2022-02-02 Übergabe der Flagge der F-FDTL an Falur Rate Laek


Autor/Urheber:
Juliao Fernandes, Medienstelle des Präsidialamtes (PR)
Größe:
1656 x 1177 Pixel (401739 Bytes)
Beschreibung:
Diskursu hosi Sua Exelénsia

Prezidente Repúblika no Komandante Supremu Forsas Armadas nian, Dr. Francisco Guterres Lú Olo Iha Komemorasaun Aniversáriu FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste ba dala 21 Kuartél-Jenerál, iha Fatuhada, 2 Fevereiru, 2022 Ilustre konvidadu sira, Señoras no Señores, Ohin, 2 Fevereiru, ita selebra aniversáriu FALINTIL-Forsas Defeza Timor-Leste ba dala 21. Iha loron ida-ne’e, ita hanoin hikas momentu istóriku hosi ninia estabelesimentu iha Aileu nu’udar susesór lejítimu ba gloriozas FALINTIL – katak Frente Armada, ne’ebé tuba rai metin ho espíritu asua’in hodi luta ho nia kbiit rasik hasoru okupasaun militár iha ita-nia rain durante tinan 24 nia laran. Buat ne’ebé FALINTIL, hanesan servidór Estadu, husik hela nu’udar legadu di’ak ida ba ita, mak ita-nia Pátria nia independénsia, hamutuk ho prinsípius no valores ne’ebé kesi ita hamutuk no sai nu’udar aliserse loloos ba ita-nia Estadu Direitu Demokrátiku. Ha'u hakarak hato'o saudasaun ba militár no sivíl sira-ne'ebé loroloron serbisu ho dedikasaun no empeñu tomak no kumpre misaun sira-ne’ebé mak fó ba sira atu hala’o, ho neon no laran tomak, hodi defende Timor-Leste. Ha'u agradese mós imi ida-idak ne’ebé hola parte iha serimónia ida-ne'e, liuliu ita-nia militár no eis-kombatente sira. Nasaun deve barak tebes ba sira. Militár sira, Señoras no señores, Nu’udar Prezidente Repúblika no Komandante Supremu Forsas Armadas, ho onra no orgullu boot mak ha'u prezide serimónia komemorasaun loron FALINTIL-FDTL, ne’ebé sei inklui mós serimónia tomada pose ba knaar aas liu iha ierarkia militár. Dezde kedas ha’u simu knaar nu’udar Komandante Supremu Forsas Armadas ne’ebé Konstituisaun fó ba Prezidente Repúblika, ha’u sempre buka haka’as an atu hametin koezaun no valorizasaun Forsas Armadas, tanba konsidera nu’udar importante tebes hodi hametin koezaun no unidade Estadu nian no haforsa identidade timoroan. Ne'e hanesan objetivu ida ne'ebé tenke hetan konsiderasaun prioritáriu hosi ajente no responsavel polítiku tomak. Transformasaun no mudansa hala’o ho ritmu ne’ebé aas tebes no prosesu renovasaun ba kargu akontese tanba Forsas Armadas liu hela prosesu dezenvolvimentu no modernizasaun. Tanba ne’e mak ita tenke haree mudansa ba Komandante Militár ho pozitivu no fiar metin, nu’udar situasaun baibain ida. Mudansa hirak-ne'e hanesan prosesu naturál ida, ne’ebé akontese beibeik ona ba ita-nia lideransa militár dezde kedas restaurasaun independénsia. Ita tenke haree mós ba mudansa ida-ne’e hanesan sinál konfiansa hosi podér polítiku ba iha instituisaun militár no mós ba iha kapasidade lideransa xefia sira-nian no, iha tempu hanesan, sai hanesan insentivu ida ba ita-nia militár sira atu dezenvolve espetativa ba progresaun iha karreira militár. Mudansa hirak-ne’e hatudu momoos no loloos Komandante Supremu Forsas Armadas nia konfiansa ba iha instituisaun FALINTIL-FDTL no mós ninia kbiit ne'ebé Konstituisaun fó nu’udar Xefe Estadu. Hodi hakat liu dezafius hosi transformasaun institusionál ne’ebé buka valoriza di'ak liután FALINTIL-FDTL, ita presiza haburas kompeténsia lideransa no prepara komandante sira aban-bainrua nian atu nune’e bele prontu atu hakat liu obstákulu sira-ne’ebé karik sei mosu iha tempu oinmai no hamorin Instituisaun Militár nia naran babeibeik. Ida-ne’e sai ona hanesan imperativu no marku importante tebes ida iha prosesu gerrilla nakfila ba Forsas Defeza Timor-Leste FALINTIL- FDTL. Iha prosesu transformasaun hirak-ne’e, buat barak mai hosi vizaun no lideransa hosi Forsas nia Komandante sira, Majór-Jenerál Taur Matan Ruak no Tenente-Jenerál Lere Anan Timur, ne’ebé sai ona nu’udar inspirasaun no ezemplu di’ak ba jerasaun foun sira. Ba sira ha’u hato’o obrigadu wain! Militár sira, Señoras no señores, Oras despedida ba Komandante Militár ida sempre iha signifikadu aas tebes. Ohin, iha forsa militár sira-nia oin, ha’u hakarak hato'o ho laran tomak ha'u-nia omenajen ba Timor-Leste nia Soldadu ida ne’ebé foin remata karreira militár ida ne’ebé naruk no furak tebes nu’udar Xefe Estadu-Maiór Jenerál FALINTIL-FDTL. Soldadu ne’e mak Tenente-Jenerál Lere Anan Timur.

Tanba remata ona knaar tuir nia pedidu rasik, ha’u hakarak aproveita biban ida-ne’e hodi hato’o rekoñesimentu ba servisu sira-ne’ebé mak nia presta ba Pátria no FALINTIL-FDTL durante ne’e, hodi sai ezemplu di’ak ida atu banati tuir no fó prestíjiu boot ba Timor-Leste.

Señór Tenente-Jenerál Falur Rate Laek, Iha momentu ne’ebé Señór Jenerál simu pose nu’udar Xefe Estadu-Maiór Jenerál FALINTIL-FDTL, Ita-Boot foti knaar aas liu iha ierarkia militár, hodi kaer responsabilidade aas liu iha nivel komandu militár Forsas Armadas sira-nian no akonsellamentu militár ba órgaun soberania sira ho kompeténsia iha área Defeza no Seguransa Nasionál. Knaar XEMJFA nian hanesan dezafiu di’ak ida ba ofisiál ne’ebé de’it iha FALINTIL-FDTL, maibé mós dezafiu boot liu ida. Hosi dezafiu boot hirak ne’ebé Señór Jenerál sei hasoru durante ninia mandatu, ha’u hakarak temi liuliu dezafiu atu haburas no hametin estrutura superiór komandu no kontrolu nian, formasaun, aprontamentu no sustentasaun ba forsas hodi halo sira sai fleksivel liután no prontu atu hatán ba dezafiu ne’ebé de’it. Ha’u fiar katak Señór Jenerál sei hatutan asaun komandu hosi instituisaun militár ida-ne’ebé nia haknaar an nu’udar Xefe Estadu-Maiór Jenerál. Maibé, atu halo nune'e, nia sei presiza ema hotu nia apoiu no kolaborasaun, liuliu hosi sira-ne’ebé serbisu besik liu ho Xefe Estadu-Maiór Jenerál iha FALINTIL-FDTL no la kleur tan sei nomeia hosi Prezidente Repúblika. Kolaboradór sira-ne’e mak Vise-Xefe Estadu-Maiór Jenerál, Xefe Estadu-Maiór FALINTIL-FDTL no Komandante sira Komponente nian. Militár sira, Señoras no señores, Instituisaun Militár hanesan riin importante tebes ida atu ita bele hamriik nu’udar Pátria. Se Forsas Armadas la iha uniaun, la iha kbiit no la iha prestíjiu, mak Timor-Leste sei la iha uniaun, la iha kbiit no la iha prestíjiu. FALINTIL-Forsas Defeza Timor-Leste hanesan instituisaun ida ne'ebé iha hela evolusaun nia laran no la’o tuir nia dalan tuir limitasaun sira-ne’ebé mosu hosi kontestu nasionál. Dezafiu ne'ebé iha nia oin hanesan ezersísiu kompleksu ida ba jestaun nesesidades, intereses no ojetivus, ne’ebé bele rezolve de’it liuhosi prosesu planeamentu ida ne’ebé rigorozu no ezijente kona-ba defeza nasionál no forsas. Prosesu hirak-ne’e estabelese ona iha lei, liuliu iha estratéjia militár nia dokumentu estruturante sira, ne’ebé mak foin lailais aprova. Loos duni katak ita presiza hadi’a nafatin kuadru legál no regulamentár ba dezenvolvimentu no reforsu hosi instituisaun militár, hodi halo nia sai presizu no efetivu liután, atu nune’e bele hetan konsensu ida ne’ebé luan hosi ajente polítiku no órgaun soberania tomak. Klaru ke ita presiza harii Sistema Forsas nia kapasidade sira. Tanba ne'e mak ita luta naba-naba atu halo ita-nia forsa sira sai ekipadu di'ak liután. Maibé ema sira-ne'ebé hatene ita-nia istória hatene mós katak ema rasik no sira-nia vontade atu luta mak halo diferensa. No ita sei kontinua nafatin hanesan ne'e. Instituisaun Militár ne'e ba futuru tenke kompostu hosi ema militár ke iha kompeténsia no motivasaun, ne'ebé tuir padraun aas liu ba formasaun, kualifikasaun no treinu. Señór Xefe Estadu-Maiór Jenerál FALINTIL-FDTL, Ba Señór Tenente-Jenerál ne'ebé ohin simu knaar nu’udar Xefe Estadu-Maiór Jenerál Forsas Armadas iha forsas iha parada no dirijente polítiku no Estadu Timor-Leste sira-nia oin, ha’u hato’o ha’u-nia konviksaun katak Señór Tenente-Jenerál sei kumpre misaun ne’ebé ema fó fiar ba Ita atu hala’o, ba Nasaun no FALINTIL-Forsas Defeza nia di’ak. Ba misaun ida-ne’e, bele konta ho apoiu no solidariedade institusionál hosi Prezidente Repúblika.

Obrigadu!
Lizenz:
Public domain
Bild teilen:
Facebook   Twitter   Pinterest   WhatsApp   Telegram   E-Mail
Weitere Informationen zur Lizenz des Bildes finden Sie hier. Letzte Aktualisierung: Wed, 24 Jan 2024 12:20:02 GMT

Relevante Bilder


Relevante Artikel

Geschichte Osttimors

Die Geschichte Osttimors umfasst die Entwicklungen auf dem Gebiet der Demokratischen Republik Timor-Leste von der Urgeschichte bis zur Gegenwart. Sie ist geprägt von einer langen Zeit der Fremdherrschaft. 450 Jahre beherrschten die Portugiesen den Osten der Insel, ständig bedrängt von Niederländern und den Topasse. Neun Tage nach der Ausrufung der Unabhängigkeit Osttimors 1975 besetzte Indonesien das Land. Infolge der indonesischen Okkupation, die 24 Jahre dauerte, kamen fast 200.000 Menschen ums Leben. Nach drei Jahren Verwaltung durch die Vereinten Nationen wurde Osttimor 2002 in die Unabhängigkeit entlassen. Damit war Osttimor der erste Staat, der im 21. Jahrhundert unabhängig wurde. Sorgten innere Konflikte in den ersten Jahren noch für neue Krisen, stabilisierte sich das Land seit dem Zusammenbruch der Rebellenbewegung im Jahr 2008. Am 31. Dezember 2012 endete die Mission der Sicherheitskräfte der Vereinten Nationen und der International Stabilization Force ISF. Internationale Truppen und Polizisten wurden abgezogen. Das Land erlebte seitdem einen deutlichen Aufschwung, der durch politische Auseinandersetzungen der Parteien getrübt wird und 2021 eine Naturkatastrophe und die COVID-19-Pandemie verkraften musste. .. weiterlesen