Acanuno

Acanuno
Acanuno (Osttimor)
Acanuno
Koordinaten8° 33′ S, 125° 39′ O

Der Suco Hera
Basisdaten
StaatOsttimor

Gemeinde

Dili
VerwaltungsamtCristo Rei
SucoHera
Einwohner
Metropolregion281 (2000)
Im April am Ende der Regenzeit
Im April am Ende der Regenzeit
Im April am Ende der Regenzeit

Acanuno (Acanunu, Akanunu) ist eine Aldeia und Ort im osttimoresischen Suco Hera (Verwaltungsamt Cristo Rei, Gemeinde Dili). Acanuno bildet eine Aldeia Heras. Im Januar 2015 lebten in der Aldeia 2.562 Einwohner.[1]

Geographie

Der Quik in Acanuno

Der Ort Acanuno liegt im Zentrum des Sucos im Bergland Cristo Reis. An dem Dorf vorbei führt die nördliche Küstenstraße, die hier ein Stück landeinwärts führt und eine der wichtigsten Verkehrswege des Landes ist. Westlich liegt die Landeshauptstadt Dili, östlich Hera, der Verwaltungssitz des Sucos.[2]

Zur Aldeia gehören auch die Siedlungen Ailelehun, Raimia und Lolesu. Die Aldeia bildet den Westen des Sucos Hera.[3]

Einrichtungen

In Acanuno stehen eine Kirche und eine Grundschule.[4] Überschwemmungen 2020 zerstörten die Escola do Ensino Básico Akanunu.[5] Auch die Flutkatastrophe im April 2021 verursachte Schäden.

An der Westgrenze Acanunos stehen zwei Sendemasten der Timor Telecom und der Sekitar.

Weblinks

Commons: Acanuno – Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien

Einzelnachweise

  1. Direcção-Geral de Estatística: Ergebnisse der Volkszählung von 2015 (Memento desOriginals vom 23. September 2019 im Internet Archive)  Info: Der Archivlink wurde automatisch eingesetzt und noch nicht geprüft. Bitte prüfe Original- und Archivlink gemäß Anleitung und entferne dann diesen Hinweis.@1@2Vorlage:Webachiv/IABot/www.statistics.gov.tl, abgerufen am 23. November 2016.
  2. Timor-Leste GIS-Portal (Memento vom 30. Juni 2007 im Internet Archive)
  3. Direcção-Geral de Estatística: Atlas der Gemeinde Dili (Memento desOriginals vom 17. November 2020 im Internet Archive)  Info: Der Archivlink wurde automatisch eingesetzt und noch nicht geprüft. Bitte prüfe Original- und Archivlink gemäß Anleitung und entferne dann diesen Hinweis.@1@2Vorlage:Webachiv/IABot/www.statistics.gov.tl, abgerufen am 21. Dezember 2020.
  4. UNMIT: Timor-Leste District Atlas version02, August 2008 (Memento vom 3. Dezember 2011 im Internet Archive) (PDF; 448 kB)
  5. LUSA: Cheias em Díli causaram danos graves em três escolas - ministra, 16. März 2020, abgerufen am 16. März 2020.

Auf dieser Seite verwendete Medien

Hera (Cristo Rei) suco.png
Landkarte des Sucos Hera (Cristo Rei)
2021-04-18 Akanunu 2.jpg
MOP AKOMPAÑA PM OBSERVA SERVISU NORMALIZASAUN IHA HERA, PRESIZA HALO MORU PROTESAUN NO KORESAUN MOTA SIRA IHA HERA

DILI, 18 ABRIL 2021: S. Exa, Ministru Obras Públikas (MOP), Arq. Salvador Eugénio Soares dos Reis Pires, Domingu ne’e akompaña S. Exa, Primeiru Ministru (PM), Sr. Taur Matan Ruak, halo observasaun ba servisu normalizasaun ba mota sira iha Hera inklui área afeitadu sira hanesan área Navál Hera, Mota Ki’ik, Akanunu, inklui riin eletrisidade Alta Tensaun ne’ebé hetan ameasadu husi mota iha loron 4 Abril 2021. Hafoin halo observasaun, S. Exa, Primeiru Ministru hatete presiza duni halo koreasaun ba mota inklui halo moru protesaun ne’ebé seguru nune’e bele proteje komunidade nia hela fatin liuliu komunidade ne’ebé hela besik mota Mota-Ki’ik. Governu nia fokus iha situasaun emerjénsia ne’e mak halo uluk atendimentu ba populasaun sira afetadu, aliende halo servisu emerjénsia hodi normaliza estrada, moru sustentasaun mota, riin eletrisidade no kanu bee-moos ne’ebé destruídu atu bele la’o normál fila-fali. Enkuantu Governu kria ona ekipa rua, ida mak ekipa umanitária no ida seluk mak ekipa infraestrutura hodi halo identifikasaun no halo estimasaun ba estragus hotu iha loron 4 fulan-Abril liutá. Governu mós prepara ona Komisaun Tékniku ida hodi halo planu rekonstrusaun ba infraestrutura sira ne’ebé naksobu ba mediu no longu praju. “Ohin ha’u mai ho Sr. Ministru, Sr. Diretór sira, Sr. emprezáriu sira mai haree mota ida-ne’e, no mós haree eletrisidade nia riin, saida mak ita tenke halo, moru sustentasaun no halo koresaun ba mota tanba ohin komunidade balun husu no mós komponente Navál husu, tanba mota ne’e iha kurva barak, liuliu iha estrada okos ne’e sira hakarak ke’e halo tiha koresaun para depois sira labele estraga komponente Navál no mós to’os komunidade nia fatin. Ida seluk mak ami haree ameasa ba eletrisidade nia riin alta tensaun nian, ami haree mós ida-ne’e para depois ba oin ne’e oinsá mak ita-nia estratéjia no planu atu hadi’a fatin ida-ne’e,” Sr. Primeiru Ministru informa ba jornalista sira iha Akanunu hafoin halo observasaun ba mota no área afeitadu sira husi inundasaun 4 Abril 2021. Xefe Governu informa katak Governu daudauk ne’e prepara hela planu rekonstrusaun ba estragus sira, tanba prátikamente iha munisípiu Dili husi Hera to’o Tasi-Tolu iha tinan ida-ne’e (2021) udan estraga boot loos, nune’e Governu haree hela ba planu rekonstrusaun nian, no fatin sira ne’ebé hetan estragus ne’e Governu labele halo ohin, tinan oin halo tila fali, tinan oin halo rekoperasaun, tinan oin halo fila-fali, maibé tenke halo projetu sira ne’e ho di’ak no kualidade. Prátikamente dezastre naturál ne’ebé akontese iha loron 4 fulan-Abril ne’e hatudu katak obra sira kualidade laiha, tanba kuaze moru protesaun hetan estragus hotu, tanba ne’e tékniku sira husi Obras Públikas no Ajénsia Dezenvolvimentu Nasionál (ADN) tenke haree ba problema sira ne’e, para oinsá kontrui obra ida ho kualidade. “Ha’u dalaruma hatete, see ita-nia tékniku sira hatudu sira-nia prátika, sira-nia obra sira kualidade ladi’ak, ne’e ita ko’alia saida ne’e, ita hatama ema foun ga ita uza nafatin sira ga, see ita uza sira, sira-nia ulun tenke muda ga? Tamba mudansa ne’e iha rua, mudansa ne’e ida ulun, ida ema, ne’ebé ita atu halo nusa, klaru katak Obras Públikas horsida dehan ADN, ADN dehan Obras Públikas, mas problema mak sira na’in rua tenke servisu hamutuk tanba tinan 20 ita haree obra hotu-hotu ne’e problema boot, dalaruma ita hanoin dehan ida-ne’e karun liu, mas laiha obra ida mak nia kustu ne’e baratu depois ita hakarak nia dura, normalmente buat ne’ebé baratu ne’e nia ladura,”Xefe Governu akresenta. Observasaun ne’e nota katak, ekipamentu pezadu husi Institutu Jestaun Ekipamentus (IJE) no husi kompañia balun kontinua halo servisu normalizasaun hodi hasai sedimentasaun iha mota sira iha Hera. Hafoin inundasaun iha loron 4 Abril, ekipamentu pezadu husi IJE no kompañia sira nian halo ona normalizasaun hodi hasai rai ne’ebé monu taka estrada sira ligasaun Dili ba Manatuto to’o Baukau, inklui husi Baukau ba Vikeke no husi Baukau ba Lautem. Daudauk ne’e movimentasaun transporte públika no privadu diresaun husi kapitál Dili ba parte Leste la’o normal.

Iha observasaun ne’e Xefe Governu akompaña mós husi Prezidente IJE, Sra. Hermenegilda da C. Laurentina, Prezidente Eletrsidade Timor-Leste Empreza Públika (EDTL,E.P), Sr. Paulo da Silva, Diretór Nasionál Estrada, Ponte no Kontrolu Seias (DNEPCC), Sr. João Gama, inlui tékniku sira.
2021-04-18 Mota Ki’ik, Akanunu 3.jpg
MOP AKOMPAÑA PM OBSERVA SERVISU NORMALIZASAUN IHA HERA, PRESIZA HALO MORU PROTESAUN NO KORESAUN MOTA SIRA IHA HERA

DILI, 18 ABRIL 2021: S. Exa, Ministru Obras Públikas (MOP), Arq. Salvador Eugénio Soares dos Reis Pires, Domingu ne’e akompaña S. Exa, Primeiru Ministru (PM), Sr. Taur Matan Ruak, halo observasaun ba servisu normalizasaun ba mota sira iha Hera inklui área afeitadu sira hanesan área Navál Hera, Mota Ki’ik, Akanunu, inklui riin eletrisidade Alta Tensaun ne’ebé hetan ameasadu husi mota iha loron 4 Abril 2021. Hafoin halo observasaun, S. Exa, Primeiru Ministru hatete presiza duni halo koreasaun ba mota inklui halo moru protesaun ne’ebé seguru nune’e bele proteje komunidade nia hela fatin liuliu komunidade ne’ebé hela besik mota Mota-Ki’ik. Governu nia fokus iha situasaun emerjénsia ne’e mak halo uluk atendimentu ba populasaun sira afetadu, aliende halo servisu emerjénsia hodi normaliza estrada, moru sustentasaun mota, riin eletrisidade no kanu bee-moos ne’ebé destruídu atu bele la’o normál fila-fali. Enkuantu Governu kria ona ekipa rua, ida mak ekipa umanitária no ida seluk mak ekipa infraestrutura hodi halo identifikasaun no halo estimasaun ba estragus hotu iha loron 4 fulan-Abril liutá. Governu mós prepara ona Komisaun Tékniku ida hodi halo planu rekonstrusaun ba infraestrutura sira ne’ebé naksobu ba mediu no longu praju. “Ohin ha’u mai ho Sr. Ministru, Sr. Diretór sira, Sr. emprezáriu sira mai haree mota ida-ne’e, no mós haree eletrisidade nia riin, saida mak ita tenke halo, moru sustentasaun no halo koresaun ba mota tanba ohin komunidade balun husu no mós komponente Navál husu, tanba mota ne’e iha kurva barak, liuliu iha estrada okos ne’e sira hakarak ke’e halo tiha koresaun para depois sira labele estraga komponente Navál no mós to’os komunidade nia fatin. Ida seluk mak ami haree ameasa ba eletrisidade nia riin alta tensaun nian, ami haree mós ida-ne’e para depois ba oin ne’e oinsá mak ita-nia estratéjia no planu atu hadi’a fatin ida-ne’e,” Sr. Primeiru Ministru informa ba jornalista sira iha Akanunu hafoin halo observasaun ba mota no área afeitadu sira husi inundasaun 4 Abril 2021. Xefe Governu informa katak Governu daudauk ne’e prepara hela planu rekonstrusaun ba estragus sira, tanba prátikamente iha munisípiu Dili husi Hera to’o Tasi-Tolu iha tinan ida-ne’e (2021) udan estraga boot loos, nune’e Governu haree hela ba planu rekonstrusaun nian, no fatin sira ne’ebé hetan estragus ne’e Governu labele halo ohin, tinan oin halo tila fali, tinan oin halo rekoperasaun, tinan oin halo fila-fali, maibé tenke halo projetu sira ne’e ho di’ak no kualidade. Prátikamente dezastre naturál ne’ebé akontese iha loron 4 fulan-Abril ne’e hatudu katak obra sira kualidade laiha, tanba kuaze moru protesaun hetan estragus hotu, tanba ne’e tékniku sira husi Obras Públikas no Ajénsia Dezenvolvimentu Nasionál (ADN) tenke haree ba problema sira ne’e, para oinsá kontrui obra ida ho kualidade. “Ha’u dalaruma hatete, see ita-nia tékniku sira hatudu sira-nia prátika, sira-nia obra sira kualidade ladi’ak, ne’e ita ko’alia saida ne’e, ita hatama ema foun ga ita uza nafatin sira ga, see ita uza sira, sira-nia ulun tenke muda ga? Tamba mudansa ne’e iha rua, mudansa ne’e ida ulun, ida ema, ne’ebé ita atu halo nusa, klaru katak Obras Públikas horsida dehan ADN, ADN dehan Obras Públikas, mas problema mak sira na’in rua tenke servisu hamutuk tanba tinan 20 ita haree obra hotu-hotu ne’e problema boot, dalaruma ita hanoin dehan ida-ne’e karun liu, mas laiha obra ida mak nia kustu ne’e baratu depois ita hakarak nia dura, normalmente buat ne’ebé baratu ne’e nia ladura,”Xefe Governu akresenta. Observasaun ne’e nota katak, ekipamentu pezadu husi Institutu Jestaun Ekipamentus (IJE) no husi kompañia balun kontinua halo servisu normalizasaun hodi hasai sedimentasaun iha mota sira iha Hera. Hafoin inundasaun iha loron 4 Abril, ekipamentu pezadu husi IJE no kompañia sira nian halo ona normalizasaun hodi hasai rai ne’ebé monu taka estrada sira ligasaun Dili ba Manatuto to’o Baukau, inklui husi Baukau ba Vikeke no husi Baukau ba Lautem. Daudauk ne’e movimentasaun transporte públika no privadu diresaun husi kapitál Dili ba parte Leste la’o normal.

Iha observasaun ne’e Xefe Governu akompaña mós husi Prezidente IJE, Sra. Hermenegilda da C. Laurentina, Prezidente Eletrsidade Timor-Leste Empreza Públika (EDTL,E.P), Sr. Paulo da Silva, Diretór Nasionál Estrada, Ponte no Kontrolu Seias (DNEPCC), Sr. João Gama, inlui tékniku sira.
Coat of arms of East Timor.svg
East Timor Coat Of Arms