Avenida Nicolau Lobato

Avenida Nicolau Lobato
Straße in Dili
Avenida Nicolau Lobato
Avenida Nicolau Lobato
Avenida Nicolau Lobato
Basisdaten
OrtDili
OrtsteilMotael, Colmera, Kampung Alor, Fatuhada
Hist. NamenOstteil: Avenida Almirante Américo Tomás, Avenida/Rua dos Direitos Humanos (bis 2015); Westteil: Avenida Presidente Nicolau Lobato
Anschluss­straßenAvenida Marginal, Avenida da Restauração
QuerstraßenRua Beto Oeste, Rua de Malinamok, Rua Luro Mata
PlätzeJardim 5 de Maio
BauwerkeHotel Timor, Hauptzollamt, Präsidentenpalast Osttimors, Botschaft Australiens, Verteidigungsministerium Osttimors & Hauptquartier der Verteidigungskräfte Osttimors, Zentralkomitees der FRETILIN, Kirche Aimutin, Timor Plaza, Polizeiakademie, Arte Moris
Nutzung
NutzergruppenFußverkehr, Individualverkehr, ÖPNV
Technische Daten
Straßenlängeetwa 5,4 km

Die Avenida Nicolau Lobato ist die Hauptausfallstraße der osttimoresischen Landeshauptstadt Dili in Richtung Westen, mit einer Länge von etwa 5,4 Kilometern. Sie ist nach dem ehemaligen Staatspräsidenten und Unabhängigkeitskämpfer Nicolau dos Reis Lobato benannt. Die südlich gelegene Rua Nicolau dos Reis Lobato in Colmera, ehemals Rua José Maria Marques, heißt seit 2015 Rua 25 de Abril.

Verlauf

Die Avenida Nicolau Lobato beginnt im Zentrum Dilis als Erweiterung der Avenida Marginal, weg von der Bucht von Dili und dem Regierungsviertel. Auf der Nordseite liegt der Suco Motael, auf der Südseite der Suco Colmera. Beide gehören zum Verwaltungsamt Vera Cruz. Gleich zu Beginn liegen auf der Nordseite das Denkmal für Manuel Jesus Pires und der Stadtpark Jardim 5 de Maio mit dem Integrationsdenkmal. Früher befand sich hier der Regierungssitz des portugiesischen Gouverneurs, der aber nach dessen Zerstörung im Zweiten Weltkrieg weiter im Osten neu errichtet wurde. Auf der Südseite liegen das Hotel Timor und das Hauptzollamt. Nach Süden weg führen die Avenida Mártires da Pátria und die Rua da Catedral, nach der auch die Südseite der Avenida Nicolau Lobato zu Motael gehört. An der Ecke zur Rua Ribeira de Maloa wurde der Park Jardim Infantil mit einem Brunnen und einem Denkmal angelegt, das zwei Menschen mit der Flagge Osttimors zeigt.

Nach dem Fluss Maloa führt die Avenida Nicolau Lobato durch das Verwaltungsamt Dom Aleixo mit den Sucos Kampung Alor und Fatuhada im Norden und dem Suco Bairro Pite im Süden. Dort liegt an der Straße auch der Präsidentenpalast Osttimors und westlich auf der Nordseite die Botschaft Australiens. Bis zur Grenze von Kampung Alor und Fatuhada hatte die Straße ursprünglich den Namen Avenida Alm. Américo Tomás, benannt nach dem portugiesischen Admiral und Staatspräsident Américo Tomás (1894–1987). Mit dem Ende der indonesischen Besatzung hatte die Straße bis 2015 den Namen Avenida oder Rua dos Direitos Humanos. Nach Westen nannte man bis 2015 die Straße Avenida Presidente Nicolau Lobato. Weiter westwärts befindet sich auf der Südseite das Verteidigungsministerium mit dem Hauptquartier der Verteidigungskräfte Osttimors (F-FDTL), auf der Nordseite das Gebäude des Zentralkomitees der FRETILIN und später wieder auf der Südseite die Kirche Aimutin und auf der Nordseite, nach der Rua Luro Mata, das Timor Plaza, Osttimors erstes und größtes Einkaufszentrum.

Nach der Brücke über den Rio Comoro führt die Avenida Nicolau Lobato durch den Suco Comoro. Auf der Nordseite befindet sich zunächst die Akademie der Nationalpolizei Osttimors (PNTL), dann etwas von der Straße wegversetzt das Haus der Kunstschule, Kulturzentrum und Künstlervereinigung Arte Moris. Schließlich endet die Avenida Nicolau Lobato im Kreisverkehr Rotunda Nicolau Lobato, mit einer Statue des Präsidenten in ihrem Zentrum. Nach Westen führt die Avenida da Restauração weiter, von Norden kommt vom Flughafen Presidente Nicolau Lobato her die Rua Beto Oeste und von Süden die Rua de Malinamok.[1]

Galerie

Einzelnachweise

  1. Stadtplan Dilis

Koordinaten: 8° 33′ 14,9″ S, 125° 32′ 54,6″ O

Auf dieser Seite verwendete Medien

AvNicLobatoParque.jpg
Autor/Urheber: Torbenbrinker, Lizenz: CC BY-SA 4.0
Park an der Ecke Avenida Nicolau Lobato/Rua Ribeira de Maloa, Dili, Osttimor
Timor Oil Graffiti.jpg
Autor/Urheber: Janina M Pawlez, Lizenz: CC BY 2.0
Graffiti auf der Mauer der australischen Botschaft in Dili.
Rotunda do Aeroporto.jpg
(c) José Fernando Real, CC BY-SA 4.0
Dili
AvNicLobatoFonte.jpg
Autor/Urheber: Torbenbrinker, Lizenz: CC BY-SA 4.0
Brunnen im Park an der Avenida Nicolau Lobato, Dili, Osttimor
2022-02-02 Hauptquartier der FDTL.jpg
Diskursu hosi Sua Exelénsia

Prezidente Repúblika no Komandante Supremu Forsas Armadas nian, Dr. Francisco Guterres Lú Olo Iha Komemorasaun Aniversáriu FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste ba dala 21 Kuartél-Jenerál, iha Fatuhada, 2 Fevereiru, 2022 Ilustre konvidadu sira, Señoras no Señores, Ohin, 2 Fevereiru, ita selebra aniversáriu FALINTIL-Forsas Defeza Timor-Leste ba dala 21. Iha loron ida-ne’e, ita hanoin hikas momentu istóriku hosi ninia estabelesimentu iha Aileu nu’udar susesór lejítimu ba gloriozas FALINTIL – katak Frente Armada, ne’ebé tuba rai metin ho espíritu asua’in hodi luta ho nia kbiit rasik hasoru okupasaun militár iha ita-nia rain durante tinan 24 nia laran. Buat ne’ebé FALINTIL, hanesan servidór Estadu, husik hela nu’udar legadu di’ak ida ba ita, mak ita-nia Pátria nia independénsia, hamutuk ho prinsípius no valores ne’ebé kesi ita hamutuk no sai nu’udar aliserse loloos ba ita-nia Estadu Direitu Demokrátiku. Ha'u hakarak hato'o saudasaun ba militár no sivíl sira-ne'ebé loroloron serbisu ho dedikasaun no empeñu tomak no kumpre misaun sira-ne’ebé mak fó ba sira atu hala’o, ho neon no laran tomak, hodi defende Timor-Leste. Ha'u agradese mós imi ida-idak ne’ebé hola parte iha serimónia ida-ne'e, liuliu ita-nia militár no eis-kombatente sira. Nasaun deve barak tebes ba sira. Militár sira, Señoras no señores, Nu’udar Prezidente Repúblika no Komandante Supremu Forsas Armadas, ho onra no orgullu boot mak ha'u prezide serimónia komemorasaun loron FALINTIL-FDTL, ne’ebé sei inklui mós serimónia tomada pose ba knaar aas liu iha ierarkia militár. Dezde kedas ha’u simu knaar nu’udar Komandante Supremu Forsas Armadas ne’ebé Konstituisaun fó ba Prezidente Repúblika, ha’u sempre buka haka’as an atu hametin koezaun no valorizasaun Forsas Armadas, tanba konsidera nu’udar importante tebes hodi hametin koezaun no unidade Estadu nian no haforsa identidade timoroan. Ne'e hanesan objetivu ida ne'ebé tenke hetan konsiderasaun prioritáriu hosi ajente no responsavel polítiku tomak. Transformasaun no mudansa hala’o ho ritmu ne’ebé aas tebes no prosesu renovasaun ba kargu akontese tanba Forsas Armadas liu hela prosesu dezenvolvimentu no modernizasaun. Tanba ne’e mak ita tenke haree mudansa ba Komandante Militár ho pozitivu no fiar metin, nu’udar situasaun baibain ida. Mudansa hirak-ne'e hanesan prosesu naturál ida, ne’ebé akontese beibeik ona ba ita-nia lideransa militár dezde kedas restaurasaun independénsia. Ita tenke haree mós ba mudansa ida-ne’e hanesan sinál konfiansa hosi podér polítiku ba iha instituisaun militár no mós ba iha kapasidade lideransa xefia sira-nian no, iha tempu hanesan, sai hanesan insentivu ida ba ita-nia militár sira atu dezenvolve espetativa ba progresaun iha karreira militár. Mudansa hirak-ne’e hatudu momoos no loloos Komandante Supremu Forsas Armadas nia konfiansa ba iha instituisaun FALINTIL-FDTL no mós ninia kbiit ne'ebé Konstituisaun fó nu’udar Xefe Estadu. Hodi hakat liu dezafius hosi transformasaun institusionál ne’ebé buka valoriza di'ak liután FALINTIL-FDTL, ita presiza haburas kompeténsia lideransa no prepara komandante sira aban-bainrua nian atu nune’e bele prontu atu hakat liu obstákulu sira-ne’ebé karik sei mosu iha tempu oinmai no hamorin Instituisaun Militár nia naran babeibeik. Ida-ne’e sai ona hanesan imperativu no marku importante tebes ida iha prosesu gerrilla nakfila ba Forsas Defeza Timor-Leste FALINTIL- FDTL. Iha prosesu transformasaun hirak-ne’e, buat barak mai hosi vizaun no lideransa hosi Forsas nia Komandante sira, Majór-Jenerál Taur Matan Ruak no Tenente-Jenerál Lere Anan Timur, ne’ebé sai ona nu’udar inspirasaun no ezemplu di’ak ba jerasaun foun sira. Ba sira ha’u hato’o obrigadu wain! Militár sira, Señoras no señores, Oras despedida ba Komandante Militár ida sempre iha signifikadu aas tebes. Ohin, iha forsa militár sira-nia oin, ha’u hakarak hato'o ho laran tomak ha'u-nia omenajen ba Timor-Leste nia Soldadu ida ne’ebé foin remata karreira militár ida ne’ebé naruk no furak tebes nu’udar Xefe Estadu-Maiór Jenerál FALINTIL-FDTL. Soldadu ne’e mak Tenente-Jenerál Lere Anan Timur.

Tanba remata ona knaar tuir nia pedidu rasik, ha’u hakarak aproveita biban ida-ne’e hodi hato’o rekoñesimentu ba servisu sira-ne’ebé mak nia presta ba Pátria no FALINTIL-FDTL durante ne’e, hodi sai ezemplu di’ak ida atu banati tuir no fó prestíjiu boot ba Timor-Leste.

Señór Tenente-Jenerál Falur Rate Laek, Iha momentu ne’ebé Señór Jenerál simu pose nu’udar Xefe Estadu-Maiór Jenerál FALINTIL-FDTL, Ita-Boot foti knaar aas liu iha ierarkia militár, hodi kaer responsabilidade aas liu iha nivel komandu militár Forsas Armadas sira-nian no akonsellamentu militár ba órgaun soberania sira ho kompeténsia iha área Defeza no Seguransa Nasionál. Knaar XEMJFA nian hanesan dezafiu di’ak ida ba ofisiál ne’ebé de’it iha FALINTIL-FDTL, maibé mós dezafiu boot liu ida. Hosi dezafiu boot hirak ne’ebé Señór Jenerál sei hasoru durante ninia mandatu, ha’u hakarak temi liuliu dezafiu atu haburas no hametin estrutura superiór komandu no kontrolu nian, formasaun, aprontamentu no sustentasaun ba forsas hodi halo sira sai fleksivel liután no prontu atu hatán ba dezafiu ne’ebé de’it. Ha’u fiar katak Señór Jenerál sei hatutan asaun komandu hosi instituisaun militár ida-ne’ebé nia haknaar an nu’udar Xefe Estadu-Maiór Jenerál. Maibé, atu halo nune'e, nia sei presiza ema hotu nia apoiu no kolaborasaun, liuliu hosi sira-ne’ebé serbisu besik liu ho Xefe Estadu-Maiór Jenerál iha FALINTIL-FDTL no la kleur tan sei nomeia hosi Prezidente Repúblika. Kolaboradór sira-ne’e mak Vise-Xefe Estadu-Maiór Jenerál, Xefe Estadu-Maiór FALINTIL-FDTL no Komandante sira Komponente nian. Militár sira, Señoras no señores, Instituisaun Militár hanesan riin importante tebes ida atu ita bele hamriik nu’udar Pátria. Se Forsas Armadas la iha uniaun, la iha kbiit no la iha prestíjiu, mak Timor-Leste sei la iha uniaun, la iha kbiit no la iha prestíjiu. FALINTIL-Forsas Defeza Timor-Leste hanesan instituisaun ida ne'ebé iha hela evolusaun nia laran no la’o tuir nia dalan tuir limitasaun sira-ne’ebé mosu hosi kontestu nasionál. Dezafiu ne'ebé iha nia oin hanesan ezersísiu kompleksu ida ba jestaun nesesidades, intereses no ojetivus, ne’ebé bele rezolve de’it liuhosi prosesu planeamentu ida ne’ebé rigorozu no ezijente kona-ba defeza nasionál no forsas. Prosesu hirak-ne’e estabelese ona iha lei, liuliu iha estratéjia militár nia dokumentu estruturante sira, ne’ebé mak foin lailais aprova. Loos duni katak ita presiza hadi’a nafatin kuadru legál no regulamentár ba dezenvolvimentu no reforsu hosi instituisaun militár, hodi halo nia sai presizu no efetivu liután, atu nune’e bele hetan konsensu ida ne’ebé luan hosi ajente polítiku no órgaun soberania tomak. Klaru ke ita presiza harii Sistema Forsas nia kapasidade sira. Tanba ne'e mak ita luta naba-naba atu halo ita-nia forsa sira sai ekipadu di'ak liután. Maibé ema sira-ne'ebé hatene ita-nia istória hatene mós katak ema rasik no sira-nia vontade atu luta mak halo diferensa. No ita sei kontinua nafatin hanesan ne'e. Instituisaun Militár ne'e ba futuru tenke kompostu hosi ema militár ke iha kompeténsia no motivasaun, ne'ebé tuir padraun aas liu ba formasaun, kualifikasaun no treinu. Señór Xefe Estadu-Maiór Jenerál FALINTIL-FDTL, Ba Señór Tenente-Jenerál ne'ebé ohin simu knaar nu’udar Xefe Estadu-Maiór Jenerál Forsas Armadas iha forsas iha parada no dirijente polítiku no Estadu Timor-Leste sira-nia oin, ha’u hato’o ha’u-nia konviksaun katak Señór Tenente-Jenerál sei kumpre misaun ne’ebé ema fó fiar ba Ita atu hala’o, ba Nasaun no FALINTIL-Forsas Defeza nia di’ak. Ba misaun ida-ne’e, bele konta ho apoiu no solidariedade institusionál hosi Prezidente Repúblika.

Obrigadu!
Arte Moris.jpg
Autor/Urheber: David Stanley, Lizenz: CC BY 2.0
Zentrum der Künstlervereinigung Arte Moris, Osttimor
DiliAvNicLobato.jpg
Autor/Urheber: Torbenbrinker, Lizenz: CC BY-SA 4.0
Avenida Nicolau Lobato, Dili, Osttimor
Präsidentenpalast 17-05-2015.jpg
(c) José Fernando Real, CC BY-SA 4.0
Präsidentenpalast Osttimors in Dili
07.08.2015 Jardim 5 de Maio - Dili 3.jpg
(c) José Fernando Real, CC BY-SA 4.0
Jardim 5 de Maio
Timor Plaza, Dili.jpg
(c) José Fernando Real, CC BY-SA 4.0
Dili