Atabae (Verwaltungsamt)

Verwaltungsamt Atabae
Atabae
(c) José Fernando Real, CC BY-SA 4.0
VerwaltungssitzAidabaleten
Fläche251,84 km²[1]
Einwohnerzahl12.938 (2022)[2]
SucosEinwohner (2022)[2]
Aidabaleten6.926
Atabae2.033
Hataz2.328
Rairobo1.651
Übersichtskarte
Verwaltungsgliederung von Atabae
Atabae (Verwaltungsamt) (Osttimor)

Atabae ist ein osttimoresisches Verwaltungsamt (portugiesisch Posto Administrativo) in der Gemeinde Bobonaro. Verwaltungssitz ist Aidabaleten.[3]

Geographie

Orte und Flüsse im Verwaltungsamt (Grenzen bis 2015)

Bis 2014 wurden die Verwaltungsämter noch als Subdistrikte bezeichnet. Vor der Gebietsreform 2015 hatte Atabae eine Fläche von 252,80 km².[4] Nun sind es 251,84 km².[1]

Im Norden bildet der Fluss Lóis die Grenze zur Gemeinde Liquiçá, östlich des Flusses Nunura liegen die Verwaltungsämter Cailaco und Maliana. Südöstlich liegt das Verwaltungsamt Balibo und nach Westen wird Atabae von der Sawusee begrenzt. An der Nordgrenze des Sucos Rairobo führt seit 1990 eine lange Brücke über den Lóis, der bald darauf in die Sawusee mündet. Der Monte Atabae (Goenoeng Atabai, !491.2172225625.166944508° 47′ S, 125° 10′ O) liegt 4,1 km entfernt vom Ort Atabae.

Das Verwaltungsamt teilt sich in vier Sucos: Aidabaleten, Atabae, Rairobo und Hataz (Hatas). Administrator des Verwaltungsamts ist Sidonio Fontes (Stand: 2011).[5]

Die Important Bird Area Be Malae-Atabae ist ein für Ornithologen interessantes Gebiet von 3000 ha mit Wald und Feuchtgebieten.[6]

Einwohner

Einwohner von Rairobo (2021)

In Atabae leben 12.938 Einwohner (2022), davon sind 6.669 Männer und 6.269 Frauen. Im Verwaltungsamt gibt es 2.442 Haushalte.[2] Der Altersdurchschnitt beträgt 17,5 Jahre (2010,[4] 2004: 17,5 Jahre[8]). Atabae ist eines der Zentren der Nationalsprache Kemak. Die Kemak bilden die größte Ethnie im Verwaltungsamt.[8] Als Zweitsprache ist die Amtssprache Tetum weit verbreitet. Bahasa Indonesia wurde während der Besatzungszeit verwendet, die Älteren sprechen noch Portugiesisch. Dieses wird auch in den Schulen unterrichtet.[9]

Geschichte

Portugiesische Kavallerieschwadron 1969 in Atabae in Gedenken an Francisco Duarte
6. Kavallerieschwadron von Atabae (bis Juni 1970 in Atsabe)

In Cotubaba (Tutubaba?), nahe Batugade, kam es 1865 zu einem Angriff auf portugiesische Truppen durch timoresische Krieger. Der Herrscher von Atabae rebellierte im Jahr 1893 zusammen mit dem Liurai von Maubara gegen die portugiesischen Kolonialherren. Für Atabae endete die Revolte von Maubara mit einem Ultimatum durch die Portugiesen. Am 14. Juli willigte der Herrscher von Atabae ein, leistete dem König von Portugal den Treueschwur und musste Entschädigungen in Form von Geld, Büffeln und Schweinen zahlen.[10] 1896 unterstützte Atabae das Reich von Manufahi bei einem weiteren Krieg gegen die Portugiesen. Bei der Belagerung von Atabae kam der bekannte portugiesische Offizier Francisco Duarte ums Leben.[11]

1911/12 kam es mit der Rebellion von Manufahi zum größten Aufstand in Timor gegen die Portugiesen aller Zeiten. Auch das nahe Batugade gelegene Cailaco begehrte gegen die Kolonialherren auf und bewegte auch Bere-Talo, den Liurai von Atabae dazu, zu den Waffen zu greifen. Hauptmann Fonseca Cardoso entsandte daraufhin den Unteroffizier Humberto Maria Fernandes mit 35 Moradores, die vom 3. bis 10. März 1912 einen Feldzug gegen Atabae durchführte, der aber die Rebellen nicht aufhalten konnte. Zwischen dem 17. und 27. März griff Fonseca Cardoso das Dorf Atabae selbst an. An dieser Operation nahmen 456 Mann teil: Soldaten des Kavallerieschwadron von der Grenze, mosambikanische Soldaten und eine kleine Truppe von Moradores aus Balibo.[12] Die Liurai von Cailaco und Atabae kündigten an, lieber bis zu ihrem Tode zu kämpfen, anstatt sich zu unterwerfen,[13] so dass die Kämpfe bis in den Mai hineingingen.[14]

Ab Oktober 1975 nutzten indonesische Truppen das Chaos vor dem Abzug der portugiesischen Kolonialherren in Osttimor und besetzten nach und nach die Distrikte Bobonaro, Cova Lima und Oe-Cusse Ambeno. Noch Anfang November leisteten Kämpfer der FRETILIN unter Aquiles Freitas Soares in Atabae Widerstand. Ab Mitte November beschossen die Indonesier Aidabaleten von See aus. Am 26. November stellten die Osttimoresen den Widerstand ein. Die Indonesier besetzten den Ort am Morgen des 28. Novembers.[15] Daraufhin entschloss sich die FRETILIN am selben Tag die Unabhängigkeit Osttimors zu erklären, in der Hoffnung, dass die Vereinten Nationen das neue Land anerkennen und unterstützen würden. Die Hoffnung erfüllte sich nicht. Osttimor wurde völkerrechtswidrig komplett annektiert und erlangte erst wieder 2002 seine Unabhängigkeit.[16]

Am 16. Oktober 1999 kam es in Aidabasalala (Suco Hataz) zu einem Gefecht zwischen sechs australischen INTERFET-Soldaten und etwa 20 Mitgliedern einer pro-indonesischen Miliz. Drei Milizionäre kamen dabei ums Leben, drei weitere wurden verletzt.[17]

Politik

Administrator Sidónio Fontes (2013)

Der Administrator des Verwaltungsamts wird von der Zentralregierung in Dili ernannt. 2015 war dies Sidónio Fontes[18] und 2016 José Gonçalves da Silva.[19] 2021 wurde Pedro Lakubuti[20] von Lino Tavares abgelöst.[21][22]

Zwischen 1995 und 1997 war Jesuína Maria Ferreira Gomes Sekretärin und amtierende Chefin der Subdistriktsverwaltung von Atabae.[23]

Kultur

Alle vier Jahre findet am Lago Malai (Be Malae) ein Fischfest statt, an dem die Reiche von Balibo und Atabae teilnehmen. Der Termin variiert, fällt aber grundsätzlich auf den 29. und 30. August.[24]

Wirtschaft

Stromleitung in Loes-Nunudoin (2023)

64 % der Haushalte im Verwaltungsamt bauen Mais an, 63 % Kokosnüsse, 31 % Reis und 30 % Maniok.[25] In Atabae wird Salz aus dem Meer gewonnen.

Im April 2023 hatten 97 % der Siedlungen in Atabae einen Anschluss an das Stromnetz.[22]

Persönlichkeiten

Weblinks

Commons: Atabae – Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien

Einzelnachweise

  1. a b Ergebnisse der Volkszählung von 2015 (Memento vom 17. Oktober 2020 im Internet Archive) Direcção-Geral de Estatística; abgerufen am 23. November 2016.
  2. a b c Final Main Report Census 2022. Institutu Nasionál Estatístika Timor-Leste; abgerufen am 18. Mai 2022.
  3. Diploma Ministerial n.o 24/2014 de 24 de Julho – Orgânica dos Postos Administrativos. (Memento vom 4. März 2016 im Internet Archive)Jornal da República.
  4. a b 2010 Census Wall Chart. (Memento vom 12. August 2011 im Internet Archive; PDF; 2,5 MB) Direcção Nacional de Estatística (englisch).
  5. Sensus Fo Fila Fali in Rairobo: an emotional return to the Minister’s birthplace. Website des Finanzministeriums Osttimors.
  6. Be Malae-Atabae. Birdlife International.
  7. a b c Seeds of Life
  8. a b Census of Population and Housing Atlas 2004. (Memento vom 13. November 2012 im Internet Archive; PDF; 14 MB) Direcção Nacional de Estatística.
  9. Bobonaro District Development Plan 2002/2003. (Memento vom 28. März 2009 im Internet Archive; PDF; 566 kB) estatal.gov.tl
  10. History of Timor – Technische Universität Lissabon (Memento vom 24. März 2009 im Internet Archive) (PDF; 824 kB)
  11. The case of Alferes Francisco Duarte “O Arbiru” (1862–1899) (PDF; 386 kB), abgerufen am 25. März 2013
  12. Carlos Filipe Ximenes Belo: A Guerra De Manfahi – 2ª Fase – continuação, abgerufen am 26. Februar 2021.
  13. Frédéric Durand: Three centuries of violence and struggle in East Timor (1726–2008). (PDF; 243 kB) Online Encyclopedia of Mass Violence, 7. Juni 2011, S. 7, ISSN 1961-9898; abgerufen am 28. Mai 2012.
  14. Geoffrey C. Gunn: History of Timor. (PDF; 805 kB) Technische Universität Lissabon, S. 95; abgerufen am 4. Juni 2012.
  15. Jill Jolliffe: East Timor: Nationalism and Colonialism. University of Queensland Press, Queensland 1978. OCLC 4833990
  16. When East Timor first flew its flag in defiance. ETAN.
  17. Sydney Morning Herald, 25. März 2000, Gallantry award for sergeant who led bloody timor battle. Citation.com
  18. Administração Municipal. (Memento vom 1. Juni 2016 im Internet Archive) Ministério da Administração Estatal.
  19. Jornal da República: RESOLUÇÃO DO GOVERNO N.º 34/2016 de 12 de Outubro, abgerufen am 12. Januar 2024.
  20. MOP LANSA FATUK DAHULUK BA PROJETU DADA ELETRISIDADE BA SUKU RAIROBO, 27. Mai 2021. Facebook; Ministru Obras Públikas. Arq. Salvador Eugénio Soares Dos Reis Pires; abgerufen am 27. Mai 2021.
  21. Jornal da República: DESPACHO Nº 49 / M - MAE / IX / 2021, 1. September 2021, abgerufen am 22. Dezember 2023.
  22. a b EDTL: 𝐄𝐃𝐓𝐋, 𝐄.𝐏 𝐎𝐅𝐈𝐒𝐈Á𝐋𝐌𝐄𝐍𝐓𝐄 𝐇𝐀𝐋𝐀𝐊𝐀𝐍 𝐄𝐋𝐄𝐓𝐑𝐈𝐒𝐈𝐃𝐀𝐃𝐄 𝐁𝐀 𝐔𝐌𝐀-𝐊𝐀𝐈𝐍 𝟐𝟐𝟎 𝐈𝐇𝐀 𝐒𝐔𝐊𝐔 𝐋𝐎𝐄𝐒-𝐍𝐔𝐍𝐔𝐃𝐎𝐈𝐍, 22. April 2023. Facebook; abgerufen am 28. April 2023.
  23. Sobre a CFP. (Memento vom 22. Juni 2017 im Internet Archive) cfp.gov.tl, Comissão da Função Pública; abgerufen am 12. April 2017.
  24. Margaret J. E. King: Fishing Rites at Be-Malai, Portuguese Timor (Bericht eines Besuchs im August 1960) Records of the South Australian Museum, Adelaide, Sth Aust.: Govt. Printer. From Records of the South Australian Museum, Vol. 15, No. 1, 6. Oktober 1965.
  25. Suco Report. Volume 4. (Memento vom 9. April 2015 im Internet Archive; PDF; 9,8 MB) Direcção Nacional de Estatística (englisch).
  26. Osttimor. HP Gruumpe.

Koordinaten: 8° 50′ S, 125° 12′ O

Auf dieser Seite verwendete Medien

2023-04-22 Loes-Nunudoin, pa Atabae 1.jpg
𝐄𝐃𝐓𝐋, 𝐄.𝐏 𝐎𝐅𝐈𝐒𝐈Á𝐋𝐌𝐄𝐍𝐓𝐄 𝐇𝐀𝐋𝐀𝐊𝐀𝐍 𝐄𝐋𝐄𝐓𝐑𝐈𝐒𝐈𝐃𝐀𝐃𝐄 𝐁𝐀 𝐔𝐌𝐀-𝐊𝐀𝐈𝐍 𝟐𝟐𝟎 𝐈𝐇𝐀 𝐒𝐔𝐊𝐔 𝐋𝐎𝐄𝐒-𝐍𝐔𝐍𝐔𝐃𝐎𝐈𝐍

Atabae, 22 Abril 2023: Komisàriu Ezekutivu Servisu Korporativu EDTL.E.P. Sr. Humberto Pereira akompaña husi Xefi Unidade EDTL, E.P Munisipiu Bobonaro, Sr. Mario de Jesus hamutuk ho Administrador Postu Atabae Sr. Lino Tavares no Autoridade Polisiál Atabae, Sabadu ne’e, ofisialmente halakan eletrisidade ba komunidade sira iha Suku Loes - Nunudoin, Postu Administrativu Atabae, Munisípiu Bobonaro. Administradór postu administrativu Atabae, Sr. Lino Tavares, haktuir komunidade sira iha Postu Atabae kuaze 97% asesu ona eletrisidade, tanba ne agradese ba esforsu Governu Da-ualu ne’ebé lideradu husi S.E Primeiru Ministru Jeneral Taur Matan Ruak, liu-husi EDTL, E.P ohin loron halakan tan eletrisidade ba komunidade sira iha Suku Loes-Nunudin. Alende ne’e, Sr. Lino Tavares husu komunidade sira atu labele halo ligasaun direta/illegal ba enerjia eletrika, tanba ida ne’e fo risku vida no sasan, nune’e nia husi atu kontribui hodi sosa token eletrisidade iha sentru venda ne’ebé besik. Komisàriu Ezekutivu Servisu Korporativu EDTL, E.P Sr. Humberto Pereira hatete EDTL, E.P liu-husi implementasaun programa eletrifikasaun tolu (3) dadaun ne’e konsege hasa’e rásio eletrifikasaun nivél nasionál atinji ona 94%, hanesan PEN implementa iha 41 sukus. PEK implementa iha 291 aldeias no Solar Home Lighting System ba komunidade sira iha áreas remotas ne’ebé rejistadu hamutuk uma-kain 1091, husi númeru refere aldeia balu mak dadaun ne’e asesu ona enerjia elétrika. “Komunidade uma-kain atus rua resin iha Suku Loes no Nunudoin ne’ebé ohin asesu ona eletrisidade, EDTL, E.P autoriza uza gratuita durante fulan ne’en, hafoin ne’e tékniku sira sei halo instalasaun kontador pré-pagu hodi kontribui ba taxa eletrisidade. Maibe husu komunidade sira atu uza enerjia eletrika ho kuidadu, responsabilidade no seguru nune’e labele afeta ba vida, husu mos komunidade sira atu kontaktu tékniku EDTL, E.P bainhira presiza halo ligasaun ruma”. Projetu eletrifikasaun refere liu-husi PEN pakote 44 ba konstrusaun no instalasaun nova liña media tensaun distânsia liña kilómetru sanulu resin-lima resin (MT 15,2Kms), Baixa tensaun kilómetru sanulu resin-ne’en resin (2 KMs) inklui instalasaun Transformador 50 KVA rua. Projetu refere gasta orsamentu Dólar Amerikanu, Rihun Atus Hitu Resin ($ 710,267.84) no benifisia uma-kain 220 asesu eletrisidade.

𝘔é𝘥𝘪𝘢, 𝘌𝘋𝘛𝘓, 𝘌.𝘗
Atabae Klimadiagramm.png
Autor/Urheber: Seeds of life, Lizenz: CC BY-SA 3.0
Klimadiagramm von Atabae
2021-05-27 Rairobo 3.jpg
MOP LANSA FATUK DAHULUK BA PROJETU DADA ELETRISIDADE BA SUKU RAIROBO

RAIROBO, 27 MAIU 2021: S. Exa, Ministru Obras Públikas (MOP), Arq. Salvador Eugénio Soares dos Reis Pires, akompaña husi Prezidente Eletrisidade Timor-Leste (EDTL,E. P) lansa fatuk dahuluk ba projetu konstrusaun liña distribuisaun enérjia eletrisidade Baixa no Media Tensaun ba suku Rairobo, postu administrativu Atabae, munisípiu Bobonaro. “Ha’u mai lori S. Exa, Sr. Primeiru Ministru (S. Exa, PM, Sr. Taur Matan Ruak) nia naran no Governu tomak ami mai iha loron di’ak ida-ne’e, iha biban ida-ne’e ita komesa lansa projetu eletrifikasaun nasionál ba suku sira seidauk asesu ba liña eletrisidade iha teritóriu tomak, 76 suku ne’ebé seidauk asesu eletrisidade. Grasa Maromak nian, Rairobo mak hanesan fatin primeiru hetan projetu ne’ebé ita lansa kedas iha 2019 liga mós tamba ho COVID-19, momentu ne’eba iha Konsellu Ministru iha diskusaun buka hela infraestrutura atu halo konfinamentu no izolamentu, ida mak ita-nia postu UPF nian 500 kama mak iha ne’e, maibé ha’u dehan ba S. Exa, Primeiru Ministru katak iha ne’eba eletrisidade laiha, see aban bainrua uza ida-ne’e ita tenke lori uluk eletrisidade ba uluk Rairobo, see ita uza jeradór de’it sei la sufisiente, nusa ita la buka meus para halo uluk projetu eletrifikasaun ba iha ne’eba, entaun ha’u ko’alia ho Sr. Ministru Defeza iha momentu ne’eba hanesan Ministru Interiór interinu, sira halo pedidu ida para lori ba aprezenta iha Konsellu Ministru no KAFI no hetan aprovasaun ita lansa tender no ohin ita mobiliza halo projetu eletrifikasaun ida-ne’e,”Sr. Ministru Obras Públikas informa ba komunidade Rairobo bainhira halo lansamentu fatuk dahuluk ba projetu konstrusaun liña distribuisaun enérjia eletrisidade ba suku Rairobo, iha suku Rairobo, postu Atabae, munisípiu Bobonaro. Projetu konstrusaun ba liña eletrisidade ne’e hala’o husi kompañia Esmelia II Electric, Unip.Lda, hahú iha loron 2 fulan-Maiu tinan 2021 no sei remata iha loron 02 fulan-Dezembru tinan 2021, ho montante orsamentu US $411, 806. 78. Sr. Ministru hatete, "Projetu ne’e sei la’o tan fulan rua ka fulan tolu para atu halo kompleta projetu ne’e. espera katak sira (kompañia-red) bele fó sira-nia abilidade tomak hala’o projetu ne’e ho kualidade tanba projetu ne’e projetu ba povu, utiliza osan povu nian hala’o ho kualidade nune’e bele lori fali retornu ekonómiku tuir ita-nia vizaun ne’ebé iha, sustentabilidade ekonómiku no dezenvolvimentu ekonómiku país nian". Hanesan Atabae oan, iha oportunidade ne’e, Sr. Ministru Obras Públikas husu ba autoridade seguransa, autoridade lokál, veteranus no komunidade atu kontribui realizasaun projetu ida-ne’e ho di’ak, atu nune’e bele fó naromak ba komunidade Rairobo. “Ha’u husu mós ba ita-nia autoridade lokál, komunidade, ita-nia aman veteranu sira, autoridade seguransa, atu servisu hamutuk suporta projetu eletrifikasaun ne’e,”Sr. Ministru husu. Iha oportunidade ne’e, Sr. Ministru aprezenta ba komunidade kona-ba planu no programa Governu nian iha área estrada, eletrisidade no bee-moos ne’ebé planeadu ona iha Orsamentu Jerál Estadu tinan fiskál 2021 nian, inklui programa sira ne’ebé presiza halo iha futuru. Governu kontinua halo esforsu dada eletrisidade ba komunidade, halo manutensaun no rehabilitasaun estrada no dada bee-moos ba komunidade inklui atendimentu Governu nian iha área sira seluk maibé servisu sira ne’e hotu realiza bainhira iha rekursu finanseiru, nune’e, ho limitasaun rekursu ne’ebé iha Governu sei esforsu atende preokupasaun sira ne’ebé nesesáriu no importante liu ida por ida to’o hotu. Iha fatin hanesan, Prezidente EDTL,E.P, Sr. Paulo da Silva mós informa kona-ba polítika no programa EDTL nian hanesan Empreza Públika ba komunidade Rairobo iha área eletrifikasaun nasionál no liuliu oinsá EDTL bele buka osan rasik ba nia sustentabilidade iha futuru. Prezidente Autoridade Munisipál munisípiu Bobonaro, Sr. Zeferino dos Santos, Administradór postu administrativu Atabae, Sr. Pedro Lakubuti, informa ba Sr. Ministru kona-ba preokupasaun komunidade munisípiu Bobonaro nian iha área oioin liuliu iha postu administrativu Atabae nian, nune’e Governu bele atende preokupasaun sira ne’e. Serimonia Lansamentu ne'e, partisipa husi Prezidente Autoridade Munisipál munisípiu Bobonaro, Zeferino dos Santos, Administradór postu administrativu Atabae, Pedro Lakubuti, Autoridade Seguransa no Defeza iha munisípiu Bobonaro nian, inklui Autoridade Lokál no komunidade Rairobo.

Asiste mós husi Diretór Jerál Administrasaun no Finansas (DJAF), Sr. Januário Barbosa, Prezidente Institutu Jestaun Ekipamentus (IJE), Sra. Hermenegilda D C. Laurentina, Prezidente Autoridade Nasionál Eletrisidade (ANE), Sr. Ruben Jerónimo Freitas, no tékniku sira.
Atabae pa.png
Karte des Verwaltungsamtes Atabae
Cerimónia do ARBIRU em Atabae.jpg
O Esquadrão a Cavalo prepara-se para partir para Huato Buicari,local da homenagem ao Alferes Francisco Duarte,o ARBIRU
Salzgewinnung in Atabae 01.jpg
Autor/Urheber: Hans-Peter Grumpe, Lizenz: GFDL
Atabae: Salzgewinnung
Rain 2000 ATABAE.jpg
Autor/Urheber: Seeds of life, Lizenz: CC BY-SA 3.0
Jährliche Regenfallmenge im Subdistrikt Atabae (2000)
Atabae 3 (retouched).jpg
Autor/Urheber: , Lizenz: CC0
Cavaleiros do Esquadrão de Cavalaria 6 de Atabae em Huto Buicai
Temperature 2000 ATABAE.jpg
Autor/Urheber: Seeds of life, Lizenz: CC BY-SA 3.0
Jahresdurchschnittstemperatur im Subdistrikt Atabae (2000).
Atabae posto administrativo.png
Autor/Urheber: J. Patrick Fischer, Lizenz: CC BY-SA 3.0
Das Verwaltungsamt Atabae, Gemeinde Bobonaro, Osttimor
Salzgewinnung in Atabae 04.jpg
Autor/Urheber: Hans-Peter Grumpe, Lizenz: GFDL
Atabae: Salzgewinnung - Die Verpackung für das Salz wird gleich an Ort und Stelle hergestellt.
Salzgewinnung in Atabae 02.jpg
Autor/Urheber: Hans-Peter Grumpe, Lizenz: GFDL
Atabae: Salzgewinnung - Meerwasser wird durch eine Filterkonstruktion (Sand, Palmblätter) gereinigt und dann in Blechpfannen verdampft.
Atabae-Sidonio Fontes.jpg
Sidonio Fontes, Administrator des Subdistrikts Atabae
Salzgewinnung in Atabae 03.jpg
Autor/Urheber: Hans-Peter Grumpe, Lizenz: GFDL
Atabae: Salzgewinnung - Das Salz wird direkt an der Straße verkauft.