA E NOMEIA CHEFE DO ESTADO-MAIOR GENERAL DAS FORÇAS ARMADAS, 29. Januar 2022, abgerufen am 29. Januar 2022.
  16. Diário Nacional: PR timorense condecora principais figuras do Estado na reta final de mandato, 3. Mai 2017, abgerufen am 21. Juni 2017.
  17. Facebook-Auftritt des Vereins
  18. The Timor News: Francisco Jeronimo eleitu ba prezidente FFTL, 24. Februar 2018, abgerufen am 24. Februar 2018.

Auf dieser Seite verwendete Medien

2022-02-02 Beförderung von Falur Rate Laek zum Generalleutnant.jpg
Diskursu hosi Sua Exelénsia

Prezidente Repúblika no Komandante Supremu Forsas Armadas nian, Dr. Francisco Guterres Lú Olo Iha Komemorasaun Aniversáriu FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste ba dala 21 Kuartél-Jenerál, iha Fatuhada, 2 Fevereiru, 2022 Ilustre konvidadu sira, Señoras no Señores, Ohin, 2 Fevereiru, ita selebra aniversáriu FALINTIL-Forsas Defeza Timor-Leste ba dala 21. Iha loron ida-ne’e, ita hanoin hikas momentu istóriku hosi ninia estabelesimentu iha Aileu nu’udar susesór lejítimu ba gloriozas FALINTIL – katak Frente Armada, ne’ebé tuba rai metin ho espíritu asua’in hodi luta ho nia kbiit rasik hasoru okupasaun militár iha ita-nia rain durante tinan 24 nia laran. Buat ne’ebé FALINTIL, hanesan servidór Estadu, husik hela nu’udar legadu di’ak ida ba ita, mak ita-nia Pátria nia independénsia, hamutuk ho prinsípius no valores ne’ebé kesi ita hamutuk no sai nu’udar aliserse loloos ba ita-nia Estadu Direitu Demokrátiku. Ha'u hakarak hato'o saudasaun ba militár no sivíl sira-ne'ebé loroloron serbisu ho dedikasaun no empeñu tomak no kumpre misaun sira-ne’ebé mak fó ba sira atu hala’o, ho neon no laran tomak, hodi defende Timor-Leste. Ha'u agradese mós imi ida-idak ne’ebé hola parte iha serimónia ida-ne'e, liuliu ita-nia militár no eis-kombatente sira. Nasaun deve barak tebes ba sira. Militár sira, Señoras no señores, Nu’udar Prezidente Repúblika no Komandante Supremu Forsas Armadas, ho onra no orgullu boot mak ha'u prezide serimónia komemorasaun loron FALINTIL-FDTL, ne’ebé sei inklui mós serimónia tomada pose ba knaar aas liu iha ierarkia militár. Dezde kedas ha’u simu knaar nu’udar Komandante Supremu Forsas Armadas ne’ebé Konstituisaun fó ba Prezidente Repúblika, ha’u sempre buka haka’as an atu hametin koezaun no valorizasaun Forsas Armadas, tanba konsidera nu’udar importante tebes hodi hametin koezaun no unidade Estadu nian no haforsa identidade timoroan. Ne'e hanesan objetivu ida ne'ebé tenke hetan konsiderasaun prioritáriu hosi ajente no responsavel polítiku tomak. Transformasaun no mudansa hala’o ho ritmu ne’ebé aas tebes no prosesu renovasaun ba kargu akontese tanba Forsas Armadas liu hela prosesu dezenvolvimentu no modernizasaun. Tanba ne’e mak ita tenke haree mudansa ba Komandante Militár ho pozitivu no fiar metin, nu’udar situasaun baibain ida. Mudansa hirak-ne'e hanesan prosesu naturál ida, ne’ebé akontese beibeik ona ba ita-nia lideransa militár dezde kedas restaurasaun independénsia. Ita tenke haree mós ba mudansa ida-ne’e hanesan sinál konfiansa hosi podér polítiku ba iha instituisaun militár no mós ba iha kapasidade lideransa xefia sira-nian no, iha tempu hanesan, sai hanesan insentivu ida ba ita-nia militár sira atu dezenvolve espetativa ba progresaun iha karreira militár. Mudansa hirak-ne’e hatudu momoos no loloos Komandante Supremu Forsas Armadas nia konfiansa ba iha instituisaun FALINTIL-FDTL no mós ninia kbiit ne'ebé Konstituisaun fó nu’udar Xefe Estadu. Hodi hakat liu dezafius hosi transformasaun institusionál ne’ebé buka valoriza di'ak liután FALINTIL-FDTL, ita presiza haburas kompeténsia lideransa no prepara komandante sira aban-bainrua nian atu nune’e bele prontu atu hakat liu obstákulu sira-ne’ebé karik sei mosu iha tempu oinmai no hamorin Instituisaun Militár nia naran babeibeik. Ida-ne’e sai ona hanesan imperativu no marku importante tebes ida iha prosesu gerrilla nakfila ba Forsas Defeza Timor-Leste FALINTIL- FDTL. Iha prosesu transformasaun hirak-ne’e, buat barak mai hosi vizaun no lideransa hosi Forsas nia Komandante sira, Majór-Jenerál Taur Matan Ruak no Tenente-Jenerál Lere Anan Timur, ne’ebé sai ona nu’udar inspirasaun no ezemplu di’ak ba jerasaun foun sira. Ba sira ha’u hato’o obrigadu wain! Militár sira, Señoras no señores, Oras despedida ba Komandante Militár ida sempre iha signifikadu aas tebes. Ohin, iha forsa militár sira-nia oin, ha’u hakarak hato'o ho laran tomak ha'u-nia omenajen ba Timor-Leste nia Soldadu ida ne’ebé foin remata karreira militár ida ne’ebé naruk no furak tebes nu’udar Xefe Estadu-Maiór Jenerál FALINTIL-FDTL. Soldadu ne’e mak Tenente-Jenerál Lere Anan Timur.

Tanba remata ona knaar tuir nia pedidu rasik, ha’u hakarak aproveita biban ida-ne’e hodi hato’o rekoñesimentu ba servisu sira-ne’ebé mak nia presta ba Pátria no FALINTIL-FDTL durante ne’e, hodi sai ezemplu di’ak ida atu banati tuir no fó prestíjiu boot ba Timor-Leste.

Señór Tenente-Jenerál Falur Rate Laek, Iha momentu ne’ebé Señór Jenerál simu pose nu’udar Xefe Estadu-Maiór Jenerál FALINTIL-FDTL, Ita-Boot foti knaar aas liu iha ierarkia militár, hodi kaer responsabilidade aas liu iha nivel komandu militár Forsas Armadas sira-nian no akonsellamentu militár ba órgaun soberania sira ho kompeténsia iha área Defeza no Seguransa Nasionál. Knaar XEMJFA nian hanesan dezafiu di’ak ida ba ofisiál ne’ebé de’it iha FALINTIL-FDTL, maibé mós dezafiu boot liu ida. Hosi dezafiu boot hirak ne’ebé Señór Jenerál sei hasoru durante ninia mandatu, ha’u hakarak temi liuliu dezafiu atu haburas no hametin estrutura superiór komandu no kontrolu nian, formasaun, aprontamentu no sustentasaun ba forsas hodi halo sira sai fleksivel liután no prontu atu hatán ba dezafiu ne’ebé de’it. Ha’u fiar katak Señór Jenerál sei hatutan asaun komandu hosi instituisaun militár ida-ne’ebé nia haknaar an nu’udar Xefe Estadu-Maiór Jenerál. Maibé, atu halo nune'e, nia sei presiza ema hotu nia apoiu no kolaborasaun, liuliu hosi sira-ne’ebé serbisu besik liu ho Xefe Estadu-Maiór Jenerál iha FALINTIL-FDTL no la kleur tan sei nomeia hosi Prezidente Repúblika. Kolaboradór sira-ne’e mak Vise-Xefe Estadu-Maiór Jenerál, Xefe Estadu-Maiór FALINTIL-FDTL no Komandante sira Komponente nian. Militár sira, Señoras no señores, Instituisaun Militár hanesan riin importante tebes ida atu ita bele hamriik nu’udar Pátria. Se Forsas Armadas la iha uniaun, la iha kbiit no la iha prestíjiu, mak Timor-Leste sei la iha uniaun, la iha kbiit no la iha prestíjiu. FALINTIL-Forsas Defeza Timor-Leste hanesan instituisaun ida ne'ebé iha hela evolusaun nia laran no la’o tuir nia dalan tuir limitasaun sira-ne’ebé mosu hosi kontestu nasionál. Dezafiu ne'ebé iha nia oin hanesan ezersísiu kompleksu ida ba jestaun nesesidades, intereses no ojetivus, ne’ebé bele rezolve de’it liuhosi prosesu planeamentu ida ne’ebé rigorozu no ezijente kona-ba defeza nasionál no forsas. Prosesu hirak-ne’e estabelese ona iha lei, liuliu iha estratéjia militár nia dokumentu estruturante sira, ne’ebé mak foin lailais aprova. Loos duni katak ita presiza hadi’a nafatin kuadru legál no regulamentár ba dezenvolvimentu no reforsu hosi instituisaun militár, hodi halo nia sai presizu no efetivu liután, atu nune’e bele hetan konsensu ida ne’ebé luan hosi ajente polítiku no órgaun soberania tomak. Klaru ke ita presiza harii Sistema Forsas nia kapasidade sira. Tanba ne'e mak ita luta naba-naba atu halo ita-nia forsa sira sai ekipadu di'ak liután. Maibé ema sira-ne'ebé hatene ita-nia istória hatene mós katak ema rasik no sira-nia vontade atu luta mak halo diferensa. No ita sei kontinua nafatin hanesan ne'e. Instituisaun Militár ne'e ba futuru tenke kompostu hosi ema militár ke iha kompeténsia no motivasaun, ne'ebé tuir padraun aas liu ba formasaun, kualifikasaun no treinu. Señór Xefe Estadu-Maiór Jenerál FALINTIL-FDTL, Ba Señór Tenente-Jenerál ne'ebé ohin simu knaar nu’udar Xefe Estadu-Maiór Jenerál Forsas Armadas iha forsas iha parada no dirijente polítiku no Estadu Timor-Leste sira-nia oin, ha’u hato’o ha’u-nia konviksaun katak Señór Tenente-Jenerál sei kumpre misaun ne’ebé ema fó fiar ba Ita atu hala’o, ba Nasaun no FALINTIL-Forsas Defeza nia di’ak. Ba misaun ida-ne’e, bele konta ho apoiu no solidariedade institusionál hosi Prezidente Repúblika.

Obrigadu!
2020-03-03 Falur Rate Laek.jpg
Falur Rate Laek auf dem Veteranentag
F-FDTL.png
CoA of the Defence Forces of Timor-Leste F-FDTL Forças de Defesa de Timor Leste